Lennart Hultqvist, NE-redaktör
På 2003 års bokmässa i Göteborg var populärvetenskap ett särskilt tema med över hundra programpunkter. Man bjöd på nyskriven teater, föredrag och paneldebatter. Samtidigt efterlystes större kunskap hos forskarna i konsten att föra ut vetenskap till allmänheten.
Varje år publiceras runt om i världen omkring en halv miljon vetenskapliga artiklar. Att först hitta det som är värt att förmedla till allmänheten i denna forskningsflod och sedan översätta det till ett för folkflertalet lättfattligt språk är en stor uppgift. Populärvetenskapen har onekligen en betydelsefull uppgift att fylla.
 |
|
Populärare populärvetenskap på Bok & Bibliotek. |
|
INGEMAR BREITHEL |
Omöjlig men nödvändig
Det förefaller råda ett slags charmerande förvirring kring populärvetenskapen. Det tycks inte vara självklart vad som menas med populärvetenskap och om den ens är möjlig att utföra.
På det kunde man hitta exempel i Bok & Biblioteks egen dagliga tidning. I en artikel sägs där att det är omöjligt att svara på vad populärvetenskap är, men att det är rimligt att den handlar om aktuella samhällsfrågor med inslag av forskning.
I en annan artikel luftas tanken att populärvetenskap är en nästan omöjlig verksamhet – men en nödvändig omöjlighet. Ett skäl till det är att man inte kan veta hur populärvetenskapens nödvändiga omskrivningar tas emot och tolkas av lekmannen. Ett annat skäl är att populärvetenskapen väcker förhoppningar om att lätt kunna förstå vetenskapen, men att dessa kan vara ack så svåra att infria.
NE granskad
I Nationalencyklopedin ges med självsäkerheten hos ett lexikon besked om vad populärvetenskap är. Där står att det i vidaste mening är all vetenskaplig information som inte riktar sig till fackmän inom området. NE tillägger att stilen ofta är underhållande och färgad av entusiasm för ämnet och att man nästan alltid strävar efter att inlemma det vetenskapliga innehållet i ett bredare sammanhang.
Under en av programpunkterna på bokmässan granskades NE:s beskrivning av populärvetenskap av en expertpanel. Bland deltagarna i panelen märktes astronomiprofessorn Bengt Gustafsson, författaren och journalisten Jan Guillou och författaren Catharina Ingelman-Sundberg, tidigare verksam som forskare.
Panelen, ledd av Bengt Westerberg, numera ordförande i Vetenskapsrådet, gav NE:s beskrivning av populärvetenskap ett gott betyg. Några av deltagarna ansåg dock att NE behöver kompletteras med att populärvetenskapen är viktig även för forskarna själva, till och med inom deras egna fält. Man menade att forskare kan ha stor nytta av kolleger som i en lättillgänglig språkdräkt ansträngt sig att beskriva sin egen forskning.
 |
|
Nationalencyklopedin var en av de populärvetenskapliga mittpunkterna på Bok & Bibliotek. |
|
INGEMAR BREITHEL |
Reformer behövs
Expertpanelen gav dock ett lågt betyg överlag till forskarnas förmåga att förklara sin eller andras forskning för allmänheten. Någon efterlyste språkvårdare inom forskarvärlden för att förbättra situationen. Sådana finns i dag inom delar av statsförvaltningen.
Ett annat önskemål var att universitet och högskolor borde se till att kvalificerad utbildning och träning i populärvetenskap blir en lika självklar del av verksamheten som vetenskapen själv.
Man önskade även att forskarnas attityder till kolleger som ägnar tid åt populärvetenskap – och till och med skriver inkomstbringande böcker! – inte ska inskränka sig till felfinnarnivån utan vara toleranta och uppmuntrande. Panelen gav flera belysande exempel på att detta dessvärre inte alltid är fallet.
Populär och populärare
Arrangörerna till temat populärvetenskap på bokmässan – Vetenskapsrådet, Utbildningsradion och Lär för livet/Läsrörelsen – tycks själva ha halkat en smula på begreppens såphala golv.
Man kallade mässtemat Populärare vetenskap, vilket inte är riktigt samma sak som populärvetenskap. Det förstnämnda anspelar på att vetenskaplig verksamhet som sådan ska bli populärare, men för den skull inte med nödvändighet begripligare. Populärare kan man bli exempelvis genom att kosta mindre pengar för skattebetalarna. Men det var kanske inte något som arrangörerna hade i åtanke.
Det som bland annat skapar en lätt förvirring om populärvetenskapen är ordet populär, som inte är särskilt bra i detta sammanhang. Ordet populärvetenskap kommer av engelskans ”popular science”, men på svenska har det andra bibetydelser.
Bättre vore egentligen att kalla det begripligvetenskap eller folkvetenskap eller något som tydligare tar fasta på att det handlar om att göra vetenskapen begriplig och tillgänglig.
Såpoperaaktigt
Populärvetenskapen har i samhällstumultet ingen självklar upphöjd status, hur gärna man än vill tro det. I alla fall inte om man litar på skådespelerskan Birgitta Ulfsson, som i inledningen till en annan programpunkt om populärvetenskap på Bok & Bibliotek sade:
– Jag tycker lika illa om populärvetenskap som såpoperor.
Men hon medgav i samma andetag att hon sträckt vapen inför Uppsalafysikern Ulf Danielssons nyutkomna bok Stjärnor och äpplen som faller. Den är klassisk populärvetenskap i form av en lång text och uppfyller NE:s synsätt till punkt och pricka.
Andra former av populärvetenskap, långt ifrån lika klassiska, kommer att behandlas i en senare artikel på NE.se.
Länk till NE.se
- Populärvetenskap: Barn och teater
(Artikeln publicerad 2003-09-30)
Populärvetenskap: Framgång och förvirring
http://www.ne.se/rep/populärvetenskap-framgång-och-förvirring
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
