Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
Nu är det dags för filmbolaget Pixars tionde animerade långfilm sedan starten 1995. Den nya filmen heter Upp (se trailer) och skildrar en äldre man som hoppas på ett annat liv än det som ett ålderdomshem kan ge. Det tar honom ut på ett storslaget ballongäventyr, och med sig på den händelserika färden får han en liten kavat scout som har en hel del att lära (och ett och annat att lära ut).
Om man så ville skulle man kunna säga att Pixar med sin datoranimering inget mindre gjort än tagit död på den tecknade filmen à la Walt Disney med efterföljare. I samma andetag skulle man kunna påstå att Pixar just precis med sin datoranimering givit den animerade filmen ett helt nytt, annorlunda och mycket mer spännande liv. Om det valet står exempelvis att läsa i New York Posts recension i samband med USA-premiären på Upp.
![]() |
| DISNEY/PIXAR |
| – The only way is up! |
En pappa till logga
Den som vill se var datoranimeringen en gång i tiden – året är 1986 – tekniskt sett befann sig tar sig lämpligen en titt på den här nätsajten. Vad ni där fick se var nämligen inget mer eller mindre än ett stycke animationshistoria: det första dataanimerade stycket spelfilm någonsin. Det är gjort av John Lasseter – i dag kreativ chef hos Pixar Animations Studios – och visades på ett konvent med deltagande av 6 000 specialister på datorgrafik. Efter visningen av sin baby väntade sig Lasseter en massa nördiga frågor om algoritmer och andra tekniska spetsfundigheter. I stället var det någon som undrade: "Var den stora lampan mamman eller pappan?" I dag är den hoppande lampan – Dad enligt Lasseter – en del av Pixars logga.
Nya uppfinningar är en sak, att få dem erkända en annan och att tjäna pengar på dem en tredje. Det skulle nämligen dröja nästan tio år innan den första datoranimerade långfilmen – Lasseters Toy Story (1995) – fick sin av många efterlängtade premiär. Den filmen anses till och med vara så bra att den finns med på det amerikanska filminstitutets (AFI) lista över USA:s 100 bästa filmer genom tiderna. Inte illa jobbat av en cowboy och en rymdman!
Disney Studios då, vad gjorde man där när datorgrafiken var på väg att slå igenom? Jo, man fortsatte att på gammalt gott manér teckna och animera film. Det gick ett tag – Kogänget (2004) är väl det senaste (sista?) lyckade exemplet på en nästan enbart handanimerad film – men i dag datoranimerar såväl Disney som DreamWorks sina filmer. Om man så vill har filmhandtecknandets försvinnande varit en klart negativ effekt av en innovation (på engelska kallar man detta för disruptive innovation). Sedan 2006 är Pixar en del av The Walt Disney Company (som det så riktigt heter "if you can't beat them, eat them").
Loggans pappor
Vad finns då att se fram emot från Pixar Animation Studios efter Upp? Nästa år kommer en andra uppföljare till Toy Story och 2011 är det dags för Bilar 2 (ingendera filmen låter speciellt nytänkt, om man säger så). År 2011 kommer vi även att få se The Bear and the Bow, som är en saga influerad av både bröderna Grimm och H.C. Andersen. Pixarfilmen för 2012 heter Newt och handlar om – vad annars? – två vattensalamandrar i ett laboratorium. Det verkar således som att Pixar tuffar på på biograferna världen över utan att vila på några gamla meriter ("du är som bekant aldrig bättre än din senaste film eller bok"). Det är nog en av hemligheterna bakom Pixars framgångar. De bygger på sådant som att låta de för respektive film konstnärligt ansvariga svara för det kreativa ("kreativa slipsar" göre sig icke besvär), att inte nöja sig med en massa datorteknologi utan att se till att den förses med mänskliga värden och en innerlig värme och att bygga in en ständigt återkopplande kritik av det man producerar.
Låt oss för ordningens skull göra historieskrivningen ovan om användningen av den digitala teknologin på film lite fullständigare. Började gjorde det nämligen redan under tidigt 1970-tal. Redan då hade två datorvetenskapare från New York Institute of Technology – Ed Catmull och Alvy Ray Smith – börjat drömma om att skapa en datoranimerad långfilm. År 1979 fick dessa båda herrar arbete hos George Lucas för att arbeta med Stjärnornas krig. Det var en fruktsam miljö och 1982 hade Catmull & Smith skapat en teknik med vilken de i ett avsnitt av Star Trek skapade den första helt datorgenererade sekvensen i en film. Samma år skapade Disney Tron, som innehöll en hel del datorgrafik, men mer blev det inte för Disney av den varan. Då. Det blev inte heller mer för Catmull & Smith hos Lucas, som 1986 sålde sin datoranimeringsstudio till Appleskaparen Steve Jobs. Det var i den vevan bolaget fick sitt namn – Pixar – som är tänkt att låta som en verbform av pixel. In på den datoranimerande scenen kom strax därefter den ovan nämnda Lasseter. The rest is film history.
Litteratur: David A. Price, The Pixar Touch: The Making of a Company (2009)
Länkar till NE.se: Disneys europeiska rötter
Extern länk: Pixar Animation Studios och Pixars historia i årtal
Pixar fixar och trixar
http://www.ne.se/rep/pixar-fixar-och-trixar
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse











