Leif Wivatt
Svensk rock- och popmusik hade ett starkt år med stor bredd. Flera band uppmärksammades i utlandet, och inte minst på konsertfronten fanns ett stort intresse för inhemska band. På den internationella musikscenen kom under året många framgångsrika och spännande album från både etablerade och nya artister.
Aldrig tidigare har ett enskilt band dominerat en konsertsommar så som Gyllene Tider gjorde 2004: en utsåld eriksgata som innan den var över hade setts av smått ofattbara 492 252 personer på 22 konserter. Klimax nåddes vid konserten på Ullevi 7 augusti när Per Gessle & Co. spelade inför 58 984 personer, ett alla tiders publikrekord för svenska artister.
Halmstads stora bidrag till svensk pophistoria firade 25-årsjubileum under året och innehöll samma fem medlemmar som under genombrottsåren 1979–82. På våren kom samlings-CD:n GT 25, i juni följd av albumet Finn 5 fel, som var deras första med helt nytt material sedan 80-talet. Det blev med ca 250 000 sålda ex. årets mest sålda skiva i Sverige. I december kom sedan livealbumet GT 25 Live samt en DVD med konsertbilder som även den blev listetta i kategorin mest sålda musikfilmer.
Det triumfatoriska året hade för Per Gessles del börjat redan i februari, då han erhöll fyra Grammis för 2003, bl.a. de två mest prestigefyllda, Årets artist och Årets låt (”Här kommer alla känslorna”). Fyra Grammis gick även till The Cardigans, bl.a. för Årets rockgrupp och Årets rockalbum för Long Gone Before Daylight, ett album som lanserades i USA 2004 utan större framgång.
Årets internationellt mest omskrivna svenska rockband var The Soundtrack of Our Lives och The Hives. Båda gav under året ut album och genomförde lyckade USA-turnéer.
The Hives album Tyrannosaurus Hives släpptes i juli, medan TSOOL, som de tvingades ändra sitt namn till i USA, kom med albumet Origin (Vol. 1) i oktober, vilket liksom första singeln ”Bigtime” blev svensk listetta. På delar av The Hives turne i USA medföljde Sahara Hotnights, som i år släppte sitt tredje album, Kiss & Tell. Även om de tre banden gavs relativt stort utrymme i flera av de mest inflytelserika amerikanska och brittiska rocktidningarna fick inget av dem några nämnvärda framgångar på försäljningslistorna.
Svensk rock och pop på skiva
Lars Winnerbäck hade ett stort år med stark respons för såväl sitt akustiska balladalbum Vatten under broarna som sin överallt utsålda soloturné. Här lanserade han som förakt singer/songwritern Anna Ternheim, som fick ett genombrott med albumet Somebody Outside.
Årets mest överraskande genombrott kom från stockholmska debutantgruppen Raymond & Maria, som presenterade oskuldsfull vispop med udda texter på albumet Vi ska bara leva klart, innehållande en av årets stora landsplågor i hitsingeln ”Ingen vill veta var du köpt din tröja”.
Magnus Ugglas Den tatuerade generationen blev en av höstens stora försäljningsframgångar. Alla låtar var hämtade från krogföreställningen ”Best in Show”, som hade premiär på Rondo i Göteborg i september.
Svenske discjockeyn Eric Prydz gjorde danslåten ”Call On Me” och lyckades under tre veckor toppa stora Englandshitlistan för att sedan också bli listetta också i Sverige och få se låten ges ut i bl.a. USA. Ana Johnsson, f.d. medlem i popbandet Excellence, slog till med hiten ”We Are”, som var med på soundtracket till Spider-Man 2.
Utländska storsäljare
Årets bästsäljande utländska rockalbum kom under slutet av året. I november släppte U2 How to Dismantle an Atomic Bomb, ett album som med sin raka, engagerande rock gick hem hos såväl kritiker som en stor skivpublik. Den blev listetta i närmare 30 länder.
Bland årets albumutgåvor fanns flera från veteranartister som inte givit ut något nytt sedan 1990-talet. Främst John Fogertys Deja Vu All Over Again och Morrisseys You Are the Quarry (vilken överraskande blev listetta i Sverige). Brian Wilson gav ut Gettin’ in Over My Head och fick även klar en nyinspelning av det på 1960-talet påbörjade, aldrig utgivna men desto mer mytomspunna albumet Smile.
Från de brittiska öarna är det främst två bands självbetitlade album som bör nämnas, engelska The Libertines snärtiga och raka rock på sitt andra album och skotska Franz Ferdinands debut. Stor framgång med sin melodiösa softrock rönte Keane med Hopes and Fears, medan tonåriga Joss Stone följde upp fjolårssuccén med nya Mind, Body and Soul.
