Stamceller i etik och politik

Jörgen Malmquist, docent i internmedicin

Kloning för att skapa mänskliga embryon för medicinsk behandling kan bli verklighet i Sverige inom ett par år. Det står klart sedan Vetenskapsrådet uttalat ett försiktigt positivt svar till så kallad terapeutisk kloning.

Vetenskapsrådet är landets centrala tillsyns- och anslagsmyndighet för grundforskning. Rådet har sedan 1999 behandlat forskning om stamceller, och rådets nämnd för forskningsetik offentliggjorde juli 2001 ett förslag till regelverk för diskussion. Många debattinlägg gjordes av forskare, läkare, politiker och andra intresserade. Från forskarhåll framhölls de medicinska behandlingsmöjligheter som kan förväntas bli resultatet av forskning över terapeutisk kloning. I samma andetag framhöll man de etiska problem som kan uppstå med den formen av kloning.

Vetenskapsrådets riktlinjer

Den 4 december 2001 offentliggjorde Vetenskapsrådet sina ställningstaganden till stamcellsforskningen vid en mycket välbesökt presskonferens. Mediernas bevakning av den här för många brännande frågan har förmodligen varit mer omfattande än i något annat vetenskapligt sammanhang.

Vetenskapsrådet har antagit nedanstående riktlinjer för forskningsetisk prövning av human stamcellsforskning:

Forskning med stamceller från vuxna och stamceller från navelsträngsblod är redan tillåten enligt gällande lagar och granskningsregler.
Forskning med stamceller från abortfoster är tillåten enligt gällande regler och lagar, men endast vid synnerliga skäl och med tillstånd från den berörda kvinnan och Socialstyrelsen.
Stamceller från embryon som blivit över från provrörsbefruktning kan komma att användas för forskning om det saknas godtagbara alternativ för att uppnå motsvarande resultat och om projektet vid granskning bedöms nödvändigt för att föra forskningen om stamceller framåt. Den berörda kvinnans och mannens tillstånd krävs. Stamceller måste tas tillvara senast 14:e dagen embryot odlas, därefter får embryot inte längre hållas i odling.
Embryon får inte skapas genom befruktning som gjorts enbart för forskningsändamål, dvs. genom att ägg och spermier donerats.
Skapande av embryon genom kärnöverföring kan vara etiskt försvarbart men kan i rådande rättsläge inte tillåtas.

Positiv grundsyn

Den sista punkten, skapandet av embryon genom kärnöverföring, var den som väckte störst uppmärksamhet vid Vetenskapsrådets presskonferens. Rådets ordförande Bengt Westerberg och dess huvudsekreterare för medicin, professor Harriet Wallberg-Henriksson, intervjuades. De förklarade att rådet har en i grunden ganska positiv syn på forskning om terapeutisk kloning (kärnöverföring), eftersom den kan resultera i att betydelsefulla medicinska behandlingsmöjligheter kan bli möjliga. Beslut från statsmakterna krävs emellertid. Rådet kommer att föreslå regeringen att begära undantag för forskning om terapeutisk kloning när man ratificerar Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin. Vidare behövs lagreglering om licensförfarande, forskningsetisk granskning och skydd mot kommersialisering. Det krävs också en lag som förbjuder att en äggcell efter kärnöverföring sätts in i en kvinnas livmoder.

Stamcellerna i storpolitiken

De få länder som hittills tagit ställning tillåter att man odlar mänskliga embryonala stamceller från överblivna befruktade äggceller för att studera de normala processer som ger upphov till olika kroppsceller och för att på sikt göra medicinsk behandling möjlig. Vad man därutöver tillåter med mänskliga celler varierar.

Storbritannien har f.n. gått längst: man tillåter att embryon skapas enbart för forskningsändamål och att man studerar kärnöverföring med inriktning på terapeutisk kloning.

I USA är området politiskt mycket känsligt eftersom det finns starka religiöst grundade uppfattningar om konsekvenserna av livets okränkbarhet. President George W. Bush tog därför inte hänsyn till vädjanden från ett stort antal forskare. Han beslöt 9 augusti i år att federala forskningsanslag endast får användas för undersökningar som använder någon av de embryonala stamcellslinjer som existerade den dagen. Terapeutisk kloning är inte tillåten.

USA:s medicinska forskningsmyndighet har kartlagt vilka cellinjer av embryonala stamceller som existerade 9 augusti 2001 och har offentliggjort en förteckning. Man anser att det fanns summa 72 kända sådana cellinjer, varav 25 vid svenska laboratorier. Sverige har alltså en mycket prominent plats i denna forskning och är enligt vissa experter världsledande.

I Sverige har från våren 2000 vissa forskare beviljats tillstånd att för forskning använda stamceller från embryon som blivit över efter in vitro-fertilisering. Därigenom har de svenska cellinjerna av embryonala stamceller kunnat etableras för vetenskapligt arbete, och ytterligare cellinjer kommer att odlas fram.

Stamcellsforskningen i Sverige kan inom en relativt snar framtid komma in i en ny fas förutsatt att riksdag och regering gör samma bedömning som Vetenskapsrådet.