Arne Järtelius, NE-redaktör
Är jorden ett system som håller på att rubbas utöver sina normala gränser? Är det vi människor som är orsaken till de rubbningarna? Kommer katastrofen? Hur ser tillvaron på jorden ut när våra barn och deras barn vuxit upp? Vem skall man tro på? Och, inte minst, vad kan vi själva göra?
Några av svaren på de frågorna ges i den påkostade serien ”Planeten” på SVT som på ett pedagogiskt sätt kompletteras med ett rikt och spännande material på forskning.se. Med början torsdagen 9 november kl. 21.00 kommer ”Planeten” att i fyra program à 50 minuter ta tempen och pulsen på framtiden för våra liv på denna jord. ”Ingenting har för mig någonsin känts viktigare att visa än Planeten”. Vi har gjort vårt bästa för att tittarna ska kunna ta ställning till hur de vill att vår värld ska se ut i framtiden. ”Planeten lämnar ingen oberörd”, säger Ingemar Persson, programchef vid SVT.
 |
|
Snart räcker det inte med en jord, men var ska vi få en till ifrån? |
|
ISTOCKPHOTO |
Faktapussel att diskutera
I ett dagsläge där klimatfrågorna får en alltmer framträdande plats i samhällsdebatten ger dokumentärserien ”Planeten” en skrämmande överblick över människans miljöpåverkan på jorden. ”Planeten” ställer ett antal obekväma frågor. De flesta fakta ligger där på bordet för var och en att lära av, men vill vi och vågar vi veta? I serien om ”Planeten” läggs ett hisnande faktapussel, och fram träder en bild som talar för att mänskligheten nu befinner sig i ett kritiskt vägskäl där livsviktiga beslut måste fattas omgående.
Under två års tid besökte de olika filmteamen 25 länder där de intervjuade ett stort antal forskare, varav ett 20-tal medverkar i filmen. Bland de mest namnkunniga experterna märks Herman Daly, Will Steffen, Lester Brown, Gretchen Daly, Norman Myers och Jared Diamond. ”Planeten” är producerad av svenska Charon Film och med SVT som största finansiär. Bakom serien står förutom upphovsmannen Michael Stenberg också Guldbaggebelönade fotografen Jan Röed, filmklipparen Johan Söderberg och projektledaren Linus Torell från SVT.
Redaktionen för NE.se har arbetat fram ett antal diskussionsfrågor till varje avsnitt av ”Planeten” för lärare som tillsammans med sin klass vill fortsätta där TV-programmen slutar. Dessa frågor läggs ut på förstasidan av NE.se varje måndag under november inför den kommande torsdagens avsnitt av ”Planeten”.
Deprimerande budskap med väckarklocka
Det första avsnittet av ”Planeten” tar fasta på den globala förändringen. Aldrig tidigare har en enda enskild art påverkat planeten jorden som människan gör i dag. Det finns beräkningar som säger att människan omformat så mycket som 50 procent av jordklotets yta. Många forskare säger att människans inverkan på jorden nu är lika stor eller större än de riktigt stora naturkrafterna, och då handlar det om långt större förändringar än ”enbart” klimatförändringar.
Under de senaste 20 åren har antalet naturkatastrofer i världen femfaldigats jämfört med tidigare. Ytterligare en mätbar förändring som tas upp i det första avsnittet av ”Planeten” är att 96 procent av alla världens dokumenterade glaciärer minskar i storlek. Den dag Himalayas glaciärer är borta får det till konsekvens att Asiens smältvatten försvinner. Det är det vattnet som föder alla större floder i Asien, och det är i sin tur en förutsättning för odlingen av ris och andra grödor. Hur kommer det då att gå med odlingen och tillgången på födoämnen i området?
Jorden är en sårbar planet. Forskarna vet redan att det är livsfarligt för oss människor att ytterligare utmana detta för människan livsavgörande system. ”Vi ser mycket tydliga tecken på att miljön inte mår bra och det är på grund av oss människor och våra aktiviteter. Men nu finns det också många som jobbar med att förbättra planetens hälsa. Så även om detta är deprimerande budskap så är det i bästa fall samtidigt en väckarklocka”, säger Will Steffen, professor och direktör för Centre for Resource and Environmental Studies, som intervjuas i serien.
