Politik:
Vad händer i EU i dag?
av Louise Ridell
NE-medarbetare
I början av maj hölls i Europaparlamentet i Bryssel interparlamentariska debatter på temat Europeiska unionens framtid. Interparlamentariska kallas de för att det inte bara var Europaparlamentets ledamöter som debatterade utan även ledamöter från alla 25 medlemsländers parlament. Medverkade gjorde även parlamentariker från Bulgarien, Rumänien, Kroatien, Makedonien och Turkiet, unionens nuvarande kandidatländer.
Det var fyra olika teman som diskuterades: (1) Europa i världen och Europas gränser, (2) Globaliseringen och Europas ekonomiska och sociala modell, (3) Frihet, säkerhet, rättvisa: vilka är perspektiven? och (4) Unionens framtida finansiella resurser.
Kritiska röster menar att sammankomsten egentligen inte hade något annat syfte än att vara en manifestation för att förbättra unionens rykte i folkopinionen. Men från organisatörernas håll poängterades det att det inte var meningen att man skulle komma fram till några definitiva svar, utan mötet skulle snarare ses som början på en process som man planerar ska hålla på till slutet av nästa vår där dessa ämnen ska diskuteras. Samma teman kommer också att tas upp på Europeiska rådets toppmöte 1516 juni i år då EU:s stats- och regeringschefer möts.
Kontroversiell konstitution
Det börjar brinna i knutarna för Europeiska unionen, och det
mest eldfängda ämnet är en konstitution för EU. Europaparlamentet
har röstat igenom den nya konstitutionen (som bland annat ger EU mer makt
och en gemensam utrikes- och försvarspolitik) med klar majoritet, men konstitutionsförslaget
har inte tagits emot smärtfritt i de enskilda länderna. Och det krävs
att alla 25 länder är eniga för att en konstitution ska kunna
träda i kraft.
Många medlemsländers parlament har röstat ja, men i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna i majjuni 2005 blev det både oväntade och kraftiga nej till konstitutionen. Unionen beslöt då att låta den vila under ett år. Även om 15 länder sagt ja till konstitutionen (varav Estlands parlament så sent som 9 maj i år) så har den inte fått den allmänna förankring som den behöver för att genomföras, och det är därför den tas upp till debatt nu igen.
Enligt dagordningen för debatterna är det inte konstitutionen som ska diskuteras, men det är ändå tydligt att det egentligen är den som det handlar om. Parlamentsledamöter tar upp dess förtjänster eller dess misslyckande i alla sina anföranden. En ny konstitution är av högsta betydelse för EU:s framtid, men frågan är om det ska vara den som tidigare lagts fram, en reviderad version av den eller en helt ny version.
Förhoppningen är att man till nästa vår ska ha kommit fram till en tydligare bild av vad de europeiska nationerna vill. Då hålls flera viktiga allmänna val, bland annat i både Frankrike och Nederländerna, där ju folken röstade ner konstitutionen. Kritiker menar att politikerna bara ger sig ännu ett år till att tänka och frågar varför man träffas och diskuterar redan nu om man ändå inte kommer att ta något beslut förrän efter valen nästa år.
Den tyska förbundskanslern Angela Merkel höll den 11 maj ett tal i förbundsdagen där hon betonade att unionen behöver konstitutionen. Första halvåret 2007 är Tyskland ordförandeland i EU och Merkel ses i dag som kanske den enda politikern i EU som är stark nog att vända opinionen och få igång processen med konstitutionen igen.
Brådskande
Förutom beslut om konstitutionen är det också viktigt för
unionen att ha kommit fram till någon form av generell handlingsplan inom
de närmaste två till tre åren, som ses som en kritisk tid
för EU.
2007 kommer sannolikt Bulgarien och Rumänien med som nya medlemsländer, och det är möjligt att även Kroatien kommer att antas någon gång runt den tidpunkten. Nicefördraget tillhandahåller institutionella strukturer för upp till 27 länder. Eftersom konstitutionsfördraget inte verkar kunna gå igenom inom den närmaste framtiden måste man komma med nya lösningar om EU ska kunna ta emot fler medlemmar efter Rumänien och Bulgarien.
