Historisk spansk omvälvning
av Arne JärteliusNE-redaktör
Som om oktober historiskt sett inte redan var en ganska stökig månad i Spanien! Det var exempelvis då som det spanska fascistpartiet (Falange Española) grundades 1933. Det var också då ¿ mitt under brinnande inbördeskrig ¿ som generalen Francisco Franco 1936 upphöjde sig till statschef. Och det är då, den 12, som Spanien firar sin nationaldag ¿ Día de la Hispanidad ¿ till minne av att Cristóbal Colón den dagen för första gången landsteg i Sydamerika.
I år fylldes den spanska oktoberkalendern på med sådant som Vatikanens beatifikation av 498 mördade präster, omröstningen i cortes om lagen om det historiska minnet och domarna mot dem som stått anklagade för terroristattentatet i Madrid i mars 2004. När det gäller attentatet dök som ett brev på posten frågan upp om baskiska ETA:s eventuella inblandning. Spanjorerna är i sanning ett mycket känsligt folk när det kommer till frågan vem som politiskt sett är offer för vad.
Historisk lagLey de Memoria Histórica ¿ 'Lagen om det historiska minnet' ¿ fanns med som en av punkterna i det program som socialistpartiet (PSOE) gick till val på i mars 2004. Det är en lag med ett såväl symboliskt som konkret innehåll. På den symboliska fronten handlar det om att ogiltigförklara militärtribunalernas domar från Francotiden och borttagandet av de återstående symbolerna av francoismen på offentliga byggnader och i form av olika monument. Bland de senare ska monumentet i De fallnas dal (Valle de los Caídos) ¿ där för övrigt Franco själv ligger begravd ¿ omfatta alla som dödades under inbördeskriget. Beträffande konkreta insatser handlar det om att öppna arkiv och massgravar och att ge skadestånd till de drabbade. 
sergio barrenchea/epa/scanpix Förödelsen var stor vid Atochastationen i Madrid efter terroristattentatet den 11 mars 2004.
Den som undrar över tajmingen för den nya lagen ¿ inbördeskriget ligger ju 70 år tillbaka i tiden, Franco har varit död sedan 1975 och demokratin återinfördes för 30 år sedan i Spanien ¿ bör ha i minnet att för det första ersattes inbördeskriget av en hårdför diktatur och för det andra skedde den demokratiska övergången efter Francos död av en oskriven överenskommelse kallad "glömskepakten" enligt vilken allt övergick till det normala ¿ en amnesti (amnesi, enligt många) gjorde att inga offentliga tjänstemän från Francoeran åtalades ¿ i samband med att den nya författningen antogs 1978.
Det är först nu som tiden kommit ikapp Spanien, och den nya lagen kan i någon mån ersätta sådant som krigsrättegångarna i Tyskland och Japan direkt efter andra världskriget och sanningskommissionen i Sydafrika efter apartheidregimens fall. 2008 är det parlamentsval i Spanien. Om den nya lagen kan påverka utgången i det återstår att se.
Saligförklarade spanjorerVatikanens timing av saligförklaringen av 498 offer för religiös förföljelse under spanska inbördeskriget var definitivt en tanke. Att den kom bara några dagar efter omröstningen om minneslagen i cortes var den katolska kyrkans ¿ som stod på den högerledda nationalistsidan under kriget ¿ sätt att tala om att deras medlemmar också drabbades av kriget (de finns förvisso specifikt omnämnda i lagen, men mycket är mer). Det var också ett sätt för dagens ledare av Vatikanen med påven i spetsen att uttrycka sitt missnöje över, får man nog säga, den spanska socialistregeringens antiklerikala politik. Den har yttrat sig i sådant som att tillåta skilsmässor, att välsigna homosexäktenskap, att tillåta aborter, att ta bort religionsundervisningen som ett obligatoriskt ämne i de spanska skolorna och att införa en frivillig skatt till kyrkan.
Saligförklaringen av de 498 leddes av kardinal José Saraiva Martins, som förestår Vatikanens avdelning för helgonförklaringar, som vid sin sida hade 71 biskopar från Spanien, konservativa spanska politiker, den spanska utrikesministern Miguel Ángel Moratinos och mängder med pilgrimer. Påven Benedictus XVI övervakade självklart det hela från sitt ämbetsrumsfönster. Med tydlig adress sade han: "Martyrskapet i vardagslivet är ett viktigt vittne i dagens sekulariserade samhälle."
