Fastemånaden fortsätter
av Emerick Adolfssonmuslim och fri skribent
Islam figurerar i många olika sammanhang i det svenska samhället, mer eller mindre negativa. Som medlem av en minoritet i Sverige gläder det mig därför att islam under Ramadan blivit en angelägenhet inte bara för muslimer utan även för svenskar med annan (eller ingen) religiös tillhörighet eller tro. Motiven kan vara flera, men gemensamt är ändå den positiva tonen.
Detta märks bland annat på att butiker och andra företag har börjat anpassa sitt utbud och sina kampanjer till muslimer under Ramadan. Det kan gälla allt från matvaror över telefoni och kläder till resor. Det som också brukar bli väldigt tydligt under Ramadan är så kallat vanligt folks nyfikenhet. Jag får aldrig så många frågor eller möter så många intresserade människor som just under Ramadan. Även medierna gör sitt för att bidra till detta intresse genom att göra sina speciella Ramadanreportage.
Ljuset i fastetunnelnEfter att ha fastat i drygt en vecka kan jag konstatera att allt känns normalt och har följt min vanliga utvecklingskurva för hungerskänsla och trötthet. Självklart känner man sig hungrig, åtminstone de två, tre första dagarna, men därefter avtar hungerkänslorna gradvis för att ersättas av något slags lyckorus där jag upplever att jag blir mer fokuserad, får ett öppnare sinne och klarare tankar. 
carin carlsson/nationalencyklopedin Emerick Adolfsson
Även tröttheten och mattheten avtar för att så småningom försvinna helt. Detta beror antagligen till viss del på att man kommer in i ett lugnare tempo som anpassats efter den minskade energitillgången. Min 13-årige son Edwin som nu gör sin första fasta "på riktigt" har upplevt samma sak. Detta fick honom att delta på en fotbollsträning under fastan. Något som han trots att han inte kunde ladda med kolhydrater inte upplevde som särskilt betungande. Det beror antagligen på att han, jämfört med mig, är både yngre och mer vältränad.
Jag har dock inte talat om för honom ännu att den sista veckan, när man börjar se ljuset i tunneln, är den jobbigaste.
FastepliktFörutom de vanligaste frågorna kring slöja och våld så handlar flera frågor i samband med Ramadan om mat, fasta, näring och hälsa. "Det kan aldrig vara bra att fasta", säger man. "Varför fastar bara muslimer?", är en annan vanlig fråga liksom: "Blir du inte hungrig" eller "Det gör väl inget om du äter lite, eller åtminstone dricker?" I Koranens sura nummer 2, verserna 183–185 kan man läsa om uppmaningen att fasta och instruktionerna för densamma.
Vad betyder dessa verser för oss muslimer? Jo, att vi muslimer är förpliktigade att fasta, precis som människan varit det även före Koranen och profeten Muhammed. Också Jesus fastade, liksom andra profeter. Att fasta är således inget nytt, men däremot kan tiden för fastan och sätten att fasta på ha förändrats över tiden. Vi lär oss av samma verser att resenären och den sjuke inte måste fasta. Det är viktigt att komma ihåg detta och att inte pressa sig till fasta om man är sjuk eftersom det kanske finns risk för att man blir sämre. Självklart måste man komma ihåg att man blir lite tröttare och mattare när man inte äter eller dricker under dygnets ljusa timmar men att detta inte är en sjukdom utan en del i prövningen.
Det var under Ramadans slutskede som Koranen uppenbarades, och i dess verser påminner Gud oss om att Koranen är vår vägledning, vår måttstock för vad som är rätt och fel. Inte bara en måttstock i relation till andra utan även ett sätt att mäta oss själva med, att se vad man själv kan förbättra och förändra. Men, om vi ska kunna följa vår guidebok, vår vägledning, så måste vi öppna den, vi måste läsa den. Hur ska vi annars veta vad vi ska göra? Därför är det mycket viktigt att läsa Koranen både under Ramadan men även vid andra tider på året.
Till sist påminner Gud oss också om att det inte bara är avhållsamhet från mat och dryck i Ramadan som är viktigt för Han säger: "Håll [fastan under den föreskrivna] perioden OCH prisa Gud som har väglett er [...]." Vi får således inte glömma bort att prisa och dyrka Gud. Det räcker inte med att bara fasta. Utan Gudsdyrkan blir det bara en tom ritual.
FastebelöningFastan i sig själv är också Gudsdyrkan, och profeten Muhammed har sagt att "Den som fastar i månaden Ramadan på grund av TRO och i hopp om BELÖNING (från Gud) får sina tidigare synder förlåtna". Det är också så att alla andra religiösa handlingar, som bönen, allmosorna eller vallfärden, att det är sådant som syns, men det gäller inte fastan. Det syns inte utåt att man fastar så därför står fastan som "dyrkanshandling" väldigt högt i kurs för oss muslimer. Profeten Muhammed har sagt: "Gud säger att allt som Adams söner gör är för dem själva utom fastan som enbart är för Mig och Jag ger belöning för den. En god gärning belönas tiofaldigt." 
carin carlsson/nationalencyklopedin Fredagsbön i moskén vid Jägerso i Malmö.
En muslim ska självklart alltid vara snäll och trevlig mot andra men eftersom vi bara är människor kan det ibland hända att vi gör eller säger dumma saker. Detta ska man självklart försöka arbeta bort. Eftersom Satan och övriga andeväsen (djinner) är fastkedjade i helvetet, vars portar dessutom är låsta under Ramadan, kan man vara ganska säker på att de dåliga saker man kanske säger eller gör under denna tid till stor del beror på ens egen inneboende elakhet. Under Ramadan påminns man därför om sina dåliga sidor och uppmanas att lära sig att förstå dem och att försöka kontrollera dem.
Eftersom islam är en religion för oss människor och för vårt eget bästa ska man inte göra fastan svårare än vad den är. Islam förespråkar endast det som är bra för människan. Som troende ifrågasätter man inte Guds ord, som finns nedtecknade i Koranen, utan fastar enligt de regler Gud har fastställt.
(Artikeln publicerad 2007-09-26)
Ramadan: Fastemånaden fortsätter
http://www.ne.se/rep/ramadan-fastemånaden-fortsätter
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
