Ulrika Melin, NE-medarbetare
Hur tror du att Victoria, Carl Philip och Madeleine lekte när de var små? Kanske spelade de fotboll eller red precis som du gör. Men hur var det ännu längre tillbaka i tiden när deras pappa och farfar var barn? Vad lekte de och var? Jo, de lekte på Sofiero slott i Skåne. Det har länge varit en lekplats för kungabarn.
En vacker sommardag 1905 fick kronprins Gustaf Adolf och Margareta Sofiero slott i bröllopspresent. Deras barn skulle komma att älska att tillbringa sommarloven här. Fotboll var favoritsporten för de fyra prinsarna. De spelade gärna match med barnen från trakten. Prinsessan lekte hellre i lekstugan, där hon bakade riktiga kakor. Tillsammans spelade de kungliga barnen gärna teater . De klädde ut sig, tränade på rollerna och spelade upp pjäserna för sina föräldrar. För den som i dag kommer till Sofiero slott finns det flera roliga aktiviteter.
 |
|
Interiör från barnens rum på Sofiero hämtad från en jubileumsutställning 2005. |
|
ARNE JÄRTELIUS |
Vad kan du göra på Sofiero i dag? Sofiero slott
Lekstugorna som prinsarna och prinsessorna lekte i finns fortfarande kvar. Man kan fantisera om hur det var när de lekte där för många år sedan och låtsas att man själv är en prins eller en prinsessa. Ett gammalt träd, som kallas sockerdricksträdet, går utmärkt att klättra i.
Har du spring i benen finns här en vacker labyrint att springa sig trött i. Hittar du ut igen? Den som har ännu mer spring i benen kan använda det till att rusa rundor i ravinerna och sedan gömma sig i någon buske eller bakom något träd. Om du har någon högsta önskan kan du besöka önskebrunnen och kasta i en peng och kanske få din önskan uppfylld.
Sofiero slott är känt för alla sina tusentals vackra rododendron som blommar i slutet av maj. Det går även att beundra de blommande buskarna även från insidan. Du kan gå in ett valv till de stora buskarna och bli totalt osynlig för dem utanför. Det kanske är det perfekta gömstället?
En blommig bröllopspresent
En vacker sommardag för 100 år sedan kom kronprins Gustaf Adolf och hans nyblivna fru prinsessan Margareta till Sofiero. De hade fått slottet i bröllopspresent. Det nygifta paret anlände till Sofiero slott den 22 juli 1905 med häst och vagn och det stod massor av människor vid slottet för att välkomna dem.
Margareta var född i Storbritannien och skrev brev hem där hon beklagade sig över hur förfärligt slottet såg ut. Hon tyckte att det var mörkt och dystert att bo i. Hon längtade hem, men i stället för att åka hem valde hon att göra något omgripande åt sin situation på slottet.
Tapeterna, mattorna och möblerna var bruna när Margareta började den stora förvandlingen av slottet. Hon gillade ljusa färger i modern engelsk stil. Margareta var full av energi och gjorde trädgården vacker med massor av blommor, bland annat rododendron. Men hon fick inte så mycket tid till att njuta av slottsförvandlingen. Hon dog i öroninflammation redan när hon var 38 år.
Kronprinsparet fick fem barn: Gustaf Adolf, Sigvard, Ingrid, Bertil och Carl Johan. Det var vanligt på den tiden att äldsta sonen fick samma namn som pappan. Gustaf Adolf var vår nuvarande kungs pappa. Han dog i en flygolycka när vår kung bara var en liten baby, så vår kung växte upp faderlös med sin mamma Sibylla och sina tre systrar. Det var för att han vuxit upp utan sin pappa som han berördes så illa av tsunamikatastrofen.
 |
|
Bilden är hämtad från Haga slott 1941 med de tre bakande prinsessorna Margaretha, Désirée och Birgitta och deras mor prinsessan Sibylla. |
|
BONNIERS/PRESSENS BILD |
Fotboll var favoritsporten
Prinsarna Gustav Adolf, Sigvard och Bertil älskade att spela fotboll. Men tre prinsar blev inget helt lag, så de bjöd in andra pojkar för att spela match. Det var mycket ovanligt på den tiden att kungliga barn lekte med ”vanliga” barn. Deras pappa tyckte att det var trevligt att de spelade fotboll och lät prinsarna leka med traktens barn.
På planen framför stallet på Sofiero brukade barnen spela krocket. Det var bland det bästa de visste, och de spelade nästan varje eftermiddag. I slutet av sommaren när de hade tränat mycket ordnade de tävlingar där vinnarna fick små pokaler.
