Christer Hillbom
Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne tilldelas professor Daniel Kahneman, Princeton University, New Jersey, USA, ”för att ha infört insikter från psykologisk forskning i ekonomisk vetenskap” och professor Vernon L. Smith, George Mason University, Virginia, USA, ”för att ha gjort laboratorieexperiment till verktyg i ekonomisk analys”.
Vad styr människor när de bestämmer sig för att exempelvis skaffa en ny TV, kontant eller på avbetalning, med eller utan extra garantiförsäkring? Utgångspunkten i traditionell ekonomisk vetenskap är att konsumenten är välinformerad och drivs av ett rationellt egenintresse som ska ge bästa möjliga utdelning för pengarna. I det dagliga livet kan det ofta vara svårt att ha eller få tillgång till den bästa informationen. Många beslut måste därför fattas under osäkerhet och med brist på kunskaper. Trots det har ekonomer utgått från att köpare och säljare använder och tolkar sin information rationellt med hjälp av statistiska principer och med någon form av medelvärdestänkande – eller som det ibland kallas, med hjälp av ”de stora talens lag”.
Vad Daniel Kahneman visat är att mänskligt ekonomiskt beteende i många fall inte alls är rationellt och inte alls följer de stora talens lag. Människor klarar ofta inte av att analysera vare sig grunderna för eller de framtida konsekvenserna av sina beslut. Besluten kan i stället påverkas av känslor, minnen och attityder, ofta i form av tumregler. Till exempel när en aktiefond under ett par år utvecklas bättre än genomsnittet. Något som antagligen beror mer på slump än på skicklighet. Ändå kan fonden snabbt få rykte om sig att ha bättre förvaltare än konkurrenterna. Aktiesparare flockas lätt runt just den här aktiefonden.
I stället för att fatta beslut enligt de stora talens lag blir det på detta sätt vanligt med irrationella beslut i linje med det som kallas ”de små talens lag”. Den illustreras ibland med ett välkänt experiment där försökspersoner håller det för lika sannolikt att det under en viss dag skulle födas 60 procent fler pojkar än flickor på ett litet sjukhus (med få födslar) som på ett stort sjukhus (där det föds många barn).
Kahnemans sätt att föra in psykologi i den ekonomiska vetenskapen har fått stort inflytande när det gäller beslut som innehåller ekonomisk risk. Inte minst för att förklara hur det kan uppstå omotiverade uppgångar och fall på t.ex. aktiebörser och andra finansiella marknader.
Vernon Smiths arbete påminner om en rent naturvetenskaplig metod. I laboratoriemiljö har han låtit försökspersoner genomföra olika experiment för att se om det gått att bekräfta ekonomiska teorier. I flera fall har det gällt frågor om vad som är ”rätt” pris och hur priset balanserar mellan uppfattningar hos säljare och köpare. Redan för fyrtio år sedan fann Vernon Smith att de priser som uppstod i laboratoriet låg mycket nära priser som räknats fram med ekonomiska teorier – även när försökspersonerna saknade information och teoretiskt underlag som borde varit nödvändiga för att sätta ”rätt” pris.
Många av experimenten har gällt hur priserna sätts vid olika typer av auktioner, något som förekommer på aktiebörser och råvarumarknader. Utöver experiment som har bekräftat teorier har Smith också undersökt tidigare oprövade situationer som saknar beprövad ekonomisk teori. Det har t.ex. gällt anbud i samband med avregleringar av elmarknader eller vid privatiseringar av statliga och kommunala verksamheter.
Den forskning i gränslandet mellan ekonomi och psykologi som Kahneman och Smith har utfört är i dag en accepterad del av den ekonomiska vetenskapen, något som avspeglas i bl.a. prognoser och ekonomisk statistik som numera försöker ta hänsyn till företagens och konsumenternas ”förtroende” för ekonomisk utveckling och konjunktur.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2002
Nobelpriset 2002: Ekonomi
http://www.ne.se/rep/nobelpriset-2002-ekonomi
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
