Ulf Zander, fil.dr i historia, verksam vid Lunds universitet
Att det fanns ett samband mellan terroristattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september i fjol och filmens värld stod klart snart efter att flygplanen hade kraschat in i byggnaderna.
Många gav uttryck för att de redan tyckte sig ha sett motsvarigheter till 11 september-attackerna i biografsalongen eller i TV-fåtöljen. Genom skickligt utförda specialeffekter hade World Trade Center, Chrysler Building, Empire State Building och andra mer eller mindre berömda skyskrapor i New York sargats eller raserats i filmer som ”Independence Day” (1996), ”Armageddon” (1998) och ”Godzilla” (1998).
 |
|
Scen ur filmen ”Armageddon” – inspirationsmaterial för terrorister? |
|
PACHA/SYGMA/SCANPIX |
Nytt synsätt
Om dessa sekvenser kan tänkas ha bidragit till att inspirera al-Qaidas flygkapare lär vi aldrig få reda på. Vad vi däremot kan konstatera är att deras dåd märkbart påverkat amerikansk film och amerikanernas sätt att se och tolka många av de filmer som har haft premiär efter 11 september förra året.
Flertalet av de filmer som har premiär denna höst har varit i produktion under en period som sträcker sig längre tillbaka än hösten 2001, vilket inte har hindrat dem från att genomgå förändringar som en följd av terroristattacken.
Slutscenen i ”Men in Black 2”, som från början var inspelad vid Twin Towers, ansågs inte vara gångbar efter att platsen blivit känd som Ground Zero. I marknadsföringen av ”Spiderman” ingick en affisch där hjälten framträder med Twin Towers i bakgrunden. Denna affisch drogs tillbaka efter 11 september. I stället vävdes referenser till tillståndet i New York efter denna ödesdigra dag in i handlingen. I filmens slutscen utkämpar Spindelmannen en hård dust med sin antagonist Green Goblin. När situationen ser som mörkast ut får hjälten oväntad hjälp från New York-bor som visar en solidaritet som tidigare varit sällsynt på vita duken.
Känsliga sinnen
Efter terroristattacken har det också blivit svårare att visa scener som tidigare varit stapelvara i actionfilmer. I ”Collateral Damage” spelar Arnold Schwarzenegger en brandman som förlorar fru och son i en terroristattack, varefter han beger sig till Colombia för att hämnas på förövaren. Den slätstrukna men explosions- och våldsbemängda filmen, där centrala delar av Washington D.C. med knapp nöd undgår att utplånas i en terroristattack, betraktades som alltför känslig att visas direkt efter attacken. Premiären sköts upp flera månader.
Regissören Tony Scott ansåg sig föranledd att klippa om en nyckelscen i ”Spy Game”. Den skildrar hur en libanesisk milisgrupp i inbördeskrigets Beirut utför ett bombattentat mot en byggnad som raseras, med ett stort antal civila dödsoffer som följd. Testpubliken reagerade med olust på scenen, eftersom den påminde dem om World Trade Centers undergång. Scenen gick emellertid inte att undvara, då den var central för att illustrera brottet i relationen mellan filmens båda huvudpersoner, spelade av Robert Redford och Brad Pitt. I den slutgiltiga versionen är scenen med explosionen och husets kollaps nedkortad.
I filmatiseringen av Tom Clancys roman ”Summan av skräck” hade filmmakarna redan före 11 september bytt ut romanförlagans muslimska terroristgrupp mot nynazister. Denna förändring har emellertid inte blidkat tongivande representanter för den amerikanska kritikerkåren. Att CIA-agenten Jack Ryan, gestaltad av Ben Affleck, räddar världen från att gå under, är nog så bra. Men att han därefter bjuder sin flickvän på en romantisk picknick på Vita husets gräsmatta bara några mil från Baltimore som utplånats i ett terroristattentat ansågs i USA inte vara acceptabelt. Ett sådant beteende är i högsta grad olämpligt för en filmhjälte efter 11 september, menade filmkritikerna i USA.
Osjälvisk offervilja
En kategori av filmer som däremot funnit nåd hos både kritiker och publik handlar om osjälviskhet och offervilja. Detta budskap är ingalunda nytt, men har fått förnyad aktualitet efter fokuseringen på New York-brandmännens och -polisernas heroiska agerande den 11 september.
Att budskapet har en framträdande roll i krigsfilmer som ”Windtalkers”, en film om navajoindianernas insatser som kodare i Stillahavskriget, och i den revanschistiska Vietnamfilmen ”We Were Soldiers” bidrar till att förklara dessa produktioners kommersiella framgångar i USA.
Störst succé har ”Black Hawk Down” gjort. Det kan tyckas förvånande med tanke på att den handlar om ett av de största militära amerikanska misslyckandena i modern tid, nämligen slaget om Somalias huvudstad Mogadishu i oktober 1993, då 18 amerikanska soldater och hundratals somaliska milismän dödades.
Vad som särskilt tycks ha berört många amerikanska biobesökare är scenerna där två Black Hawk-helikoptrar blir träffade av fientlig eld och störtar till marken – vilket gav associationer till tvillingtornens dödskamp.
Ett av filmens gångbara budskap är att i bekämpandet av terrorister är det oundvikligt att amerikanska liv kommer att spillas. Men det får inte leda till att kamrater i nöd överges: ”Leave no man behind” – ’lämna ingen kvar’. Underförstått gäller denna maning inte bara Mogadishu utan den är applicerbar på Afghanistan och andra platser dit amerikaner skickas för att bekämpa terrorister.
Även denna den senaste fasen i kampen mot al-Qaida kommer vi troligen att snart kunna följa i dramatiserad form på vita duken.
(Artikeln publicerad 2002-09-18)
Populärfilmen och 11 september-attackerna
http://www.ne.se/rep/populärfilmen-och-11-september-attackerna
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