2009 är det sedan dags att förnya kommissionen med val av nya kommissionärer. Antagligen kommer även kommissionens utformning att förnyas, såsom kommissionen omformades 2004 när EU fick tio nya medlemsstater. Med fler medlemsländer kan inte dagens utformning av EU med en kommissionär från varje land kvarstå. Det skulle bli för komplicerat, men frågan är då hur alla länder ska vara representerade i EU-kommissionen om inte alla har sin egen kommissionär.
Från 25 till mer än 40?
Mötesdeltagarna vid den interparlamentariska debatten menade att tidigare
utvidgningsprocesser av EU varit mycket framgångsrika, både för
de nya och för de gamla medlemsländerna. Det råder dock lite
olika meningar om hur en fortsatt utvidgning ska se ut. Det går ju inte
att utvidga i all evighet, men frågan är vilka kriterier som ska
styra valet av nya kandidatländer. Handlar det om geografi, om att landet
ska ha grundläggande värderingar gemensamma med majoriteten av Europas
länder eller är det enbart en fråga om ekonomi?
Länder och regioner som föreslogs som eventuella framtida kandidater var västra Balkanhalvön, Vitryssland, Ukraina, Moldavien och Georgien. Vissa länder mötte större motstånd som dagens diktaturer Vitryssland och Moldavien men det fanns också de parlamentsledamöter som hade en mycket vid syn på begreppet Europa och som därför kunde tänka sig att både Kazakstan och Israel fick specialstatus inom Europeiska unionen. Den finländske parlamentarikern i Europaparlamentet Alexander Stubb trodde att EU i framtiden kommer att ha fyrtiotalet medlemsstater.
Medborgarna struntar i konstitutionen
För medborgarna är inte konstitutionen det viktigaste inom EU, påpekade
kommissionens ordförande José Manuel Barroso i sitt anförande
vid mötet. Medborgarna efterlyser i fösta hand konkreta lösningar
på konkreta problem, såsom arbetslöshet och den sociala situationen.
Några sådana konkreta lösningar framkom inte under denna sammankomst,
men politikerna menade ändå att man var på väg mot dem.
I samband med den interparlamentariska sammankomsten har det även anordnats så kallade Medborgarforum i fem länder Tyskland, Frankrike, Grekland, Polen och Sverige. På sju platser i Sverige har man haft så kallade after work-debatter där deltagarna själva helt och hållet har fått bestämma vad man ska prata om. Syftet med dessa debatter var att ge medborgarna en chans att säga vad de tycker att EU ska ägna sig åt, och de synpunkter som framkommer ska sammanställas och lämnas till EU:s stats- och regeringschefer vid toppmötet i juni.
Plånboksprat
Unionens ekonomiska förutsättningar diskuterades också under
majmötet. De som enbart diskuterade unionens framtida finansiella resurser
menade att det nuvarande systemet för finansiering av unionen är alldeles
för krångligt och svårt att förstå. Ett nytt enklare
system som alla kan förstå måste skapas.
Det fanns också funderingar på att införa en europeisk skatt, men det är än så länge bara tankar. Man beslöt att tillsätta en permanent arbetsgrupp som ska undersöka olika möjligheter att finansiera unionen i framtiden.
Så, kom man då fram till något? Nej, egentligen inte. Man kom fram till att man ska komma fram till något, men inte nu. Under presskonferensen svarade Europaparlamentets talman, Josep Borrell Fontelles, på journalisternas frågor om vad som var mötets resultat med att säga: Det blir inga rubriker av det här. Och det är nog sant.
Länk till NE.se: EU:s grundlag i stöpsleven
(Artikeln publicerad 2006-05-12)
Politik: Vad händer i EU i dag?
http://www.ne.se/rep/politik-vad-händer-i-eu-i-dag
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
