Mats Carlsson, NE-medarbetare
2010 är det tvåhundra år sedan den första vågen av frigörelse från kolonialmakten Spanien började rulla fram över Sydamerika (dock föregången av Haiti redan under åren efter franska revolutionen). Bicentenario, som jubileet kallas på spanska, högtidlighålls i de flesta länder i Latinamerika och av spanska och latinamerikanska institutioner runtom i världen. I Sverige uppmärksammas det av Latinamerikainstitutet i Stockholm, som under året anordnar en serie evenemang kring detta tema.
Latinamerikainstitutet har sedan starten i början av 1950-talet varit ett forum för forskning och diskussioner om samhällsutvecklingen i Latinamerika. Det skapades av historikern Magnus Mörner, som började bygga upp det bibliotek som numera är en av institutets stora tillgångar, och var till en början knutet till Handelshögskolan i Stockholm. Senare kom det att inkorporeras i Stockholms universitet och är nu en del av dess institution för spanska, portugisiska och latinamerikastudier.
 |
| FERDINANDO SCIANNA/MAGNUM PHOTOS/IBL |
| Tangon är för många synonymt med Latinamerika, men det finns mycket mer. Bilden visar Frescos de St. Elmo i Buenos Aires, Argentina. |
Unikt bibliotek
NE:s utsände träffar bibliotekarien Margareta Björling i Latinamerikainstitutets bibliotek. Det är möblerat med långa hyllrader fyllda med sociologiska, ekonomiska och andra samhällsvetenskapliga tidskrifter på spanska, portugisiska och engelska och en mängd akademiska fackböcker om alla upptänkliga aspekter av Latinamerikas historia och samhällsliv. Latinamerikainstitutets bibliotek är inriktat framför allt på samhällsvetenskaplig litteratur om Latinamerika, i vilket man också räknar in franskspråkiga delar av Karibien. Det är det största specialbiblioteket i Norden med denna inriktning, berättar Margareta Björling. Litteraturbeståndet uppgår till omkring femtiotusen volymer. Omkring hälften av litteraturen är på engelska. Biblioteket är öppet för allmänheten, och mycket av litteraturen är tillgänglig för hemlån.
Över hälften av nyförvärven till biblioteket kommer in via byten där institutets egna publikationer byts mot litteratur från latinamerikanska universitet och forskningsinstitutioner, enligt Margareta Björling.
– Det som kommer in via byten från latinamerikanska institutioner är ganska unikt för oss. Det får vi ofta låna ut via fjärrlån, berättar hon.
Forskning och information
Latinamerikainstitutets främsta uppgift är historisk, statsvetenskaplig, ekonomisk och annan samhällsvetenskaplig forskning kring latinamerikanska förhållanden. Det framhåller institutets föreståndare Mona Rosendal.
Institutet har kontakter med många latinamerikanska universitet och bjuder regelbundet in akademiker därifrån som föreläsare och gästforskare. Latinamerikainstitutet har också blivit en naturlig anhalt för latinamerikanska forskare som besöker Sverige i något annat sammanhang. Det fanns en tid då Latinamerikainstitutet var mer involverat med UD. Det var mycket med länderbakgrund för folk som skulle resa dit i något ärende.
– Tidigare hade ambassaderna mycket med Latinamerikainstitutet att göra. Nu vill vi att forskning och information om forskning ska vara det viktiga, säger Mona Rosendal.
Serierna med öppna föreläsningar för allmänheten har en lång tradition vid Latinamerikainstitutet. Det handlar mestadels om att forskare presenterar sina arbeten. Men det kan också vara kring något aktuellt tema.
– När vi hade panel om Haiti för några veckor sedan kom det en hel hörsal full med åhörare, berättar Mona Rosendal.
Annat som är populärt är föredrag kring latinamerikansk politik, speciellt aktuell politik. Då kan det komma en hel del folk.
Bicentenario med kritisk blick
Latinamerikainstitutet är nu år 2010 engagerat i celebrerandet av Bicentenario, tvåhundraårsjubileet av den latinamerikanska frigörelsen från det spanska kolonialväldet. Bicentenario är ett stort evenemang i Latinamerika; flera länder har skapat särskilda kommittéer inför jubileet. För hundra år sedan, 1910, var det ett officiellt firande med mycket pompa och ståt – mycket festtal och fyrverkerier.
– Vi misstänker att det kommer att bli ganska pompöst nu också, säger Alejandro González, forskare i ekonomisk historia vid Latinamerikainstitutet och den som håller i planeringen för institutets aktiviteter kring Bicentenario.
Det som planeras är en serie med konferenser och föreläsningar om olika aspekter på de gångna tvåhundra åren i Latinamerika. Bland annat ska det i oktober bli en stor konferens med temat Beroende – Oberoende i Latinamerika: en kritisk genomgång. Och det är många som är kritiska till bilden av Latinamerika som oberoende, enligt Alejandro González. De menar att de ojämlika sociala och ekonomiska strukturerna från kolonialtiden fortfarande finns kvar.
– Ännu i dag är Latinamerika en av de mest ojämlika delarna av världen, och den kanske mest våldsamma, framhåller Alejandro González.
Nya beroenden
Frigörelsen från Spanien och Portugal ledde inte till en självständig ekonomi, utan beroendet till de forna kolonialmakterna byttes ut till ett ekonomiskt beroende av först England och senare USA, påpekar han. Ett exempel på detta kan man se i Argentinas kulturgeografi.
– Se på järnvägsnätet i Argentina, säger Alejandro González och skyndar fram till den lilla whiteboarden i sitt arbetsrum. Han gör en skiss av Argentinas karta och ritar in en solfjäderform av strålar som går ut mot Buenos Aires från olika delar av landet.
– Detta är järnvägarna i Argentina som byggdes med engelskt kapital, avsedda för utförsel av råvaror, som till exempel köttet från Pampas. De sörjde inte för en vettig kommunikation för att binda ihop landet, utan alla måste färdas den långa omvägen om Buenos Aires vart de än skulle, förklarar han.
– Detta är en klassiker i den ekonomiska historien.
Det är sådana här historiska och sociala konsekvenser av kolonialhistorien som en del av Latinamerikainstitutets Bicentenario-aktiviteter ska belysa, hoppas Alejandro González.
(Reportaget publicerat 2010-05-11)
Samling kring Latinamerika
http://www.ne.se/rep/samling-kring-latinamerika
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
