Christer Hillbom
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delades mellan norrmannen Finn E. Kydland, professor vid University of California och Carnegie Mellon University, USA, och amerikanen Edward C. Prescott, professor vid Arizona State University, USA, för deras bidrag till en teori för den ekonomiska politikens tidskonsistens och konjunkturens drivkrafter.
Varför pendlar ekonomin mellan goda och dåliga tider och hur mycket beror utvecklingen på hur politiker fattar sina beslut? Hur säkert är det att en ekonomisk politik som löser akuta problem också är den bästa politiken på lång sikt?
För omkring tjugofem år sedan ställde Kydland och Prescott den här typen av till synes enkla frågor, men trots det var det frågor som skakade om i forskarvärlden. Problemet vid den tidpunkten var att många industriländer hamnat i ett läge där tillväxten i ekonomin stagnerade samtidigt som det var problem med fortsatt hög inflation och stor arbetslöshet. Problemen bet sig fast trots att det fanns politiskt samförstånd om behovet av snabba politiska insatser för att bekämpa just arbetslösheten och den alltför höga inflationen.
Det svårhanterliga läget döptes till stagflation och pekade på att det blivit ett glapp mellan tidigare teorier och en vardaglig verklighet. En kapplöpning hade uppstått mellan å ena sidan allmänna förväntningar på högre inflation och å andra sidan företag och avtalsförhandlare, som begärde högre priser respektive högre löner. Tillsammans med politiska beslut riskerade de inblandade parterna att såga av den gren de själva satt på.
Finn Kydland och Edward Prescott framhöll att politiker med full handlingsfrihet alltför mycket lockades att lösa problem med populär dagspolitik, men som likt ”döbelnsmedicin” kunde göra läget sjufalt värre efter morgondagen. Receptet som Kydland och Prescott pekade på handlade därför om behovet av att i stället sätta upp långsiktiga mål och handlingsregler för den ekonomiska politiken.
Därefter har detta fått genomgripande genomslag i den praktiska politiken. Sverige exempelvis har en självständig riksbank med uppgift att hålla inflationen stabil på runt två procent. För statens finanser gäller principen om ett bestämt tak för utgifter och ett fastlagt mål för att budgeten skall ge överskott. Ofta sammanfattas detta som ”ordning och reda i statsfinanserna”, kombinerat med låg inflation. Liknande mål gäller för EU:s Stabilitets- och tillväxtpakt och för Europeiska centralbanken, ECB.
Edward Prescott och Finn Kydland har också bidragit med nya rön som kan koppla ihop teorin för konjunktursvängningar med teorin för vad som styr ekonomisk tillväxt. Fram till mitten av 1970-talet byggde dessa teoretiska modeller på historiskt konstaterade samband mellan insatser av arbete och kapital. Brytpunkten för nya tankegångar kom under 1970-talets störningar i utbud och efterfrågan under och efter den första stora oljekrisen.
Enligt Kydland och Prescott är tekniska och teknologiska genombrott viktiga faktorer som påverkar tillväxten i ekonomin. I sitt arbete har Kydland och Prescott visat hur tekniska förändringar går att avläsa i den ekonomiska statistiken när det gäller investeringar, konsumtion, inarbetade timmar och därmed också i rena siffror för bruttonationalprodukten. Tydliga exempel finns att hämta från den genomgripande inverkan på ekonomin som kommit genom datorteknologin, Internet och den mobila telekommunikationen. Förändringarna har ibland bidragit till ekonomisk och politisk överoptimism, brustna spekulationsbubblor och efterföljande ekonomisk nedgång.
Årets pristagare har på detta sätt lagt en ny grund för beskrivningen av hur konjunkturförloppen styrs av förväntningar och en stor mängd framåtblickande beslut. När företagen och hushållen fattar beslut om konsumtion och investeringar är det ofta bättre att besluten styrs av stabila regelverk och normer –vilket antas ge bättre ekonomisk utveckling – än om besluten styrs av en politik som på längre sikt riskerar att motverka sina egna syften. Deras metoder för att på detta sätt göra analyser har i dag fått stor praktisk användning inom nationalekonomin.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2004
Nobelpriset 2004: Ekonomi
http://www.ne.se/rep/nobelpriset-2004-ekonomi
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
