Lennart Hultqvist, NE-redaktör
Det har varit en lång, varm sommar i Sverige. Det gäller även för stora delar av övriga Europa samt Nordamerika och Asien. Mycket talar för att genomsnittstemperaturen för hela jorden blir ovanligt hög 2002.
Det står i alla händelser redan klart att för jordens landområden finns inte någon lika varm period januari–juli uppmätt tidigare.
– För Sverige blev sommaren 2002 den varmaste vi känner till, åtminstone sedan 1860 då vi fick ett meteorologiskt nätverk, säger meteorologen Hans Alexandersson på SMHI.
Som nummer två och tre kommer somrarna 1997 och 1937.
– Värmen orsakades av att vi ofta befann oss i en varm sydlig eller sydostlig luftström. Även den globala uppvärmningen torde ha bidragit med uppemot en halv grad i förhållande till hur det var för runt 40–50 år sedan.
Året 2002 bjuder så här långt på en annan rekordnotering. Sju månader i rad har vi haft temperaturöverskott i hela Sverige. Med det menas att temperaturen under den tiden utan avbrott legat över den normala. Den tidigare längsta avvikelsen i Sverige från normal temperatur var på fem månader, men då var det i stället kallare än vanligt.
Ett varmare land att leva i
Vad medeltemperaturen för hela året 2002 i Sverige kommer att sluta på återstår att se, men det här året kommer troligen att placera sig högt i rekordtabellen.
Redan säkert är att i norra Sverige har alla år 1988–2001 legat över medeltemperaturen sedan 1860. Det är ett rekord. För södra Sverige gäller samma sak, med undantag av 1996 som föll under medelvärdet. En liknande värmeperiod inföll på 1930-talet, men den var inte lika långvarig.
Sverige är i dag ett varmare land än i slutet av 1800-talet, och under de senaste decennierna har temperaturkurvan vikt av uppåt ytterligare lite. Det kan man se av SMHI:s temperaturkurvor.
Europeisk värme
Men Sverige är inte ensamt om ovanligt höga temperaturer.
– I juni hade speciellt södra Europa stora temperaturöverskott, men även längst i norr var det ovanligt varmt, säger Hans Alexandersson vidare.
I juli var det i stället Skandinavien och Östeuropa som ståtade med de största temperaturöverskotten. Området med de största överskotten försköts något åt nordväst i augusti.
– Hela sommaren har det dock varit mer normala temperaturer västerut, till exempel på Brittiska öarna. De enorma regnen i Centraleuropa i mitten av augusti ledde inte till någon längre period med kyligt väder i området.
Värmerekord för jorden
Även utanför Europa har stora områden haft riktigt varmt. I juli rådde ett betydande värmeöverskott i USA och delar av Asien.
År 2002 kommer sannolikt att bli bland de allra varmaste åren någonsin för jorden som helhet. Exempelvis var enligt det amerikanska klimatorganet National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) de sju första månaderna i år den näst varmaste perioden januari–juli för jorden sedan 1880. Det allra varmaste året hittills, 1998, ligger för dessa månader endast obetydligt över årets värden.
I dessa beräkningar har NOAA vägt samman temperaturerna över hav och land. Tittar man enbart på landområdena finner NOAA ingen varmare period januari–juli sedan 1880 än den för 2002.
Vad beror nu detta på? Den inom forskarsamhället mest omhuldade förklaringen till den sedan länge kända trenden att jorden är på väg att bli varmare är människans användning av fossila bränslen, som bidrar till att ge en förstärkt växthuseffekt på jorden.
(Artikeln publicerad 2002-09-16)
Externa länkar
- Webbplats för SMHI
- Webbplats för klimatövervakning hos NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration)
Rekordsommar: Jorden kan gå mot värmerekord
http://www.ne.se/rep/rekordsommar-jorden-kan-gå-mot-värmerekord
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
