Björn Stenholm , NE-medarbetare
Ett nytt teleskop avsett för studier av solen har tagits i bruk av svenska forskare vid Vetenskapsakademiens solstation på La Palma, Kanarieöarna. Det första ljuset passerade in genom teleskopet den 2 mars 2002.
Teleskopet på Kanarieöarna är världens nästa största – det största är McMath-teleskopet i Arizona, USA – och det är designat för solobservationer, objektivdiametern är nära 1 meter.
Till skillnad från teleskop som används för att studera natthimlens stjärnor, så behöver inte solteleskop konstrueras för att samla mycket ljus. Solens ljus finns i överflöd. I stället kan det vara så att överskottsljus omvandlat till värme ofta kan bli besvärande vid solobservationer.
Detaljrika bilder
Objektivets storlek i teleskopet är emellertid av betydelse för den önskade detaljrikedom astronomerna vill få i sin bild av solen. Och detaljrikedom kan man inte få nog av när det gäller solen! Därför är det nya teleskopet inte bara jämförelsevis stort. Det är dessutom utrustat med s.k. adaptiv optik.
Den adaptiva optiken innebär att atmosfäriska störningar, dvs. luftoro som gör att bilden av solen blir suddig, kompenseras med hjälp av en spegel i det optiska systemet. Spegeln förändrar form 1 000 gånger per sekund för att korrigera för luftoron. När denna utrustning tagits i bruk kommer det nya teleskopet att kunna ”se” detaljer på solytan som endast är ca 70 km stora. 70 000 meter låter kanske inte så detaljrikt, men då ska man betänka att solen befinner sig 150 miljoner kilometer bort från jorden.
Rymdväderstudier
Svensk solforskning har länge legat i frontlinjen internationellt sett, inte minst tack vare tillgången till avancerade instrument. Solforskningens resultat har på senare tid blivit alltmer efterfrågade, och då inte bara av rent vetenskapliga skäl. Forskarna har nämligen på sistone insett att solen har inflytanden på jordelivet som inte tidigare varit kända.
Soleruptioner kan skada såväl satelliter som energiöverföring och kommunikationer här på jorden. Det moderna högtekniska samhället kräver därför att solen studeras kontinuerligt för att förhindra skador på känsliga system.
Det har lett till att en ny vetenskapsgren till och med har skapats: forskarna talar om att rymdvädret studeras. Eftersom solen är vår närmaste stjärna får god kunskap om hur den fungerar återverkningar på många andra grenar inom den astronomiska forskningen.
Anrik solstation
Vetenskapsakademins solstation har gamla anor. När den 1952 grundades av professor Yngve Öhman låg den på den italienska ön Capri. Stationen flyttades sedan mot slutet av 1970-talet till vulkantoppen Roque de los Muchachos på La Palma. Där togs 1985 ett för sin tid mycket modernt instrument i bruk som blev mycket framgångsrikt. Det har nu ersatts med den nya konstruktionen.
Extern länk:
(Artikeln publicerad 2002-03-18)
Solforskning: Solstation får nytt teleskop
http://www.ne.se/rep/solforskning-solstation-får-nytt-teleskop
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
