Magdalena Stjerndahl, frilansskribent
Tycker du det är obehagligt att tala inför publik? Läser du krampaktigt upp det du har att säga och stapplar sedan ned från podiet utan att minnas hur det egentligen har gått? Då är du absolut inte ensam! Att ha talängslan, eller till och med social fobi, är inget ovanligt.
Talängslan är ett handikapp man kan lära sig att leva med. Men den tid vi lever i gör det emellertid allt svårare att inte våga tala. I dag krävs det ofta att vi ska kunna ställa oss upp och presentera vår sak inför publik. Det som en gång i tiden var en helt vanlig blyghet finns det ofta inte längre någon plats för.
Redan de gamla grekerna
Om man fasar för att stå i centrum kan ett sätt att öka självkänslan vara att lära sig hur ett bra tal är uppbyggt och hur det bäst framförs. Att vara spontan kräver nämligen väldigt mycket förberedelser och medvetenhet.
Detta visste man långt innan Jesu födelse, och både i det gamla Grekland och i antikens Rom var retorik, eller förmågan att tala inför människor, en viktig vetenskap.
Ända in på 1800-talet var retoriken ett betydande ämne på universitet och högskolor. Att ämnet sedan förlorade i popularitet kan ha berott på retorikens opinionsbildande kraft och det faktum att en god retoriker kan manipulera en folkmassa för sina egna syften. Retoriken kom helt enkelt i vanrykte.
Det senaste decenniet har intresset för retorik ökat igen, och numera kan man åter läsa retorik som ett eget ämne på universitetet. Som en följd av det ökande intresset för retorik har en rad populärvetenskapliga böcker i ämnet kommit ut på marknaden, bland dem ”Retorik inför publik. Konsten att övertyga” (2002) av Peter Haraldsson.
Människan är sig lik
Retoriken påverkar ständigt våra liv. Vi översköljs av information och reklam och befinner oss hela tiden i en omgivning som vill få oss att agera på ett visst sätt. Peter Haraldsson menar att med kunskap om retorik ökar inte bara våra möjligheter att själva övertyga våra åhörare, utan också vår förmåga att genomskåda andra och därigenom inte falla offer för en driven talare.
Peter Haraldsson tar i sin bok upp retorikens historia och hur människor genom århundraden har låtit sig övertygas av skickliga talare. Han går i boken igenom den klassiska uppbyggnaden av ett tal och ger exempel på hur dessa delar kan tillämpas i dag.
Klassisk retorik
Att förbereda sig är aldrig bortkastad tid! När Winston Churchill talade i den amerikanska senaten för att försöka förmå amerikanerna att gå med i kriget på de allierades sida lär han ha förberett sitt tal dag och natt i tre veckor.
Den klassiska retoriken brukar indelas i följande sex delar, vilka tillsammans bildar stommen för ett lyckat framträdande.
• Intellectio – vad är målet med ditt tal, vad vill du uppnå?
• Inventio – samla in fakta, gå igenom dina kunskaper i ämnet.
• Disposito – dags att disponera materialet och bygga upp talet.
• Elocutio – skapa en språkdräkt som passar för tillfället och som är rikt och intresseväckande.
• Memoria – lär dig talet utantill. Åtminstone inledning och avslutning. Det blir faktiskt mycket roligare att lyssna då.
• Actio – framför talet!
Disponera innehållet
Att disponera sina fakta och argument på rätt sätt är avgörande för talets framgång. Den klassiska ramen kan användas för alla typer av tal och går i korthet ut på följande:
Efter att i inledningen ha fått publiken välvilligt inställd till dig och det du ska tala om redogör du för bakgrunden till ditt ämne (narratio). Sedan kommer det viktigaste, tesen – att presentera det du vill ha sagt (propositio). Argumentera för din tes, men bemöt även möjliga motargument (argumentatio). Avsluta med att sammanfatta det viktigaste och se återigen till att ha publiken med dig!
Publikkontakt
Det har inte bara betydelse vad du säger och i vilken ordning – sättet du säger det på påverkar i allra högsta grad dina möjligheter att beröra. Elocutio, att skapa ett passande språk, är kanske det svåraste i talekonsten.
Förutom att språket ska vara korrekt och lättförståeligt ska det anpassas till åhörarna och situationen. Språket ska också slå an, exempelvis genom liknelser och fyndiga vändningar. Åhörare tröttnar väldigt fort och det är din uppgift som talare att genom ett naturligt och variationsrikt språk behålla deras uppmärksamhet.
Bryt faktaredogörelser med en retorisk fråga, visa på exempel, lägg in något humoristiskt. Kort sagt: Se till att hålla publiken vaken!
Framförandet
Aristoteles menade att retoriken var ”konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga”. I sin skrift ”Retoriken” skrev han om tre sätt att övertyga: logos, patos och etos.
Genom logos övertygar man när man talar till folks förnuft genom att använda logiska argument och exempel.
När man övertygar genom patos talar man till folks känslor.
Etos, slutligen, är talarens karaktär. Man visar publiken vilken sympatisk människa man är och följaktligen också hur sant och riktigt det man säger måste vara.
Just beteendet i talsituationen är något Peter Haraldsson går in grundligt på i sin bok. Boken ger en rad tips om avspänning och röstteknik. Även olika sätt att använda hjälpmedel gås igenom.
Att läsa kapitlet om kroppsspråket däremot, och vilket sätt man ska hålla huvud och händer på för att inte verka nervös eller arrogant eller fylld av mindrevärdeskomplex, gör åtminstone mig nervös. Frågan är vad som kommer först – ett avspänt och ledigt kroppsspråk eller en avspänd och ledig inställning till att tala inför andra människor.
Vågar du?
Många av de gamla knepen för att övertyga kan alltså tillämpas än i dag. Utnyttja möjligheten att använda dig av dessa flera tusen år gamla erfarenheter!
Med ett anförande som är ordentligt förberett kan det bli riktigt roligt att stå framför publik. Handlar det dessutom om något som ligger dig varmt om hjärtat så försvinner nog snart nervositeten i ivern över att få framföra det viktiga budskapet. Då kan du känna att publiken har kommit dit för att höra vad du har att säga – inte för att bedöma dig.
Externa länkar: Ordrum: retoriksidan
(Artikeln publicerad 2002-09-05)
Retorik: Att tala inför publik
http://www.ne.se/rep/retorik-att-tala-inför-publik
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
