Ted Bjarme , frilansjournalist och NE-medarbetare
OS i Athen blir examensprovet för den statliga OS-satsning som sjösattes av dåvarande idrottsminister Lars Engqvist i april 1998. Slutmålet med den var att Sverige skulle ta 20 OS-medaljer 2004.
Bakgrunden till OS-satsningen var bland annat en mycket blek insats i vinterspelen i Nagano 1998. Då lyckades den svenska truppen skrapa ihop endast två silver- och en bronsmedalj. Vad har hänt under de sex år som satsningen pågått? Kommer slutmålet att uppnås?
Statlig elitsatsning
Engqvists OS-satsning innebar att staten och näringslivet årligen från och med 1998 skulle bidra med 20 miljoner (10 miljoner vardera). De statliga pengarna togs från det ordinarie idrottsanslaget, medan näringslivspengarna kom från en nybildad företagsgrupp.
OS-pengarna skulle användas för att hjälpa fram de mest lovande talangerna inom OS-idrotterna. Satsningen var unik såtillvida att staten styrde pengar mot en renodlad elitsatsning. Pengarna skulle fördelas i samråd mellan Sveriges olympiska kommitté (SOK) och Riksidrottsförbundet (RF).
År 2003 höjdes årsbeloppet till 30 miljoner, fortfarande jämnt fördelat mellan stat och näringsliv. Det innebär att sammanlagt cirka 160 miljoner kommer att ha fördelats vid 2004 års slut. Satsningen kommer sedan att fortsätta åtminstone över vinter-OS i Turin 2006.
Talang och topp
Vilka som ska få del av pengarna avgörs slutgiltigt av SOK, som lägger till och drar ifrån idrottare ur det s.k. talangprogrammet. I urvalsprocessen vägs en mängd faktorer in: idrottarens resultatutveckling, hans eller hennes fysiska, tekniska och psykologiska förutsättningar m.m. Stor vikt läggs också vid att talangen ska göras medveten om vad en långsiktig elitsatsning innebär.
Förutom talangprogrammet har SOK även ett topprogram där man med egna medel ger stöd åt de idrottare som redan är etablerade i världstoppen. Under åren har en mängd idrottare slussats vidare från talangprogrammet till topprogrammet. Bland dem finns namn som Carolina Klüft och Christian Olsson.
Ett hundratal idrottare ingår i talangprogrammet. Av dem representerar omkring två tredjedelar sommaridrotterna.
Sydney som delmål
OS-satsningen hade som delmål att Sverige skulle ta tio medaljer i Sydney 2000 och lika många i Salt Lake City 2002. I Sydney uppnåddes målet med råge då det blev tolv medaljer. Utfallet blev desto sämre vid vinterspelen i Salt Lake City då det blev endast sju svenska medaljer.
Slutmålet, 20 medaljer i Athen, ansågs ursprungligen vara ganska optimistiskt satt. I de senaste fyra sommarspelen har Sverige tagit i genomsnitt elva medaljer. Inte sedan 1952 i Helsingfors har svenskarna uppnått 20 medaljer. Under åren som gått sedan 1998 har emellertid fler idrotter – kanske just till följd av OS-satsningen – fått fram nya tänkbara medaljkandidater.
Tar man de senaste VM-resultaten som mätinstrument känns 20 svenska medaljer som ett svåruppnått mål – om än inte omöjligt. SOK:s ordförande Stefan Lindeberg har sagt att det ursprungliga medaljmålet blir svårt att nå med tanke på att det krävs ungefär tre medaljförhoppningsfulla per medalj. Med enligt Lindeberg ca 40 medaljhopp i OS-truppen vilket skulle kunna peka mot 13–14 medaljer i Athen.
Fingervisning
Resultaten från de senaste VM-tävlingarna i nu aktuella OS-grenar skulle kunna ge en fingervisning om hur svenskarna ligger till. En genomgång visar att Sverige tagit 17 VM-medaljer, som fördelar sig enligt följande:
Guld
- Martin Lidberg, brottning (96 kg)
- Susanne Ljungskog, cykel (linjelopp)
- Carolina Klüft, friidrott (sjukamp)
- Christian Olsson, friidrott (tresteg)
- Henrik Nilsson/Markus Oscarsson, kanot (K-2 1000 m)
- Therese Torgersson/Vendela Zachrisson, segling (470)
- Fredrik Lööf/Anders Ekström, segling (starbåt)
Silver
- Ara Abrahamian, brottning (84 kg)
- Herrlandslaget, bågskytte
- Damlandslaget, fotboll
- Stefan Holm, friidrott (höjdhopp)
- Erik Johansson, modern femkamp
- Hopplandslaget, ridsport
- Johan Molund/Martin Andersson, segling (470)
Brons
- Patrik Kristiansson, friidrott (stavhopp)
- Kajsa Bergqvist, friidrott (höjdhopp)
- Herrlandslaget, fäktning (värja)
Samtliga medaljer ovan är tagna under 2003, med undantag av ridsport där senaste VM gick 2002 och segling där VM för 2004 redan är avgjorda. Tennis ingår inte i sammanställningen eftersom officiella VM-tävlingar saknas. I tennis har Jonas Björkman gjort insatser motsvarande VM-medalj i dubbel tillsammans med australiern Todd Woodbridge. Saknas i Athen av dessa 17 VM-medaljörer gör Kajsa Bergqvist, som är skadad och fäktlandslaget, som inte lyckades kvalificera sig.
(Artikeln publicerad 2004-08-09)
OS-guld: Statlig OS-satsning 2004
http://www.ne.se/rep/os-guld-statlig-os-satsning-2004
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