Vatikanen räknar med att 7 000 präster dödades 1931¿39 i samband med händelserna inför och under inbördeskriget. Majoriteten av dem stod, liksom Vatikanen, på de upproriska nationalisternas sida, och Franco använde sig av vänsterns förföljelse av prästerskapet som en av anledningarna att inleda sitt uppror mot den folkvalda republiken. Av de 7 000 dödade prästerna har tidigare närmare 500 saligförklarats, och det finns inget som säger att den fördubbling av det antalet som nu skedde inte ytterligare kommer att späs på när tidpunkten åter uppfattas som den rätta.
Spansk (o)rättvisaSom om det inte räckte med ovanstående att bearbeta för det minne som brukar kallas kollektivt drabbades Spanien den 11 mars 2004 av det hittills värsta och svåraste terroristattentatet i Europa i modern tid. Vid attentatet dödades 191 personer och över 1 800 skadades mer eller mindre allvarligt. De förmodligen mest skyldiga till attentatet begick självmord den 3 april 2004 när de inringats av den spanska polisen. Utöver dem greps ett stor antal inblandade i dådet. Terroristdådet i Madrid har i Spanien kommit att kallas "vår tids Guernica", och det ser ut som en tanke att det monument som invigdes tre år efter dådet står inom synhåll från Museo Nacional Reina Sofía där Picassos "Guernica" har sin permanenta plats.
Oktober månads sista skälvande dag 2007 var det dags att avkunna domarna. Av 28 åtalade dömdes 21 medan sju blev frikända. En för Spanien och spanjorerna viktig fråga i samband med attentatet var terrororganisationen ETA:s eventuella inblandning. Direkt efter attentatet hävdade den då sittande premiärministern José María Aznar att ETA var inblandat. Skälet till det påståendet var inte minst politiskt. Spanien gick till val tre dagar efter attentatet och Aznar ville vinna politiska poäng, men när det snabbt visade sig att ETA förmodligen inte hade något med dådet att göra vändes Aznars påstående mot honom själv och socialisterna kunde med knapp majoritet vinna valet.
I sin dom sade chefsdomaren Javier Gómez Bermudez att ETA inte varit inblandat i attentatet utan att det hade utförts av en grupp islamister. Med det är förmodligen inte sista ordet sagt i ärendet, men eftersom domen förmodligen kommer att överklagas kommer frågan tids nog upp igen.
En annan spansk dom, denna gång mot inskränkningar i landets pressfrihet, som varit omdiskuterad den gångna sommaren är den mot den humoristiska veckotidskriften El Jueves. Det hände sig nämligen att tidningen fick så gott som hela sin upplaga i vecka 29 konfiskerad av en domare som uppmanade polisen att ta bort tidningen från alla landets tidningsstånd och kiosker eftersom omslagsbilden "kunde skada den spanska kronans prestige". Anledning? På omslaget visades en bild där den spanska tronföljaren Felipe en flagrante ¿ eller estilo perro som det heter på spanska, där perro står för hund ¿ har sex med sin hustru Leticia. Under akten säger kronprinsen till sin maka: "Inser du att om du blir med barn är detta det närmaste jag kommit till att arbeta i hela mitt liv!" Med det åsyftas att spanska familjer får ett extra tillskott på 2 500 euro för varje barn de berikar den stadigt sjunkande spanska befolkningen med. Syftet med teckningen ¿ upphovsmannen riskerar två års fängelse för sin bild ¿ var att ytterligare ifrågasätta ett från olika håll redan hårt ansatt spanskt kungahus med en livsstil i yttersta lyx som fått många spanjorer att ifrågasätta dess framtida vara.
Länkar till reportage på NE.se: Historiens ständiga närvaro, Guernica då och nu samt bilder från 11-M-monumentet i Madrid
(Artikeln publicerad 2007-11-10)
Spanien: Historisk spansk omvälvning
http://www.ne.se/rep/spanien-historisk-spansk-omvälvning
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
