Caj Lundgren
2007 års nobelpristagare i litteratur, Doris Lessing, förberedde sin litterära bana genom att låta sig födas i Persien 1919 av brittiska föräldrar. När hon hade fyllt fem år bytte de kontinent och blev afrikanska farmare i det Sydrhodesia som numera heter Zimbabwe och som med sin lantliga miljö och sina mänskliga förhållanden, präglade av ras- och könsmässiga konflikter, kom att bli själva grogrunden för hennes författarskap.
Som femtonåring slutade hon skolan och blev i tur och ordning barnsköterska, sekreterare och telefonist i Salisbury, nuvarande Harare. Sedan ett första äktenskap snabbt gått överstyr började hon verka som vänsterradikal politiker, gifte om sig och emigrerade till England med en liten son plus manuskriptet till sin debutroman i bagaget. Den gavs ut 1950, och berättelsen om en vit farmarhustrus komplicerade kärlekshistoria med sin svarte tjänare fick titeln Gräset sjunger när den året därpå nådde svenska läsare. Doris Lessing fortsatte med noveller i Afrikamiljö, samlade i African Stories 1965 – ett urval på svenska hette Trolldom till salu (1969).
![]() |
|
Doris Lessing vid litteraturfestivalen ”lit. cologne” i Köln 2006. |
|
OLIVER BERG/SCANPIX |
Lessings internationella genombrott hade kommit 1962 med The Golden Notebook, det djärva experiment som gav henne ett namn både som litterär nyskapare och förmedlare av feministisk medvetenhet. Realistisk prosa blandas där med berättaren Anna Wulfs dagböcker och romanfragment plus visionära psykologiska reflektioner, inspirerade av Laings ”antipsykiatri”.
Den femte sanningen, som 1964 blev romanens svenska titel, mottogs av kvinnorörelsen som en klassiker från första stund. Anna som kämpar med svår skrivkramp och kriser i sitt kärleksliv och sin politiska tro går i fem anteckningsböcker igenom litteraturens genrer från roman, parodi, politisk dokumentation och realistisk dagbok till ”den femte sanningen” – den som släpper in henne i en diktad ”inre rymd” och på ett magiskt vis befriar hennes kreativitet.
Lessing hade redan inlett romansviten Children of Violence som i sin helhet utgör en mäktig bildningsroman. Hjältinnan Martha Quests liv skildras med en imponerande tyngd alltifrån barndomen i Rhodesia genom efterkrigstidens England fram till en apokalyptisk final år 2000 – ett dunkelt fjärran när de fem delarna av Våldets barn publicerades mellan 1952 och 1969.
På många ställen i detta väldiga verk antyds vad som komma skulle: ett allt djupare inträngande i vad Doris Lessing i romanen Briefing for a Descent into Hell (1971) kallade ”inner space fiction”, en rapport från en färd i den inre rymden som vidareutvecklade viktiga linjer i hennes tidigare böcker där en oemotståndlig dragning till science fiction-berättandet ofta hade skymtat. Instruktion för nedstigning i helvetet, som boken samma år hette på svenska, beskriver hur en mentalsjuk medelålders professor i klassiska språk genom sina hallucinationer vandrar på en ö i Atlanten där hans båt har strandat och hittar en öde stad befolkad av apor och stora ”hundråttor”.
På 1990-talet utgav Lessing i två delar sina memoarer som gick fram till tidigt 1960-tal, en skildring hon härom året fortsatte i lätt förklädnad med Ljuvaste dröm – en nyckelroman med ett väldigt persongalleri och ett noterande av tidens signalement i form av parapsykologiskt flum och modeuttryck, frisyrer och klädstilar som blir ett väl innehållsrikt kompendium över ett stycke 1900-talshistoria. I slutet av boken skickar hon tillbaka en del av ensemblen till en afrikansk stat som hon kallar Zimlia med en korrupt premiärminister kallad Mungozi. Namnen står förstås för Zimbabwe och Mugabe, och vi är alltså i hennes före detta Sydrhodesia – nu ett utarmat land med ett hårt drabbat folk, till stor del döende i aids.
Doris Lessings sista bok – än så länge, får man för säkerhets skull tillfoga – kom ut i januari 2007. The Cleft skildrar våra äldsta förfäder, en sorts tröga kvinnliga vattendjur i vår mänsklighets trevande begynnelse som först med tiden börjar föda gossebarn. Trots sin brist på intrig och personporträtt har den fått många lovord i hemlandet
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2007
Nobelpriset 2007: Litteratur
http://www.ne.se/rep/nobelpriset-2007-litteratur
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse











