Lennart Hultqvist, NE-redaktör
Nyligen passerade en stjärna nära ett svart hål. Det hålet var inte vilket som helst, utan det svarta hål som högst troligt ligger i centrum av Vintergatan och som väger flera miljoner gånger mer än solen. Hur gick den passagen?
Under åren 2000 och 2001 närmade sig stjärnan alltmer det förmodade svarta hålet, för att i början av 2002 befinna sig som allra närmast. Då var avståndet till det svarta hålet endast tre gånger så stort som avståndet mellan solen och planeten Pluto, ett i sammanhanget litet avstånd. Stjärnans fart vid närpassagen var 5 000 kilometer i sekunden.
Nu är stjärnan på väg att avlägsna sig från det svarta hålet i en avlång bana. Hela omloppet runt det svarta hålet tar 15 år. Ett team av astronomer har följt stjärnan under 10 av dessa år och har under den tiden kunnat skapa sig en hygglig bild av dess bana.
Riskabel kosmisk miljö
Trots närpassagen av det svarta hålet befann sig stjärnan tillräckligt långt bort för att inte slitas sönder av de starka gravitationskrafter som råder i hålets omgivningar.
Stjärnan riskerar dock att förr eller senare komma i närheten av någon annan av de talrika stjärnorna i området. Det skulle kunna leda till att stjärnan ändrar kurs och närmar sig det svarta hålet för att till sist slukas av det. Detta kan mycket väl ha hänt andra stjärnor i hålets närhet.
Solen på betryggande avstånd
Solen med sina planeter rör sig också kring Vintergatans centrum och dess svarta hål, men avståndet till centrum är betryggande 26 000 ljusår. Vintergatans centrum ligger i Skyttens stjärnbild, och det tar 230 miljoner år för solen och jorden att färdas ett fullt varv runt detta centrum.
Att Vintergatan – vår hemgalax med sina hundratals miljarder stjärnor – tycks hysa ett svart hål i sitt centrum gör den på intet vis ovanlig som galax. Man misstänker att så gott som alla galaxer har supertunga svarta hål i sina centra. I vissa fall förmodas dessa svarta hål väga en miljard gånger mer än solen.
Smygtitt invid händelsehorisonten
Att banan för stjärnan nu har kunnat kartläggas finslipar beräkningarna av hur mycket det svarta hålet väger. Banbestämningen leder även till att man ännu säkrare än tidigare kan våga påstå att det finns ett supermassivt svart hål i Vintergatans centrum. Tidigare har astronomerna kunnat misstänka även andra typer av exotiska objekt, t.ex. hopar av neutronstjärnor.
Sporrade av framgångarna hoppas forskarna att i framtiden kunna göra nya observationer i området vilka skulle visa på existensen av en så kallad händelsehorisont kring det svarta hålet. Innanför denna horisont kan inte kontakt med yttervärlden längre upprätthållas.
Till grund för slutsatserna ligger observationer med några av de allra bästa nu existerande teleskopen, bl.a. ett av de fyra teleskop som vart och ett har en ljussamlande spegel om 8,2 meters diameter. Denna teleskopkvartett finns på Europeiska sydobservatoriet (ESO) i Chile.
Extern länk:
Europeiska sydostobservatoriet
(Artikeln publicerad 2002-11-14)
Rymdhot 2: Stjärna slukas av svart hål
http://www.ne.se/rep/rymdhot-2-stjärna-slukas-av-svart-hål
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
