Oscar:
Gala i krigets skugga
av Arne Järtelius NE-redaktör
Oscarsgalan 2003 är den 75:e sedan starten 1927, och den har för varje år blivit ett allt viktigare skyltfönster världen över för att i första hand marknadsföra amerikansk film.
Det markerar exempelvis Sveriges Television (SVT) genom att ha en nio timmar lång Oscarsinriktad sändning med start söndag kväll 22.10 och med målgång nio sömndruckna timmar senare.
 |
Varje röst räknas
I tisdags, i precis lagom tid till George W. Bushs TV-sända krigsförklaring mot Irak, gick tiden ut för att rösta på vinnarna av årets Oscar. Hade det funnits någon uttalad krigsfilm att rösta på à la "Rädda menige Ryan" (1997) så hade saken förmodligen redan varit klar, men USA:s krigsplaner lär, med vitt skilda bevekelsegrunder, ha kunnat gynna både Martin Scorseses nybyggardrama "Gangs of New York", Roman Polanskis antikrigsfilm "The Pianist" och Michael Moores vapenkritiska "Bowling for Columbine".
Totalt är det cirka 5 800 medlemmar av Academy of Motion Picture Arts and Sciences som har rösträtt. Enligt den nyutkomna boken "Inside Oscar 2" (2002) är den genomsnittlige medlemmen politiskt sett liberal, välutbildad och ekonomiskt bättre situerad än de flesta amerikaner. Vad det kan betyda i det in- och utrikespolitiska klimat som råder för närvarande återstår att se.
Snabba tal
När det på söndag kväll lokal tid i Los Angeles, USA, är dags för prisceremonin vid årets utdelning av priserna från Academy of Motion Picture Arts and Sciences, kommer kriget mot Irak säkerligen att vara närvarande på flera sätt.
I förra veckans utgåva av The Sunday Telegraph deklarerade den brittiske regissören Stephen Daldry, nominerad och med god vinstchans för "Timmarna", att han kommer att använda en del av sitt tacktal – i år är de begränsade till 45 sekunder - till att uttala sig emot ett krig mot Irak. Daldry säger till tidningen: ”Jag kommer givetvis att nämna kriget i mitt tacktal om jag får hålla något. För mig skulle det vara omöjligt att inte göra det och jag antar att det gäller för de flesta.”
Till de senare räknas enligt samma källa Sir David Hare ("Timmarna"), Pedro Almodóvar ("Tala med henne"), Michael Moore ("Bowling for Columbine"), Aki Kaurismäki ("Mannen utan minne") — som ställt in sin resa till USA på grund av kriget — och sångaren Bono (nominerad för "The Hands That Built America", som är titellåten till "Gangs of New York").
En som däremot inte kommer att göra det är Daniel Day-Lewis, nominerad för huvudrollen i "Gangs of New York". Han har i stället framhållit vikten av en i största allmänhet nedtonad gala av respekt för de oskyldiga människor som kanske hamnar under USA:s bombmattor medan Oscarsutdelningen pågår som bäst.
Historiskt sett har det protesterats ganska lite i samband med Oscarsutdelningar. Minnesvärt är när indianskan Sasheen Littlefeather 1973 å Marlon Brandos vägnar tog emot priset för bästa skådespelare och i sitt tacktal fördömde behandlingen av USA:s indianer. Några år senare fick Vanessa Redgrave priset för bästa kvinnliga biroll, och i sitt tacktal attackerade hon ”sionistiska skurkar” i Mellanöstern. Men den formen av protester hör till undantagen i den alltid lika välregisserade, välklädda och välsminkade Oscarsgalan.
Business as usual
Annars är det mesta som vanligt när det som brukar kallas för Hollywoods största firmafest står för dörren. I år är det bara mer än vanligt. Ett exempel på det är att under den televiserade galan betingade förra året en 30 sekunders reklamsnutt ett pris på 10 miljoner kronor, i år är motsvarande snutt tio procent dyrare. Multiplicera det med de totalt 60 reklaminslag som kommer att spridas ut över den fyra timmar långa prisceremonin och ni får ett mått på dess stora ekonomiska vikt.
Ett annat sådant mått är den kamp mellan filmbolagen – i synnerhet gäller det för Miramax och DreamWorks – om att just deras filmer först nomineras och sedan även vinner. Meryl Streep, nominerad för en birolls-Oscar för sin roll i "Timmarna", sade nyligen till nyhetsbyrån Reuters: ”Jag tycker att det är illavarslande att Oscarskampanjerna börjar likna politiska kampanjer. Snart börjar de väl visa reklamfilmer på TV för bästa film och bästa skådespelare.”
Enligt Oscarsgalans producent Gil Cates har det inte varit aktuellt att ställa in årets Oscarsgala på grund av Irakkriget. Det var det inte ens under andra världskrigets dagar. I samband med mordet på Martin Luther King 1968 flyttades Oscarsgalan några dagar, och detsamma gjordes i samband med attentatsförsöket 1981 mot Ronald Reagan. Men showen har enligt Hollywoods oskrivna lagar hela tiden fortsatt.
And the winner is...
Vem som vinner en Oscar i år? Bland kvinnorna ligger nog Renée Zellweger ("Chicago") och Meryl Streep ("Timmarna") bra till, men gardera gärna med Catherine Zeta-Jones. Notabelt i sammanhanget är att Julianne Moore nominerats i två kategorier. Bland de manliga skådespelarna lutar det mycket åt Daniel Day-Lewis ("Gangs of New York") och Christopher Walken ("Catch Me If You Can"). Här kan man med fördel gardera med Michael Caine, som spelar huvudrollen i "Den stillsamme amerikanen". I kategorin Bästa film kan man nog satsa någon dollar på "Gangs of New York", och regipriset går i sådana fall förmodligen till den filmens regissör, Martin Scorsese.
Förutom att hylla den USA-producerade filmen har Oscarsgalan sedan 1947 delat ut pris till bästa utländska film. Det är dit vi svenskar brukar knyta våra största Oscarsförhoppningar, men i år har de – åter – kommit på skam (senast en svensk film var nominerad i den klassen var "Under solen" (1998) i regi av Colin Nutley). Den här gången får vi i stället rösta finskt eftersom Aki Kaurismäki nominerats för sin "Mannen utan minne". Det är för övrigt den första finska Oscarsnomineringen någonsin.
Några priser för bästa klädsel delas inte ut vid Oscarsgalan, men det hindrar inte att den på senare år blivit en modeshow av lika stora som dyra mått. I den ovan nämnda nyutgivna boken om Oscarsgalan sägs att den utvecklats till världens främsta modeshow. Det sammanfattade Cate Blanchett på Oscarsgalan 1999 med orden: ”I feel like I'm having a fashion orgasm”. De orden och mycket mer står att läsa i den inför årets Oscarsgala utgivna fotoboken "Oscar Style" (2003).
Extern länk:
Officiell hemsida för Academy Awards
(Artikeln publicerad 2003-03-20)
Oscar: Gala i krigets skugga
http://www.ne.se/rep/oscar-gala-i-krigets-skugga
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