Det fanns även en tennisbana i slottsparken. Barnens mamma, som gillade sport över huvud taget, uppmuntrade barnen att spela tennis. Hon spelade gärna en match eller tränade sina små att träffa tennisbollen med racketen.
Golf spelades också på Sofiero, men någon golfbana fanns inte. På den stora gräsmattan fanns däremot stora möjligheter att träna sin sving och där kunde man spela något som kallades klockgolf.
Bad, hästar och motorer
Tycker du om att bada? Det gjorde alla de kungliga barnen. De vandrade nerför slänten från slottet vackra sommardagar för att svalka sig i det salta vattnet i Öresund. Här lärde sig alla barnen simma, och det var inga mindre än föräldrarna själva som var simlärarna.
Prins Carl Johan var det av barnen som var mest intresserad av hästar. Hans ponny hette Felix. När Carl Johan var tio fick han en större häst som kallades Tarantella. Varje morgon red han ut tillsammans med sin syster prinsessan Ingrid och någon vuxen. De red ner på stranden, och där var det fritt fram att galoppera. När de kom till Hittarp, norr om Sofiero, fick de sakta ner för här fanns gott om människor kring fiskestugorna. Men sedan var det full galopp hela vägen till Domsten.
Prins Bertil var mycket motorintresserad. En dag när familjen skulle dricka te vid guldfiskdammen körde han sin splitternya motorcykel nerför backen. Hans lillebror Carl Johan åkte där bak. Bertil körde omkull och båda prinsarna skadade sig, men inte värre än att de bara fick lite skrapsår! Carl Johan blev arg på sin bror som han tyckte körde dåligt.
Vad gjorde prinsessan i lekstugan?
Det fanns två lekstugor att leka i på Sofiero. I den lilla stugan höll pojkarna till. De grävde skyttegravar och lekte krig eller lagade låtsasmat av bär och kottar och bakade kakor av jord och mossa. Den stora lekstugan var Ingrids. Där bakade hon riktiga bullar och lagade mat. Hon lagade en engelsk rätt som kallades ”Covent eggs”. Det var ägg med sås och lök. Låter det gott? Hon serverade sina syskon och de åt med glädje.
Prinsessan Ingrid kanske serverade maten med grönsaker från trädgårdslandet vid lekstugan. Barnen planterade fröer och tränade med hjälp av sin mamma på hur man skötte det lilla trädgårdslandet. De lukade och skördade de färdiga grönsakerna, som kunde vara sallat, morötter eller persilja.
När barnen hade tröttnat på att leka i lekstugorna fanns det alltid massor av annat att hitta på. Kungliga barn har nämligen också spring i benen, och det perfekta stället att springa av sig på var ravinen bakom slottet. Den mäktiga ravinen var mycket spännande att springa runt i. De kunde rusa på de slingriga stigarna och gömma sig för varandra. Allra mest spännande var nog bäcken längst ner i ravinen, där man kanske kunde ramla i. Det fick de inte, men risken fanns ju. Man kunde ju råka ramla i! På ett ställe i bäcken kunde man gå över till andra sidan. Det fick barnen inte heller göra, men ibland kanske de råkade göra det också.
Kunglig teater
Prinsessan Ingrid och prins Sigvard var de av de kungliga barnen som tyckte mest om att klä ut sig och spela pjäser. De fick ofta med sig sina syskon i de olika upptågen. Alla kungabarnen klädde ut sig och tränade på pjäserna som de sedan spelade upp för sina föräldrar. Mycket engagemang krävdes för att allt skulle klaffa, och de lade ner många timmar på att få pjäserna så bra som möjligt.
Efter ett lyckat uppträdande samlades hela familjen kring spelbordet för att spela kort. De spelade canasta, ett kortspel som spelas i par. Ett spelbord med en grön filtduk sattes fram i salongen. Pappa Gustaf Adolf spelade också, och det var speciellt kul att få spela tillsammans med honom. Ibland stod han bakom dem som spelade för att se deras kort och ge dem råd hur de skulle spela.
När spelet var slut var det läggdags, och då fick barnen ta med sig en frukt och en bok till sina rum innan det var dags att släcka och sova för att kunna leka ännu en dag på slottet.
(Artikeln publicerad 2005-06-22)
Sofiero: Lekfulla kungabarn
http://www.ne.se/rep/sofiero-lekfulla-kungabarn
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
