Sommartidens slut 2000

Björn Stenholm , NE-redaktionen

Den 29 oktober 2000 var det dags igen! Sommartiden upphörde för i år och normaltid råder på nytt. Vi stod åter framför urtavlorna och undrade om vi ska flytta tillbaka eller fram visarna en timme. Svaret är att vi ska flytta tillbaka dem. Detta innebär att morgnarna för en kort tid åter blir ljusa medan eftermiddagarna plötsligt blir mycket mörkare. I modern tid händer detta för tjugoförsta gången sedan sommartiden infördes 1980.

Idén med sommartid har gamla anor, den kan spåras ända till 1784 då uppfinnaren och politikern Benjamin Franklin i USA lanserade tanken hur man bättre skulle kunna ta tillvara dagsljuset. Inget hände emellertid och det verkar först ha varit under första världskrigets varubrist som vissa länder införde daylight saving time (dagsljussparartid) för att minska åtgången av åtråvärda bränslen. Tanken bakom var naturligtvis att man visste att människors vakna liv inte fördelade sig jämnt på den ljusa delen av dygnet, utan hade en tendens att inkludera en stor del av kvällen och förnatten. Genom att på våren flytta fram klockorna en timme luras man att tiden är en timme senare än den egentligen är och dagen ”förlängs”. På hösten återgår man sedan till normal tid.

Sedan några år tillbaka sker detta samtidigt i flertalet europeiska länder. Sommartiden börjar i slutet av mars och slutar i slutet av oktober, en natt mellan en lördag och en söndag för att så lite oreda som möjligt ska uppstå i samhället. Detta innebär följaktligen att sommartid råder under sju av årets tolv månader och normaltid endast under fem. Normaltiden har blivit onormal.

Gemensam tid önskvärd

Vägen till en gemensam tid har varit lång och är sannolikt inte avslutad än. Ett begrepp som ”middag” betyder ”mitt på dagen”, vilket innebär den tidpunkt då solen för oss nordbor står som högst i söder. När detta inträffar beror dock på var man befinner sig, dvs. vilken longitud man befinner sig på. Detta är vad man kallar sann soltid. Man kommer då tyvärr att märka att dygnen inte är lika långa. Vill man därför definiera en tid som förflyter framåt med jämn hastighet måste man också ta hänsyn till att jordens bana kring solen inte är cirkulär utan elliptisk. Man får då medelsoltid, som fortfarande är knuten till en bestämd longitud. Vill man ha en gemensam tid i ett visst bestämt geografiskt område, exempelvis Sverige, låter man medelsoltiden för en viss plats inom zonen representera hela zonen. Man får en zontid, t.ex. svensk normaltid. Tillämpar man dessutom sommartid under en viss del av året förskjuter man klockan ytterligare en timme. Allt sammantaget innebär dessa förändringar att man numera endast kan vara säker på att solen står nära söder vid middagstid, dvs. kl. 12. Den kan avvika uppemot 20 grader därifrån redan inom Sverige.

På så sätt är världen indelad i tidszoner inom vilka klockan är lika mycket. Indelningen utgår från jordens nollmeridian som går genom det anrika observatoriet i Greenwich i Londons utkant. Den tid som definieras där kallas världstid (UT = Universal Time), och den svenska normaltiden skiljer sig med en timme från UT. När klockan är 12 enligt världstid är den 13 enligt svensk normaltid. Världstid används när man vill ange tidpunkter som är intressanta över hela jorden utan att behöva räkna ut vilken tidszon man befinner sig i, t.ex. vid astronomiska observationer eller andra händelser utanför jordklotet.

Globaliseringen drabbar tiden

Den s.k. globaliseringen drabbar oss i alla dess former. Enkelt skulle man kunna uttrycka det så, att detta fenomen innebär att vi ska uppföra oss i stort sett likadant över hela jorden. Samtidigt har vi också lärt oss något om jordens begränsningar. Men även tiden kommer att globaliseras. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vi sannolikt alla att använda världstid oavsett var vi befinner oss på klotet. Skillnaden mot nu kommer att bli att medan vi i Sverige har middag kl 11, så har man middag i New York kl 17. Den normala arbetstiden i Sverige kan tänkas vara mellan 7 och 15, medan New York-bon arbetar mellan 13 och 21. Bor man på Hawaii jobbar man sålunda mellan 22 och 06! Men alla jobbar i dagsljus. Då har världstidsrevolutionen nått oss och vi kan glömma allt vad sommartid, normaltid eller zontid heter.

I själva verket har den schweiziska klockfirman Swatch redan tjuvstartat. Man har definierat en egen tidsmeridian, som går genom huvudkontoret som ligger i den lilla staden Biel i Schweiz och därvid skapat Biel Mean Time, eller BMT kort och gott. Dygnet är indelat i tusendelar och tiden kallas internettid och betecknas exempelvis @500, som alltså motsvarar middag (när hälften av dygnets 1000 tusendelar har gått).