Arne Järtelius, NE-redaktör
Det är inte helt lätt att vara före sin tid. När Astrid Lindgren vid mitten av 1940-talet försökte få Bonniers förlag intresserat av att ge ut Pippi Långstrump fick hon kalla handen. Enligt förlaget var Pippi en på tok för vild och oregerlig unge för sin tid. Det hette inte politiskt korrekt på den tiden, men korrekt skulle det vara, och politiskt var det.
Det brydde sig som väl var inte Rabén & Sjögren om och det förlaget lever fortfarande gott på sin upptäckt, medan Bonnier i tysthet gråter över en eller annan förlorad miljard kronor på den i år 60-åriga Pippi Långstrump. Något liknande hände för så där en tio år sedan i Storbritannien när den då okända J.K. Rowling försökte få förlagen intresserade av att ge ut äventyren med hennes Harry Potter. Intresset bland de brittiska förlagen för en föräldralös trollkarlspojkes äventyr på en skola för magiker var länge minst sagt milt. I dag, snart 300 miljoner sålda exemplar av sex bokutgåvor och fyra filmer om Harry Potter senare, är det många nejsägare som bittert ångrar sig.
Magisk förläggare
I en intervju med J.K. Rowling – ”J” står för Joanne och ”K” för Kathleen – som Lindsey Fraser gjorde år 2000 och Potterböckernas svenska förlag Tiden publicerade samma år säger författarinnan så här om hur det gick till för att få ett förlag till den första boken om Harry Potter. ”Den förste litteräre agenten som fick läsa manuskriptet skickade tillbaka det. Så jag sände i väg det igen. Den andre litteräre agenten, Christopher Little, tackade ja – hans brev är ett av de finaste jag någonsin fått. Sedan tog det ett år att hitta ett förlag som ville ge ut boken, men när Bloomsbury nappade, då var det absolut mitt livs näst bästa upplevelse – efter att ha fött min dotter Jessica. Det är väl med tanke på det sagda bara konsekvent att den första Potterboken är tillägnad den nämnda dottern.
Bloomsbury är ett förlag med knappt 20 år på nacken. Det har sina lokaler på Soho Square i centrala London, och när Harry Potter kom förlagets väg hade man ganska nyligen börjat publicera barnböcker efter att inledningsvis varit specialiserat på vuxenprosa. Bloomsburychefen, tillika dess huvudägare, Nigel Newton fick sig tillsänd den första Harry Potter av den ovan nämnde agenten. Han började med att sätta ett kapitel ur den i händerna på sin dotter Alice och, så berättar pappa Nigel i en intervju i The Independent i samband med utgivningen av den senaste Potter i somras, ”hon kom ner från sitt rum en timme senare och bara lyste och ville genast ha fler kapitel ur boken”. Det fick pappa Newton att skicka en check på 2 500 pund till J.K. Rowling som förskott på rättigheterna till den succéhistoria som i förlagsvärlden snart enbart skulle benämnas HP.
När Bloomsbury nickade ja till Harry Potter hade enligt Nigel Newton inte mindre än åtta förlag tackat nej till att ge ut honom. Den första boken om Harry Potter – Harry Potter and the Philosopher´s Stone (Harry Potter och de vises sten) – utkom i Storbritannien 1997. En minut över midnatt 16 juli 2005 kom den sjätte boken i serien ut på engelska, och i dagarna kommer den i svensk översättning. Ett sedan den första HP-boken utkom framgångsrikt sätt att sälja Potter på har varit att hålla all förhandsinformation om vad respektive bok innehållit ytterst hemlig. HP hade nog sålt ändå, men lite hype verkar inte skada, i synnerhet inte en trollkarl som Harry Potter.
Så här berättar författarinnan själv i den ovan nämnda intervjun om hur det kändes när den första Potterboken kom ut 1997: –När boken kom ut gick jag omkring hela dagen med ett exemplar under armen. Första gången jag såg den i en bokhandel fick jag vild lust att rusa in och signera den. När den senaste boken kom ut läste J.K. Rowling i slottet i Edinburgh vid midnatt högt ur den för en selekterad skara barn som från olika håll i världen – Potterböckerna är översatta till 63 språk – samlats där.
