Per Söderberg, redaktör för tecknade serier och film i NE
Varför går 20 miljoner amerikaner på premiärhelgen och ser en film om en man med spindelegenskaper iklädd tajta röda trikåer? Svaret kan ligga i att Spider-Man, eller Spindelmannen som vi kallar honom i Sverige, är en av de mest älskade superhjältarna.
Den 23 juni hade filmen ”Spider-Man” premiär i Sverige. I USA har filmen gjort succé. Efter tre helger hade den spelat in 285 miljoner dollar, och den ligger redan på femte plats bland de mest inkomstbringande filmerna på amerikanska biodukar genom tiderna.
Klassiska superhjältar
Spindelmannen firar mycket lämpligt 40-årsjubileum i år. Han dök upp första gången i serietidningen Amazing Fantasy nr 15 i augusti 1962. Bakom serien om studenten Peter Parker som blir biten av en radioaktiv spindel och får superegenskaper stod superhjälteseriens store förnyare Stan Lee (text) och tecknaren Steve Ditko.
Serien skapades för förlaget Marvel Comics, som på 1960-talet utmanade de klassiska superhjältarna Stålmannen och Batman (Läderlappen), utgivna på förlaget DC Comics, genom att lansera en rad mer mänskliga och sårbara superhjältar, förutom Spindelmannen också t.ex. Fantastiska Fyran, Hulken, X-Men och Daredevil.
Mycket av Marvels framgångar byggde på att läsaren kunde identifiera sig med sina protagonister: de hade kärleksbekymmer, plågades av inre konflikter och drevs i sina gärningar ofta mer av skuld än av ära eller hämnd som DC:s obräckliga superhjältar. Den som mest personifierade dessa tonårstrauman och blev en symbol för ungdomlig osäkerhet var Spindelmannen alias Peter Parker. En blyg och småtöntig high school-student, som blivit superhjälte av en slump och som ständigt plågades av självtvivel. Denne antihjälte har också bibehållit sin popularitet genom åren och är i dag kanske populärare än någonsin.
Efter ett par svackor i karriären ges det för närvarande ut fyra olika serietidningstitlar med Spindelmannen i USA, och i Sverige finns fortfarande tidningen Spider-Man, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den mängd serietidningar som lagts ned de senaste åren.
Antihjälte
Tidigare försök att filmatisera Spindelmannen har misslyckats totalt. 1967 gjordes några tecknade TV-filmer och 1977 kom den i mångas ögon urusla TV-filmen med Nicholas Hammond i huvudrollen.
När man nu ville göra en storproduktion med Spindelmannen kanske man kan tycka att det är konstigt att rollen som actionhjälte gick till skådespelaren Tobey Maguire, som tidigare gjort sig känd för känsliga ungdomsroller i filmer som ”Ice Storm” (1997), ”Ciderhusreglerna” (1999) och ”Wonder Boys” (2000). Men med ovanstående filmbakgrund passar han mycket väl in i rollen som antihjälte.
 |
|
Tobey Maguire i rollen som antihjälte. |
|
COLUMBIA TRISTAR FILMS |
”Spider-Man” är regisserad av Sam Raimi, som slog igenom med kultskräckisen ”The Evil Dead” (1982) och som sedan gjort begåvade thrillers som ”En enkel plan” (1998) och ”The Gift” (2000). Spindelmannens ärkefiende The Green Goblin spelas av en mycket övertygande Willem Dafoe.
Filmens premiär blev fördröjd på grund av 11 september-attackerna, då flera scener utspelades på och omkring World Trade Center. Bland annat fanns en scen där en helikopter med skurkar fastnar i ett spindelnät som Spindelmannen byggt mellan de båda skyskraporna. Dessa scener togs bort och nya spelades in.
Serieboom på film
Tecknade serier som blir film är inget nytt. De senaste åren har vi sett en boom av serier som omvandlats till film. Den förste superhjälten Stålmannen, som skapades 1938, blev spelfilm redan 1948 med Kirk Alyn i huvudrollen. Stålmanteln har sedan axlats av bland andra George Reeves på 1950-talet (en långfilm 1951 och en TV-serie 1953-57) och Christopher Reeve, som är den som spelat honom flest gånger (fyra långfilmer 1978-87).
Även Batman (skapad 1939) har förekommit flitigt på film. Den första kom 1943 och hade Lewis Wilson i rollen som den maskerade brottsbekämparen. En TV-serie följde på 1960-talet och 1989 kom Tim Burtons film ”Batman” med Michael Keaton i huvudrollen. Denna film kom att bli viktig för filmbranschens intresse för att filmatisera superhjältar.
En förutsättning för den filmens kommersiella succé var den vändning serien ”Batman” hade tagit efter Frank Millers nydanande serieroman ”Batman: Mörkrets riddare” (1986). En mer psykologiskt sammansatt, cynisk och hämndinriktad hjälte gjorde att serien uppskattades även av en vuxen publik. Tim Burton förde över denna realistiskt inriktade ambition till filmen, där Gotham City blev en mörk och ogästvänlig plats. Ytterligare Batmanfilmatiseringar följde med huvudroller av Keaton (1992), Val Kilmer (1995) och George Clooney (1997).
Framtid för filmserier
Efter ”Batman” kom seriefilmatiseringarna ifrån en stor del av den ”töntiga” prägel de hade haft tidigare. Under 1990-talet gjordes flera ambitiösa, mer eller mindre kommersiellt framgångsrika filmatiseringar av serier, till exempel ”Dick Tracy” (1990), ”Judge Dredd” (1995), ”Fantomen” (1996), ”Spawn” (1997), ”Men in Black” (1997, uppföljare 2002) och ”Blade” (1998, uppföljare 2002). Bland de senaste årens mest uppmärksammade seriefilmatiseringar märks ”X-Men” (2000), ”Ghost World” (2001), efter en serie av Daniel Clowes, samt ”From Hell” (2001), som bygger på Alan Moores serieroman med samma namn.
Tecknade serier liknar som uttrycksform på många sätt filmen. Båda är populärkulturella fenomen och präglas av sin inriktning mot ungdomspublik. Det kan därför tyckas märkligt att inte fler filmatiseringar av serier har slagit stort tidigare. Bristen har ofta varit bra manus. Man har också haft problem med att fördjupa endimensionella karaktärer, och seriernas fantasivärldar har ofta haft svårt att transformeras till något illusoriskt.
Mycket av de senaste årens framgångar av seriefilmatiseringar, framför allt ”Men in Black”, ”X-Men” och ”Spider-Man”, beror på datoranimationens revolutionerande inverkan på specialeffekterna, något som gjort det möjligt att skapa trovärdiga miljöer och actionscener. Nu finns det inte längre några gränser för vad som kan förverkligas på bioduken.
I kölvattnet på de tekniska framstegen och de kommersiella succéerna planeras nu en rad filmer som har sin utgångspunkt i serier, bl.a. nya filmer med Batman, Stålmannen, Daredevil, Fantastiska Fyran, Hulken (i regi av Ang Lee) och X-Men. Succén med ”Spider-Man” har också gjort att en uppföljare redan är inplanerad till 2004.
(Artikeln publicerad 2002-06-18)
Serier på film: "Spider-Man" gör succé
http://www.ne.se/rep/serier-på-film-spider-man-gör-succe
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
