Arne Järtelius, nyhetsredaktör
Efter en månads rundresa från norr (Bilbao) till söder (Málaga) och från väster (Santiago de Compostela) till öster (Barcelona) råder det ingen tvekan: omfattningen av turismen i Spanien är inte som den en gång varit. Överallt annonseras om "se alquila" (att hyra) och skyltarna med "se vende" ('till salu') är om möjligt ännu fler. Lägg till det alla byggen som gått i stå (cierre de compañía) och de många företag som gjort konkurs (concurso).
Som krismedveten turist kan man förstås glädja sig åt att hotellen sänkt sina priser med uppemot 20 procent mot de anslagna priserna. Det är inte heller fel att restaurangernas menypriser kryper ner mot åtta euro för en trerätterslunch. Det är också ganska skönt att slippa den vanliga trängseln på stränderna och det är lätt att få tag på biljetter till bussar (det överlägset bästa färdmedlet i Spanien) eller till de (ganska dyra men snabba) tågen.
 |
| CARIN CARLSSON/NATIONALENCYKLOPEDIN |
| ¿Dónde está todo el mundo? |
Övergivna solstolar
Som rubrik på sin affärsbilaga i slutet av juni hade dagstidningen El País (Spaniens mest lästa och för övrigt en ypperlig tidning): "La soledad de las hamacas" ('solstolarnas ensamhet'). Sin rubrik illustrerade tidningen med siffror som dessa:
• Turistsektorn svarar för över 10 procent av den spanska bruttonationalinkomsten (producto nacional bruto, PBI). Åren 2000 och 2001 drog turistsektorn in 48 miljarder euro till landet. 2008 var den siffran nere i 40 miljarder euro och för innevarande år beräknar man turistintäkterna till landet till 37,5 miljarder euro.
• Den spanska turistsektorn har över 1 miljon anställda fördelade på 370000 företag av olika storlek.
• Spanien är världens näst största turistland räknat såväl efter antalet besökare (där Frankrike leder) som efter intäkter (där USA toppar). Den största turistströmmen till Spanien kommer från Storbritannien (25 procent av totalen). På andra plats kommer Tyskland (18), på tredje Frankrike (15) och på fjärde plats återfinner vi de nordiska länderna (7).
• I år räknar det spanska turistministeriet (Ministerio de industria, turismo y comercio) med att 23,3 miljoner turister ska besöka Spanien. Det betyder att den spanska befolkningen till hälften fördubblas under året. Men jämfört med 2008 är det 2,5 miljoner turister färre än 2008 och 4,3 miljoner färre jämfört med 2007. De första fem månaderna 2009 reducerades arbetsstyrkan på landets hotell med över 10 procent.
Den spanska turistministern Miguel Sebastián sade nyligen i ett tal inför den spanska senaten att turismen är något som den spanska industrin inte klarar sig utan. Som det sett ut de senaste åren när det gäller turismen till Spanien verkar det behövas ett nytänkande för att locka till sig även andra turister än de som älskar sol, bad och pescaíto frito nedsköljt med sangria.
Turistrevolution
Även om de utländska turisterna för med sig mycket pengar till Spanien är det en turism som kostar pengar, i synnerhet då för ett antal av de turisttätare områdena längs Costa del Sol, dvs. området från Gibraltar till Almería. Turisterna kostar i investeringar i form av vägar, parkeringsplatser och, inte minst, renhållning. Platser som under större delen av året räknar sin befolkning i fyra- eller femsiffriga tal kan under några få semestermånader mångfördubbla sin befolkning. Det är väl gott och väl att företagen inom turistsektorn får sysselsättning, men en stor del av utgifterna för den här invasionen flyttas över på de drabbade kommunerna.
Den lilla byn La Antilla i Huelva ökar sin befolkning trettiofalt (från 2 000 bofasta till 60 000 veraneantes). För Chipiona i Cádiz gäller att man går från 18 500 åretruntboende till 200 000 sommarboende. Marbella, den förmodligen populäraste av spanska badorter, har 130 000 åretruntboende (många av dem inflyttade från andra EU-länder) och 450 000 sommarboende. Almuñécar i Granada sexdubblar sin befolkning under sommaren och Níjar i Almería fördubblar sin. Allt detta kostar på och kräver ständigt nya investeringar.