Bokhandelskrig
När den senaste Potterboken – Harry Potter and the Half-Blood Prince (Harry Potter och halvblodsprinsen) – utkom i Storbritannien i somras rådde fullt krig mellan de stora bokhandelskedjorna plus några större matvarukedjor. Bokens rekommenderade pris var satt till £16.99, men letade man ett tag kunde man lätt få tag på en ny HP för under nio pund, och ovanpå det gavs man diverse rabatter på bokhandelskedjornas övriga böcker.
Potter har nämligen blivit mycket big business på många håll i världen. Det gjorde att den senaste boken samtidigt släpptes i Storbritannien, USA, Canada, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. I USA hade den första Potterboken en förstaupplaga på 50 000 exemplar för att efter mängder med tilltryck sälja i smått fantastiska 26 miljoner exemplar. Den senaste Potterboken trycktes i USA av förlaget Scholastic i en förstaupplaga om 10, 8 miljoner exemplar. Enbart i USA har de fem första Potterböckerna sålt i över 100 miljoner exemplar. Totalt i världen fanns det 270 miljoner Potter i fem utgåvor innan den sjätte och näst sista boken i Potterfigurens liv kom ut. Det torde kunna betyda att Potter vid det här laget passerat 300-miljonersstrecket. Inte illa för en i dag 16-åring som såg dagens ljus för åtta år sedan.
Den brittiska bokhandelskedjan Waterstone”s har gjort ett försök att analysera vilket inflytande Harry Potter i Storbritannien haft på förlagen, turismen och diverse spin off-produkter. När det gäller förlagen har det visat sig att brittiska förlag ger ut tio gånger fler barnböcker sedan Potter visade vägen, och försäljningen av barnböcker har, Potter oräknad, ökat med två procent per år sedan år 2000. I Storbritannien är de tre prosaförfattare som säljer bäst samtliga barnboksförfattare och de har lämnat i sammanhanget tunga namn som John Grisham, Dan Brown och Danielle Steel långt bakom sig på bästsäljartoppen.
Till böckerna om Harry Potter ska läggas filmatiseringen av dem. Inom kort kommer den fjärde filmen i serien, och man beräknar att när den gjort sitt segertåg över världen så har Potterfilmerna spelat in den nätta summan av totalt tre miljarder pund.
Brittisk turism har självklart också dragit nytta av Potter. VisitBritains Harry Potter-kampanj nyligen var en av de främsta i sitt slag. Tidningen Forbes uppskattar värdet på varumärket Harry Potter till över £500 miljoner. Det är för övrigt lika mycket som J.K. Rowling hittills tjänat på sin trollkarlspojke.
Magisk läsargunstling
Men, viktigast av allt i sammanhanget är kanske att Potterböckerna lärt stora skaror barn både att läsa och, minst lika viktigt, att vilja läsa vidare. Kanske i första hand nästa och nästa bok i Potterserien, men även annan litteratur. Skrivaren av dessa rader har sett och upplevt det på mycket nära håll med en i dag 14-årig dotter som har Harry Potter att tacka för mycket. Det började med högläsning av de tre första Potterböckerna. Inledningsvis med dottern enbart som lyssnare, senare med henne som en av de mest aktiva högläsarna. Den senaste Potterboken högläste vi också för varandra. Den här gången på engelska. Tack J.K. Rowling!
I en intervju i amerikanska Time veckan före publiceringen av den senaste Potterboken berättar J.K. Rowling att hon, när hon tittat igenom de fem böcker som då publicerats, fann att de kunde läsas som en enda lång litania om dåliga fäder. Det är hos dem det onda verkar frodas, på platser där barnen inte fått någon bra faderlig omvårdnad. Det finns med andra ord även något för oss fäder att lära av Harry Potter. Nu finns den sjätte Potterboken på svenska att läsa – tyst eller högt, ensam eller i grupp. Oavsett vilket är det många magiska äventyr han har att erbjuda sin trogna publik.
J.K. Rowling får från den nämnda intervjun i Time i rättvisans namn här sista ordet för denna gång (när den sista Potterboken ska komma ut är för dagen skrivet i stjärnorna): Det är inte magi som gör Harrys värld speciellt mycket bättre. Det är relationerna som gör den bättre. Magin snarare komplicerar hans värld på olika sätt. Och det ska hon säga!
Länk till NE.se
(Artikeln publicerad 2005-11-08)
Potteristiskt: När Potter gjorde en Pippi
http://www.ne.se/rep/potteristiskt-när-potter-gjorde-en-pippi
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