Flera av de stora inom amerikansk r&b och hiphop gav ut album under året. Eminem var höstens stora världssuccé med fjärde soloalbumet Encore, Prince gjorde sitt rakaste album på länge – Musicology – men årets överlägsna storsäljare i genren kom från Usher med Confessions. Nya rapparen Kanye West gav ut The College Dropout, Nas och R. Kelly kom med var sitt dubbelalbum, Street Disciple respektive Happy People/U Saved Me. Jay-Z och Nelly hade också album ute.
The Roots släppte The Tipping Point, och från Storbritannien kom 19-årige sensationen Dizzee Rascal med Showtime. Unga Kelis kom med Tasty, och klassisk r&b levererades av Jill Scott på Beautifully Human och Angie Stone på Stone Love. Framgångsrika var också från Janet Jackson med Damita Jo och Destiny’s Child med Destiny Fulfilled.
Festivaler
Hultsfredsfestivalen återkom starkt efter flera svaga år och presenterade en rad av årets mest aktuella och omtalade artister, såsom brittiska Morrissey och P.J. Harvey, amerikanska akter som r&b-stjärnorna Mary J. Blige och Alicia Keys, återförenade rockbandet The Pixies och kultfiguren Kris Kristofferson samt de franska banden Air och Phoenix.
För nostalgiska hårdrocksdiggare är Sweden Rock Festival i Sölvesborg ett måste, och i år kom bl.a Judas Priest, Hawkwind och Scorpions. Stockholms Jazz- och bluesfestival hade stor bredd och bjöd förutom renodlad jazz på Stevie Wonder, Angie Stone, Bonnie Raitt, Van Morrison och Jools Holland.
Kalasturnén gick runt i landet, och sammanlagt ca 25 000 såg artister som Di Leva, Marit Bergman, Backyard Babies och Infinite Mass. Ett turnépaket benämnt Tältprojektet 2004 innehöll Magnus Uggla och Lena Philipsson och sågs av 46 000. Robert Wells show ”Rhapsody in Rock” svepte över landet och drog som vanligt storpublik med sammanlagt hela 170 000 personer.
En intensiv konsertsommar kompletterades med fler internationella rock- och popbesök än någonsin under året, både på stora scener och på klubbnivå. I Stockholm noterades årets högsta biljettpris, 1350 kronor för de bästa platserna, för att se och höra Simon & Garfunkel i Globen med Everly Brothers som förband. Bland övriga besök under året märktes Cher, Britney Spears, Brian Wilson, Ray Davies, Jackson Browne, Kraftwerk, Metallica och Paul McCartney.
Schlager och svensktopp
Svenska Melodifestivalen blev även i år en av televisonens största succéer. Upplägget med 32 låtar utdraget på fyra deltävlingar gav stor massmedial genomslagskraft. Slutlig vinnare blev Lena Philipsson med den av Orup komponerade låten ”Det gör ont”. Bland flera nya namn i startfältet kan nämnas tvåan Shirley Clamp med ”Min kärlek” och After Dark med discodängan ”La Dolce Vita”. Eurovisionsschlagerfestivalen vanns sedan av Ukraina och sångerskan Ruslana med folkloristiska ”Wild Dances”.
På Svensktoppen präglades våren stort av de många Melodifestivalbidragen. Under stora delar av sommaren fanns Gyllene Tider i topp, medan andra halvåret dominerades helt av två låtar med Helen Sjöholm. Hon fick årets största hit ”Du är min man” tillsammans med Benny Anderssons Orkester och blev folkkär även som skådespelerska i filmen Så som i himmelen, där hon sjöng ”Gabriellas sång”. Björn Skifs låg kvar hela året med balladen ”Håll mitt hjärta” och hade vid årets slut legat med i 85 veckor.
Svensktoppens maratonlistledare Sten & Stanley fick in sin 60:e låt på listan med ”En bild av dig”, och även listans tvåa, Vikingarna, noterades med en singel ur sitt allra sista album. Gruppen, som startade 1961, gjorde sitt avskedsframträdande när de gick upp på scenen i Arvika Folkets park 3 juli. Efter 8 miljoner sålda album och tusentals spelningar blir sångaren sedan 1978 Christer Sjögren nu soloartist på heltid.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2004
Pop & rock 2004: Gyllene tider för svensk pop?
http://www.ne.se/rep/pop-rock-2004-gyllene-tider-för-svensk-pop
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
