Arne Järtelius, NE-redaktör
Anja, ”Sudden”, ”Magda” eller ”Pillan”? Vinner Magdalena Forsberg sitt hett efterlängtade OS-guld? Eller är det Pernilla Wibergs tur att vinna ett tredje OS-guld efter att ha vunnit både 1992 och 1994?
Förhoppningarna om svenska framgångar i de nittonde olympiska vinterspelen sedan starten 1924 är mycket stora. Vid vinter-OS 1924 deltog 23 svenskar. Till Salt Lake City (8–24 februari) är 103 stycken anmälda.
Förskjutna spel
De första olympiska vinterspelen hölls i Chamonix 1924, men endast retroaktivt. Ursprungligen var tävlingarna i Chamonix en internationell vintersportvecka som hölls under Internationella olympiska kommitténs (IOK) beskydd. Det var först 1926 som den förklarades vara de första olympiska vinterspelen.
Det land som arrangerade sommarspelen fick även rätt att arrangera vinterspelen. På det viset var det i Lake Placid (1932) och Garmisch-Partenkirchen (1936). Under tiden för andra världskriget hölls inga spel. När det blev dags igen hade IOK beslutat att platsen för vinterspelen skulle utses oberoende av sommarspelen. År 1986 beslutades att vinterspelen skulle förskjutas två år i förhållande till sommarspelen. Den nyordningen började gälla med vinterspelen i Lillehammer 1994.
Svenska guldgrävare
Antalet sporter vid vinterspelen har växlat från fyra till sex och antalet grenar från 14 till 68 (Nagano 1998). Deltagarantalet vid vinterspelen var 258 i Chamonix 1924. I Innsbruck 1968 passerades tusengränsen och vid förra spelen, i Nagano, nådde man för första gången över 2000 deltagare. Antalet svenska deltagare var 23 i Chamonix, nästan dubbelt så många i Sankt Moritz (1948) och fyra gånger så många i Nagano.
Totalt har Sverige vunnit 96 medaljer sedan det första vinter-OS 1924 (innan dess tog Sverige sammanlagt sex medaljer i olympiska vintergrenar vid spelen i London 1908 och i Antwerpen 1920).
 |
|
Anja Pärsons guldglidare? |
|
SRDJAN ZIVULOVIC/REUTERS/SCANPIX |
I ishockey har Sverige vunnit sammanlagt sju medaljer. Av dem är ett guld (Lillehammer 1994) och två silver (Sankt Moritz 1928 och Innsbruck 1964). Resterande hockeymedaljer är i brons.
Konståkning var en gång i tiden något av en svensk paradgren med namn som Ulrich Salchow, Gillis Grafström och Magda Julin. Tillsammans vann de fem guldmedaljer.
Curling är en ganska färsk gren på OS-programmet. Vid det senaste OS vann de svenska damerna brons. Samma lag som då med Elisabet Gustafson som skipper tävlar även i detta OS.
I skidskytte knyts i år stora medaljförhoppningar till Magdalena Forsberg. Tidigare, 1960 i Squaw Valley, USA, har Sverige vunnit ett guld i den grenen. Det kanske är dags för ett nytt OS-guld i grenen i USA?
Flest svenska medaljer vid vinter-OS har de svenske vunnit i skidsportens nordiska grenar skidsport. Den första att vinna ett svenskt guld i den grenen var Per Erik Hedlund vid OS i Sankt Moritz 1928 och senast var det Gunde Svan och det svenska herrstafettlaget vid OS i Calgary 1988.
Skridskosport har också varit en stor svensk sport i OS-sammanhang. Totalt har svenska skrinnare vunnit 16 OS-medaljer varav sju i den ädlaste metallen. Av dem vann Tomas Gustafson tre guld och ett silver under två på varandra följande OS. Svenskt OS-rekord?
Extern länk
(Artikeln publicerad 2002-02-06)
OS 2002: Salt Lake City
http://www.ne.se/rep/os-2002-salt-lake-city
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
