Jesper Brinck, Frilansskribent
Unn, Bill och William åker ut. Alice, Alexis och Tove får flytta. Men Svea, Iris och Bruno blir singlar och får egna dagar alldeles för sig själva. Det handlar om namnsdagarna i almanackan. Efter årsskiftet kommer det åter att råda enhetlighet mellan olika almanackors namnsdagar. Hundra år efter 1901 års namnlängd träder en ny i kraft, i syfte att återigen bringa ordning i den anarki på namnsdagsfronten som rått i nästan 30 år.
När Vetenskapsakademiens almanacksprivilegium upphörde 1972 blev det fritt fram för vem som helst att ge ut almanackor och upprätta namnlängder. Esselte Almanacksförlag utarbetade en ny namnlängd med tre namn per dag – dels namnen från 1901, dels namn som valts efter deras aktuella frekvens. År 1993 reviderade förlaget sin namnlängd så att varje dag fick två namnsdagar. Samma år gav även Svenska Akademien ut en almanacka – med en namnlängd som var snarlik den gamla från 1901. De olika namnlängderna skapade en viss förvirring bland namnsdagsfirarna.
Den nya gemensamma namnlängden som börjar gälla 1 januari 2001 har utarbetats av en grupp med företrädare för olika almanacksintressenter. Akademierna representeras av Svenska Akademien, namnforskarna av Namnavdelningen vid Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala, språkvårdarna av Svenska språknämnden, etnologerna av Bengt af Klintberg, den kyrkohistoriska traditionen av Verbum och de almanacksutgivande förlagen av Chrono AB (före detta Esselte Almanacksförlag).
Principerna för urvalet av namn har varit att flyttning av namn bör undvikas, namnlösa kyrkliga märkesdagar förblir namnlösa, namnlängden ska bestå av dagar med ett namn eller två namn, smeknamn bör inte förekomma och viss hänsyn tas till hur vanligt förekommande namnen är.
Resultatet blev en namnlängd där 104 dagar har ett namn och 254 dagar har två namn. En enda dag har tre namn, nämligen 6 januari då Kasper, Melker och Baltsar (efter de tre vise männen) har namnsdag. I den nya namnlängden får det plats totalt 615 namn, varav 301 är kvinnonamn och 314 är mansnamn. Bland Sveriges befolkning är almanackans namnsdagar representerade 14 miljoner gånger.
Namngivning
Almanackors namnlängd användes speciellt förr som vägledning vid namngivning av barn. Trots att ett namn inte säger något om sin bärare är det hårt knutet till vederbörande. Stavningen av det egna namnet är något som de flesta namnbärare tar på stort allvar – felaktig stavning accepteras inte.
Seden att uppkalla ett barn efter en äldre släkting har sin grund i en önskan att återkalla en död till livet. Man gav inte barnet samma namn som en ännu levande person, eftersom detta uppfattades som om man önskade livet ur den äldre av de två. Enligt folktron skulle en av de två då inte bli långlivad.
Inom de samhällen där indoeuropeiska språk talas är det vanligen så att man får ett namn när man föds och behåller det hela livet. Den variation som förekommer består av smeknamn, vanligtvis förenklade eller förvrängda former av förnamnet, samt att det i vissa sammanhang förekommer tilltal med efternamnet. Ett undantag är påvarna, som ofta antar ett nytt namn när de tillträder sin befattning. I andra kulturer är det däremot inte ovanligt att man bär olika namn genom livets skeden.
Att bli tilltalad med sitt namn i en situation där det inte är nödvändigt, och där man inte hade väntat sig det, kan ha stor effekt. Av den tilltalade kan det uppfattas nästan som om man blivit vidrörd rent fysiskt.
Folktro
En rik folktro finns också kring namn. Genom namnet kunde onda krafter få makt över en person. Därför undvek man förr att kalla på barn med deras tilltalsnamn. Barn fick ibland två namn, för att man vid sjukdom skulle kunna växla tilltalsnamn. Detta betraktade prästerna som trolldomskonst, och försökte därför avstyra att man gav barnen mer än ett namn.
Namngissning är ett vanligt motiv i sagor – kan man gissa namnet på ett troll så bryts dess makt.
Av rädsla för de onda makterna avslöjades inte barnets namn förrän vid barndopet i kyrkan. Detta kan ha bidragit till missuppfattningen att man får sitt namn i och med att man blir döpt. Ännu kan man höra människor som undrar hur man kan heta något om man inte är döpt.
Webbplats för Svenska namnlängdens arbetsgrupp
(Artikeln publicerad 2000-12-30)
Ordning på namnsdagarna: Ny almanacka 2001
http://www.ne.se/rep/ordning-på-namnsdagarna-ny-almanacka-2001
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