Efterlysning: en planet till
Att människans rovdrift av planeten fortsätter visar med all tydlighet Världsnaturfondens (WWF) nyligen publicerade ”Living Planet Report 2006”. I den tar man pulsen på jordens ekosystem och de avtryck som människan efterlämnar i naturen. Rapporten visar att konsumtionen överskrider jordens produktionsförmåga med 25 procent, och inte helt oväntat är de rika länderna de värsta syndarna. Trenden för många ekosystem och arter fortsätter att peka nedåt, och år 2050 kommer det att behövas två planeter för att försörja mänskligheten. Vem vill flytta dit (och var finns den)?
Den granskning som WWF gjort omfattar 3 600 populationer av 1 300 arter ryggradsdjur (695 landlevande arter, 344 våtmarksberoende arter och 274 marina arter). Nedgången av populationerna i samtliga ekosystem ligger på omkring 30 procent. Djur som hotas är bland annat krokodiler, sköldpaddor, orangutang och andra människoapor, noshörningar, stör, floddelfiner, jättesalamander och flera andra groddjur. Mangroveskogarna är ett av de ekosystem som försvinner i snabbare takt än något annat. I Sydamerika har hälften av mangroveskogarna försvunnit under en tioårsperiod mellan 1990 och 2000. Siffrorna visar också att det går lika snabbt utför för såväl tropiska som temperade sötvattensekosystem.
Svenska sötvattens- och våtmarksarter vilkas populationer minskar är bland annat grönfläckig padda. Landlevande arter som minskar i Sverige är fjällräv och kornsparv. Populationer av havslevande arter som minskar i Sverige är ål och vikare. Mer positivt är läget för arter som utter, mal, lövgroda och vit stork. På land ökar brunbjörn och röd glada liksom gråsäl, strömming och havsörn till havs.
Farlig svensk livsstil
När det gäller biokapaciteten – ett lands förmåga att producera tillräckligt med förnybara resurser för sin befolkning – ligger Sverige bra till med stora ytor och få människor. Grannlandet Danmark har det betydligt tuffare på det området. Människans ekologiska fotavtryck – mätt i mängden biologiskt produktiv yta som krävs för att förse oss med resurser och ta hand om avfallet – har trefaldigats under de senaste 40 åren, visar rapporten från WWF. En invånare i USA eller Canada lämnar ett ekologiskt fotavtryck efter sig som är dubbelt så stort som en europés och sju gånger större än en asiats eller en afrikans. Svenskarna ligger med sitt ekologiska fotavtryck på åttonde plats med 6,1 hektar jämfört med övriga EU-medborgare vilkas fotavtryck är cirka 4,8 hektar per person. Det tillgängliga utrymmet uppgår till 1,8 hektar per världsmedborgare, men vi utnyttjar redan i genomsnitt 2,2 hektar per person.Svenskarnas livsstil är bland dem som mest belastar de globala ekosystemen. Vi ligger näst högst bland skandinaverna. Bara finländarna ligger före, men danskar och norrmän använder också mycket resurser jämfört med resten av européerna. Orsakerna till svenskarnas stora fotavtryck är flera, bland annat hög energikonsumtion. Svenskarna bor stort och använder stora och bränsleslukande bilar. Vi konsumerar också stora mängder trä och papper. Storleken på svenskarnas fotavtryck påverkas också av att vi äter förhållandevis mycket kött, som är energikrävande att ta fram.
– Vi står inför avgörande val av livsstil. Antingen fortsätter vi som vanligt, vilket leder till förödelse, eller så bestämmer vi oss för att bygga städer, bo och transportera oss på ett uthålligt sätt, säger WWF:s generalsekreterare Lars Kristoferson.
(Artikeln publicerad 2006-11-08)
Reportage på NE.se: Civilisationers uppgång och fall och Obekväma sanningarExterna länkar: SVT: Planeten The Game, Forskning.se: Planeten och WWF: For a Living Planet
"Planeten": Hur mycket mer tål jorden?
http://www.ne.se/rep/planeten-hur-mycket-mer-tål-jorden
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
