Av sammanlagt 298 bolag på Stockholmsbörsens A- och O-listor 2002 finns det totalt åtta kvinnor som är VD. I procent motsvarar det 2,6. Tittar man i de börsnoterade företagens styrelserum hittar man mer än dubbelt så många kvinnor, nämligen 5,7 procent.
Ett flervetenskapligt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet under ledning av Anita Göransson, professor i ekonomisk historia, har nyligen genomfört en enkätundersökning betitlad ”Ledarskap i förändring”. Jämför man den med en motsvarande undersökning som Maktutredningen gjorde 1989 (SOU 1990:44) visar det sig att andelen kvinnor på maktpositioner inom det svenska samhället sedan dess har växt med mindre än en procentenhet per år. För tolv år sedan hade kvinnorna i genomsnitt 13 procent av toppositionerna i det svenska samhället. I dag innehar de strax under 25 procent.
Skillnaderna mellan olika sektorer är stora. Sämst på jämställdhet är näringslivet, med 4 procent kvinnor på de viktigaste posterna. Bäst är man inom politiken med 43 procent kvinnor. Mellan de båda ytterligheterna hittar man 32 procent kvinnor inom kulturlivet, 25 procent inom massmedier, 26 procent inom organisationer, 28 procent inom förvaltning, 29 procent inom vetenskap och 18 procent i Svenska kyrkan.
En förklaring till dessa sakernas tillstånd är enligt forskarna i Göteborgsprojektet (DN 8/3 2002): ”Logiken när det gäller könsordningen tycks generellt vara att en kvinna inte väljs, om det betyder att en man därmed slås ut. Däremot kan man lägga till kvinnor om det inte berör de män som redan sitter på maktpositioner.”
(Artikeln publicerad 2002-03-20)
Ojämställt svenskt näringsliv
http://www.ne.se/rep/ojämställt-svenskt-näringsliv
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
