Dicte Helmersson, frilansskribent och NE-medarbetare
En författare som ger sin bok den imponerande titeln En kortfattad historik över nästan allting kan verkligen inte beskyllas för att vara blygsam. Tvärtom är han, Bill Bryson, rätt kaxig när han greppar över allt mellan himmel och jord i sin ambition att förklara världen runt omkring oss och få oss att förstå hur saker och ting fungerar och hänger ihop.
Resultatet av hans mödor har blivit en särdeles klok, ambitiös, spännande och underhållande populärvetenskaplig bok om naturvetenskap. När sista bladet vänds i den tegelstenstjocka boken har man som läsare fått ta del av en hel del såväl ny som gammal kunskap om – ja, nästan allting.
Idékläckning över havet
USA-födde Bill Bryson har lång erfarenhet som journalist och resereporter, bl.a. för The Times och The Independent. Han bor numera i Storbritannien och ägnar sig på heltid åt sitt författarskap, som tidigare framför allt har innefattat reseberättelser. Idén till sin nu utgivna bok fick Bryson under en långflygning över Stilla havet. I planet satt han och stirrade ut på den månbelysta vattenytan när han plötsligt insåg hur lite han visste om planeten som han levde på. Han hade exempelvis inte en susning om varför oceanerna var salta men inte de stora insjöarna. Inte heller visste han vad protoner var, eller proteiner, eller skillnaden mellan kvarkar och kvasarer. Han kunde inte förstå hur geologer kunde titta på stenlager och tala om hur gamla de var. Bryson kom fram till att han faktiskt inte visste ett dugg! Efter denna insikt greps han av en envis drift att få veta lite mer om de här sakerna och framför allt att förstå hur forskarna kom fram till denna kunskap.
Under tre år ägnade Bryson all tid åt att läsa böcker och tidskrifter samt att intervjua ett stort antal experter inom olika ämnesområden. De helgonlika, tålmodiga experterna fick svara på ”en massa ovanligt korkade frågor”. All möda gick ut på att beskriva naturvetenskapens mirakel och landvinningar på en nivå som inte är alltför teknisk eller krävande utan att för den skull vara helt ytlig, vilket författaren också har lyckats med i A Short History of Nearly Everything, som på svenska fått titeln En kortfattad historik över nästan allting, översatt av Frederik Sjögren.
Författaren sammanfattar och förmedlar kunskap som det tagit åratal, ibland decennier eller mer, för forskarna att komma fram till. Naturligtvis kan det inte bli djuplodande information i en enda volym, men boken ger intresseväckande insikter i vår omvärld som förhoppningsvis kan leda till ännu större kunskapshunger och ett ökat intresse för naturvetenskap. Av bokens nära 500 sidor upptas de sista 60 sidorna av noter, litteraturreferenser och alfabetiskt register, som ju är en nödvändighet för alla som vill hitta, fördjupa sig, gå tillbaka till källorna eller få tips till vidare läsning.
Atomer och universum
Bill Bryson kastar sig oförskräckt över svåra ämnesområden. Det gäller exempelvis när han förklarar avstånd och storlek, alltså hur pyttesmå och jättestora saker kan vara. En proton, en ytterst liten del av en atom, är exempelvis så ofattbart liten att omkring 500 000 000 000 stycken ryms i en liten bläckplutt som pricken över detta ’i’. Å andra sidan är avstånden i rymden så stora att det i praktiken inte finns någon möjlighet att rita solsystemet skalenligt. Om man ändå skulle vilja ha det skalenligt och jorden fick en storlek som en ärta skulle till exempel planeten Jupiter ligga 300 meter bort. Pluto skulle då vara på 2,5 km avstånd och ungefär lika stor som en bakterie, så man skulle ändå inte se den.
Bryson tycker inte att det är så konstigt att till och med så viktiga objekt, som Plutos måne, klarade sig länge utan att upptäckas. Genom utsända rymdfarkoster utökas hela tiden kunskapen om rymden. Med Voyager-expeditionerna siktade man exempelvis nya okända månar vid Jupiter.
Med tanke på de långa avstånden finns det absolut inga utsikter att någon människa någonsin kommer att besöka utkanterna av vårt solsystem. Det är bara för långt bort, påpekar Bill Bryson. Han påminner också om att den förste president Bush i ett ögonblick av lättsinne krävde en bemannad flygning till vår planetgranne Mars. Men detta glömdes tyst bort när någon räknade ut att Marsfärden skulle kosta 450 miljarder dollar och förmodligen leda till att hela besättningen dog.
Giganter och rivalitet
Dagens vetenskap och forskning vilar på upptäckter som gjorts av tidigare generationers vetenskapsmän och uppfinnare. Bryson beskriver de viktigaste rönen samt en hel rad av vetenskapsvärldens giganter, såsom Isaac Newton, Albert Einstein och svensken Jöns Jacob Berzelius (som bl.a. skapade ordning och reda bland grundämnena).
Den vetenskapliga världen har tidvis varit skådeplats för bråk och rivalitet. Ett av flera exempel i Brysons bok är strider mellan forskare inom paleontologi. I slutet av 1800-talet rådde stor rivalitet mellan dinosauriejägarna, ja närmast krig mellan upptäckarna av spår efter de forntida djuren. Det vara särskilt två amerikaner som förolämpade varandra i tryck och öste förakt över den andres resultat. Ibland kunde till och med de konkurrerande grävarlagen kasta sten på varandra. Forskarstriden hade dock det goda med sig att det blev fart på publiceringen av nyfunna arter, och under flera år framöver ökade de två antagonisterna tillsammans antalet kända dinosaurierarter i Amerika från nio till nästan 150. Nästan varenda dinosaurie som vanliga människor i dag kan namnet på upptäcktes i forskarstridens hetta under denna tid.
Massdöd efter utbrott
Nya upptäckter görs ständigt inom såväl paleontologin som andra vetenskapsområden. Sommaren 1971 upptäcktes ett kranium av en gammal noshörning i Nebraska, USA, av en ung geolog. Det blev början till vad som skulle visa sig vara ett av de mest omfattande fossilförande lager som någonsin upptäckts i Nordamerika. Ett uttorkat vattenhål hade fungerat som massgrav för en stor mängd djur som alla hade dött i en mystisk katastrof för ca 12 miljoner år sedan. Händelsen som dödat djuren var en vulkanisk explosion, stor nog att efterlämna ett tre meter djupt asklager. Utbrottet inträffade så långt bort som 1600 km från fyndplatsen i ett område som nu rymmer Yellowstone National Park. Forskarna har nu konstaterat att det under västra USA finns en enorm kittel av magma, som verkar ha fått ett katastrofalt utbrott ungefär vart 600 000:e år. Något oroande är förstås att veta att det senaste utbrottet inträffade för lite mer än 600 000 år sedan.
Att djur- och växtarter dör ut är inget konstigt i jordens historia. En paleontolog har räknat ut att den normala takten är att en art går förlorad vart fjärde år. Men alltsedan stenåldern har människan starkt bidragit till att utrotningstakten ökat, vilket är ett sorgligt faktum eftersom en utrotad art inte kan återskapas. Och det finns inga andra levande varelser att hämta på andra planeter, vad vi vet. Att över huvud taget uppnå någon form av liv i detta universum tycks vara en rätt stor bedrift, som Bryson lakoniskt påpekar.
Artikeln publicerad 2005-05-31
Samlat vetande: Kort och gott om allt
http://www.ne.se/rep/samlat-vetande-kort-och-gott-om-allt
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
