Emerick Adolfsson, muslim och fri skribent
Nu är det äntligen dags igen! Och precis som vanligt så har vi in i det sista varit lika osäkra på när Ramadan verkligen infaller. Börjar vi fasta den första eller den andra september? Ska vi följa nymånen där vi bor eller den i Saudiarabien? Det finns olika åsikter i den frågan och varje år råder samma förvirring.
Nu visade det sig till slut att Saudiarabien siktade nymånen den 1 september, samma som i Sverige, vilket innebär att fastan startade den 2 september oavsett vilken åsikt man följer. Så var den saken löst, för i år. Det betyder i sin tur att fastan kommer att brytas på kvällen den sista september.
 |
|
Sri Adolfsson förbereder kvällsmaten till familjen. |
|
carin carlsson/nationalencyklopedi |
Närmare Gud till dig
Nu är det ju inte detta Ramadan handlar om. Tanken är att alla muslimer under Ramadan ska ”ladda sina batterier” på nytt. Man kan se Ramadan som ett månadslångt träningsläger där muslimen bland annat ska träna sig i tålamod, empati, gudsdyrkan, generositet och gemenskap. Detta tränar vi genom att från gryningen till solnedgången avhålla oss från mat, dryck och sex. Det är också viktigt att kontrollera sitt humör. Ramadan ger oss också en unik chans till ett sundare leverne eftersom man inte heller får röka eller snusa under dagens ljusa timmar.
Att fasta under Ramadan utgör en av islams fem pelare, vilket betyder att den är en mycket viktig del av religionen. Detta innebär att vi förutom den världsliga uppoffringen också ytterligare ska förstärka vår andlighet och gudsdyrkan under den här månaden. Att läsa Koranen uppmuntras, och alldeles särskilt bra är det om man läser hela Koranen från början till slut under den här tiden. Utöver de fem dagliga bönerna brukar man dessutom under Ramadan be ytterligare ett antal frivilliga böner, i huvudsak på kvällstid. Malmös moskéer brukar runt tiden för dagens sista bön, som infaller ungefär kl. 21, fyllas med många fastande muslimer som vill be dessa frivilliga böner gemensamt.
Alla goda gärningar som man som muslim gör under Ramadan belönas extra generöst av Gud, så därför brukar man vanligtvis ta tillfället i akt att betala den årliga religiösa skatten, zakat, just under Ramadan. Alla dessa aktiviteter syftar till att uppnå det yttersta målet som är att bli en bättre människa och komma närmare Gud.
 |
|
Kvinnorna ber tillsammans på läktaren i moskén vid Jägersro i Malmö. |
|
carin carlsson/nationalencyklopedin |
Fastemat
Ramadan kan på grund av kulturella skillnader firas och förberedas på olika sätt. Det kan också spela roll var man befinner sig, om det är i ett muslimskt samhälle eller i ett icke-muslimskt samhälle.
Eftersom min äldste son Edwin nu nått den ålder då fastan i princip är obligatorisk så har det i mina förberedelser även ingått att samtala med hans lärare i skolan så att de är uppdaterade och har förståelse för att han inte går med till matsalen eller tappar lite energi framåt eftermiddagen. Detta hade man inte behövt göra i ett muslimskt land då det hade varit självklart. Där hade man kanske till och med passat på att ha skollov under hela Ramadan.
För att underlätta för familjen så har vi köpt hem och lagat mat som vi sedan fryst in för att inte behöva gå upp mitt i natten och laga mat inför morgonens måltid. Till kvällarnas fastebrytande lagar vi dock alltid färsk mat eftersom vi tycker att det är viktigt med färsk, god och näringsriktig mat efter att ha fastat hela dagen. I övrigt brukar vi inte bunkra upp med mat förutom med dadlar eftersom denna frukt, enligt profeten Muhammed, är det bästa man kan bryta fastan med.
Kultur och religion
Som konvertit och uppvuxen i Sverige har jag inget kulturellt muslimskt bagage att bära på, vilket i sin tur också påverkar mitt och min familjs sätt att ta oss igenom Ramadan. För mig, tror jag, spelar den religiösa aspekten en mycket större roll än den kulturella. Hela mitt förhållningssätt till den här månaden och till fastan har i huvudsak färgats av den religiösa litteraturen, det vill säga Koranen och profeten Muhammeds tradition, så kallad sunna.
Profeten Muhammed har sagt att den som fastar kommer att uppleva glädje vid två tillfällen, först när han bryter fastan och sedan när han så småningom möter sin Herre. Glädjen när fastan bryts innebär inte att det ska vara fest och frosseri utan att man känner både andlig och kroppslig tillfredsställelse när man väl får börja äta igen. Måltiderna man äter under Ramadan ska inte vara större än de måltider man normalt sett äter under resten av året.
För mig och min familj blir därför fastebrytandet vid solnedgången inte den fest med mycket mat och kakor som man annars kan se i vissa kulturer. Några dadlar och ett glas vatten är det första vi brukar äta, och sedan ber vi dagens fjärde bön, maghrib. Därefter förbereder vi kvällens måltid som vanligtvis brukar bestå av en liten skål med soppa och sedan en tallrik med ris och kyckling eller kött. Resten av kvällen ägnas åt Koranläsning, bön och samtal kring religionen. För att fylla på med både energi och vätska brukar vi också småäta frukt, dadlar och vatten som står framdukade under hela kvällen.
När de sista bönerna för dagen är avklarade gör sig tröttheten påmind, och det är dags att förbereda sig för att gå till sängs. Det sista jag gör är att inför Gud uttrycka min avsikt att fasta i morgon igen.
Länk till nyhetsartikel på NE.se:
(Artikeln publicerad 2007-09-19)
Ramadan: Fastemånaden tar sin början
http://www.ne.se/rep/ramadan-fastemånaden-tar-sin-början
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
