Christer Hillbom
Årets pris gick till professor Robert F. Engle, vid New York University, USA, för metoder att analysera ekonomiska tidsserier med tidsvarierande volatilitet (prisrörlighet på finansiella marknader) och professor Clive W.J. Granger, University of California, San Diego, USA, för metoder att analysera ekonomiska tidsserier med samvarierande trender.
Vad är ren slump? Vad är inte slump när siffror för t.ex. ekonomisk tillväxt eller priser på aktier och valutakurser hoppar upp och ned utan att det kanske finns någon påtaglig orsak? Frågan blir inte lättare när det ofta visar sig att det ibland är ganska lugnt på marknaden. Kasten upp och ned i exempelvis valutakurser eller i hushållens konsumtion är små. Under andra perioder – det kan gälla timmar, månader eller rentav år – är det tvärtom. Ekonomer har döpt fenomenet till volatilitet.
I benämningen volatilitet är också inrymt en uppfattning om vad som betraktas som ekonomisk risk. Stora svängningar i t.ex. en aktiekurs ses som tecken på att osäkerheten är stor om vad som är rätt kurs. Trots att lugna och oroliga perioder växlar använde ekonomiska forskare länge traditionell statistik för att dra slutsatser och förutsatte att volatiliteten var konstant och inte ändrades över tiden.
Amerikanen Robert F. Engle bidrog med ett genombrott då han på 1980-talet utvecklade en ny statistisk modell, den s.k. ARCH-modellen, som gör det möjligt att hantera en volatilitet som ändras över tiden. Det är något som ständigt förekommer på olika finansiella marknader och som därför är viktigt när det gäller att värdera risker i t.ex. värdepapper i aktie- och pensionsfonder. För kapitalförvaltare är det också viktigt att kunna göra prognoser för hur risker kan utvecklas eller vad som med hänsyn till dagsläget är rätt pris på olika värdepapper. På det sättet har Engles modell blivit verktyg både inom forskning och för en mer vardaglig praktisk användning.
Britten Clive W.J. Granger har i första hand ägnat sig åt att finna svar på frågor som lite förenklat går ut på att se om det som händer påverkas av något annat än vad man först tror. Det kan gälla beräkningar för hur ett ev. samband kan se ut mellan ett hushålls konsumtion och dess förmögenhet. Ofta kan en trendmässigt stigande förmögenhet utvecklas mer ryckigt än en stigande nivå för hushållets konsumtion.
Metoderna som Granger utvecklat har blivit viktiga när det gäller att analysera ekonomiska skeenden utifrån statistiska uppgifter som samlats in under långa perioder. I en del fall kan statistiken ha påverkats av en stor tillfällig störning som dröjer kvar under flera år. Ofta rör det sig om prisnivåer och valutakurser mellan olika länder. Ett praktiskt exempel kan vara det svenska kronfallet 1992, vilket enligt Riksbankens uppfattning förde med sig en alltför låg värdering av kronans växelkurs och att den låga värderingen dröjde kvar även när svensk ekonomi återhämtat sig. Enligt Riksbankens beräkningar borde kronan därmed värderas högre, något som Riksbanken påpekade under flera år.
De beräkningsmodeller som Granger utvecklat har löst flera problem där tidigare statistiska metoder skapat fallgropar och lett fram till felaktiga slutsatser. Det gäller även tidsserier med ekonomiska uppgifter som kortsiktigt svänger runt en långsiktig trend, men där riktningen på trenden inte från början är känd. Det begrepp som Granger myntat för sådana samband benämns kointegration.
Gemensamt för årets ekonomipristagare är att de har bidragit till ett nytt område inom den ekonomiska forskningen, ekonometri, vilket bygger på matematik och statistik.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2003
Nobelpriset 2003: Ekonomi
http://www.ne.se/rep/nobelpriset-2003-ekonomi
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