Ett förslag till lösning på turismen till Spanien presenterades nyligen med stor pompa i Palacio de Ferias y Congreso i Málaga. Ett tusental professionella inom turistbranschen hade samlats där för att få veta mer om framtiden för den andalusiska turismen. Vad man där presenterade var något som kallas AndalucíaLab, som till en kostnad av 4 miljoner euro per år ska komma med nya idéer, initiativ, projekt och utbildningar för turismen i området. AndalucíaLab är uppdelat i fyra olika delar – ResearchLab, TestingLab, DemoLab och ConsultingLab – och det ska husera i Marbella. Vid invigningen sade en av talarna: "Ögonblicket är inne för att innovera. AndalucíaLab tillåter oss att vara på alerten därför att turismen är mycket ombytlig."
Ett annat förslag till lösning på den spanska turismen fanns i ledarartikeln till den nämnda affärsbilagan. Det gick ut på att det är hög tid att omlokalisera en del av turismen till Spanien från sol- och badkusterna till det rika kulturella och historiska arv som hela Spanien har att bjuda på. Efter att under en hel månad ha gottat mig i just det sistnämnda finns det all anledning att instämma i den uppmaningen. Spanien har nämligen väldigt mycket mer att bjuda på än sol och bad. Den som inte upplevt städer som Toledo, Granada, Córdoba och Sevilla (för att nämna några av de största städerna i landet) har inte sett Spanien!
 |
| NATIONALENCYKLOPEDIN |
| Originalet till bokens omslagsbild är hämtat från affischen till filmen Tres suecas para tre Rodríguez (1975). |
Svenskornas invasion
Är det rätt att turista i ett land styrt av en diktatur? Frågan ställs till och från. När det gällde Spanien – diktatoriskt styrt av Francisco Franco 1939–75 – var det på den tiden det begav sig många som tyckte att vi skulle hålla oss borta för att på så sätt markera vårt avståndstagande och inte låta våra pengar komma diktaturen till del.
I sommar har i Spanien två studier utkommit som visar att de som, trots kritiken, valde att turista i Spanien under Franco-eran förmodligen gjorde rätt. Det kan man läsa sig till dels i den från engelska översatta La invasión pacífica: Los turistas y la España de Franco (i original heter boken Tourism and Dictatorship, 2006) av Sasha D. Pack och Gabriel Cordona och Juan Carlos Losadas La invasión de las suecas: De la España de la boina a la España del bikini. Om den första studien är ganska strikt vetenskaplig så tar den andra sitt ämne på ett lite lättsammare sätt. Dock kommer båda studierna fram till samma slutsats: turismen till Spanien, i synnerhet under det sena 50-talet och tidiga 60-talet, kom att spela en stor roll för landets förändring. Det handlade framför allt om att den livsstil och de önskemål turisterna hade på sin vistelse så diametralt skilde sig från det liv som diktaturen ville föreskriva. I längden blev det en kulturkollision som bidrog till att avskaffa diktaturen.
Den ena boktitelns svenskor då? "Nadie sabe cómo nace el mito de las suecas." Ingen vet hur myten om svenskorna kom till, skriver författarna. Detta i synnerhet som de blonda kvinnor som befolkade de spanska stränderna på den här tiden oftare kom från länder som Storbritannien och Tyskland. Men hade man som spanjor en gång intalat sig att svenska var synonymt med blond, så... Lägger man till det att "den svenska synden" vid den här tiden höll på att etablera sig som ett begrepp i världen så var det om möjligt ännu lättare att dra kortast möjliga streck mellan hårfärg och livsstil. Oavsett nationalitet på turisterna som från 1953 började invadera Spanien så gjorde de genomgående ett starkt intryck på den inhemska befolkningen som snart började fråga varandra och andra varför de själva inte fick leva sina liv på ett sätt liknande turisternas.
Än i dag har den katolska spanska kyrkan inte accepterat att turisterna inte har någon större lust att följa kyrkans klädkoder. I alla kyrkor finns därför anslag om vilka kroppsdelar kläderna bör täcka – det är regler som verkar vara riktade främst till kvinnor; shortsklädda män får passera – och en och annan katedral har folk utposterade med enda uppgift att stoppa den som blottar alltför mycket hud. Men det är nog den enda kvarvarande resten från en tid som turisterna var med om att i grunden förändra.
Extern länk: Instituto Cervantes i Stockholm
Spansk turism i vågskålen
http://www.ne.se/rep/spansk-turism-i-vågskålen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
