av Pia Romare frilansjournalist
Varför regnar det kväve över Östersjön? Varför blir haven försurade? För att hitta svaren måste vi rikta blicken uppåt och betrakta röken som stiger mot skyn. Med röken som bolmar och pyser ut följer gaser och partiklar som fyller luftbubblan runt vår planet. Vad händer när gaserna och partiklarna återförs till sjöar och hav?
Vi blir alltfler som gör allt mer överallt. I bilar, fartyg och flygplan fraktar vi oss själva eller våra varor från en plats till en annan. Vi brukar åkrar och skog alltmer intensivt. Resultatet av all denna frenetiska verksamhet är att det bolmar, dunstar och pyser ut kemiska föreningar i allt större mängd i atmosfären. Kemiska föreningar som innehåller kol, kväve eller svavel - tre grundämnen som i rätt mängd och på rätt plats utgör livet självt. Men som i fel mängd och på fel plats orsakar många av de miljöproblem som vi dagligen läser om. För höga halter av koldioxid och andra växthusgaser högt uppe i atmosfären leder till att klimatet blir varmare. Närmare markytan bildar föroreningarna smog och gör människor sjuka.
Men mycket av det som bolmar ut påverkar även andra delar av vårt jordklot. Via olika vägar kommer kolet, kvävet och svavlet tillbaka ner till marken och till sjöar och hav. Hur hänger allt ihop? Jag får hjälp av Wilhelm Granéli, professor i limnologi vid Lunds universitet, att förklara sambanden. Han har länge studerat förändringar i sjöar och ser nu hur även havsmiljön påverkas av olika kemiska föreningar.
 |
| LARS TORSTENSSON/IBL |
| Röken stiger och med den luftföroreningarna. Via olika vägar kommer föroreningarna tillbaka ner till havet och orsakar övergödning och försurning. |
Det regnar kväve över Östersjön
- För Östersjön är kvävenedfallet en väsentlig källa till övergödning, eutrofiering, säger Wilhelm Granéli. Det har visats även i flera andra marina områden att det ökade kvävenedfallet leder till en ökad mängd små alger, växtplankton, i vattnet.
All växtlighet behöver kväve och fosfor för att växa. I sjöar är det framför allt fosforutsläpp från tvättmedel, avloppsvatten och åkermark som bidrar till ökade algblomningar. I Egentliga Östersjön, det vill säga Östersjön söder om Bottniska viken, är det både kväve och fosfor som kan öka eutrofieringen.
Förutom att det rinner ut mängder med fosfor och kväve till Östersjön så regnar det alltså ner kväve. Nedfallet sker i form av kvävejoner som algerna direkt kan använda för sin tillväxt. Nederbörden innehåller i dag betydligt mer kväve än för ett par decennier sedan. Nu står de luftburna kväveföreningarna för ungefär en tredjedel av den mängd kväve som når Östersjön. Trots krav på åtgärder så minskar kvävemängderna i nederbörden endast långsamt.
Att komma tillrätta med algblomningarna i Östersjön har visat sig vara mycket svårt. De flesta forskare är emellertid överens om att en grundläggande åtgärd är att minska tillförseln av fosfor och kväve via både vattendrag och nederbörd.
Att åtgärda miljöproblem kan vara svårt men det är inte omöjligt. Ett exempel är att försurningen av våra sjöar minskar.
De suraste regnen har upphört
Försurade sjöar är ett annat miljöproblem som tidigare gav upphov till larmrapporter. På 1960- och 70-talet började man uppmärksamma att växt- och djurlivet i många av södra Sveriges sjöar förändrades som en följd av att sjöarna blev allt surare. Vad var det som hände?
- Det har alltid funnits försurning, säger Wilhelm Granéli. Det uppmättes låga pH-värden redan på 1800-talet. Försurning orsakas av så kallat surt regn. Regnet innehåller svavelsyra som bildats från svaveldioxid vid förbränning av svavelhaltig eldningsolja. Nedfallet i form av surt regn ökade i och med en ökad användning av eldningsolja och nådde sin kulmen på 1970-talet.
Kalkning av sjöar, mark och vattendrag har minskat effekterna av försurningen. Under de senaste decennierna har också svavelutsläppen minskats radikalt och försurningstrenden har vänt. Betyder det att problemen är över nu?
- Även kväveutsläpp bidrar till försurningen. Dess relativa betydelse har faktiskt ökat i och med att svavelutsläppen minskat, säger Wilhelm Granéli. Så än så länge måste vi fortsätta att kalka.
Kväveföreningar är alltså inte bara ett gödningsämne, de kan även göra sjöar surare. Nu börjar man tala om att haven försuras. Är det kvävet som är boven där också?
Surt hav
- Försurning i haven är en verklig "hot spot" inom forskningen just nu, säger Wilhelm Granéli. De senaste tio åren har man sett att pH har minskat i flera havsområden. Men när det gäller havet så är det de ökande halterna av koldioxid i atmosfären som orsakar att vattnet blir surare.
Haven fungerar normalt som "kolfällor" och absorberar en stor del av koldioxiden som släpps ut i atmosfären. När alltmer koldioxid löser sig i haven bildas mer kolsyra och vattnet blir surare. Surare vatten skulle kunna innebära att det bli svårare för kalkkrävande organismer, som koralldjur och musslor att bilda kalk. Forskare i Australien har nyligen konstaterat att kalkinlagringen, och därmed tillväxten, minskar hos korallerna i Stora Barriärrevet. Vet man om det är försurningen som ligger bakom de förändringar forskarna ser i dag?
- Man kan ännu inte säga säkert att den pågående försurningen i havet är den direkta orsaken till de förändringar som observerats, säger Wilhelm Granéli. Experiment har emellertid visat att när man gör havsvatten surare så minskar kalkinlagringen i flera organismer. Men det finns också resultat som visar att kalkinlagringen ökar.
Även om orsakssambanden ännu inte är helt klarlagda är många forskare oroade av den pågående försurningen. Fler än 150 ledande marina forskare från 26 länder framförde i början av året krav på omedelbara och kraftfulla åtgärder för att minska koldioxidutsläppen.
- Med en ökande koldioxidhalt i atmosfären kan vi förvänta oss effekter på alla organismer med kalkinlagring, från växtplankton till musslor. Artsammansättning hos havens växtplankton kan komma att förändras helt. Än så länge ser vi inte hela vidden av problemen, säger Wilhelm Granéli.
Varifrån luftföroreningar kommer, de utsläpp som orsakar problemen i sjöar och hav, vet vi emellertid desto mer om.
Röken stiger från bilar och fartyg, från vedeldning och stallgödsel
De viktigaste föroreningarna och de huvudsakliga källorna till ökande utsläpp är:
* Koldioxid, kväveoxider och kvävepartiklar samt svaveldioxid och svavelpartiklar bildas
främst vid förbränning av fossila bränslen: naturgas, kol och olja.
* Koldioxid frigörs även vid röjningen av skog och andra förändringar av markanvändningen.
* Kväveoxider kan även frigöras vid förbränning av ved och annan biomassa.
* Lustgas och ammoniak kommer främst från konstgödsling respektive stallgödsling inom
jordbruket.
* Metan bildas i våtmarker och utsöndras av boskap (idisslare).
* Sotpartiklar bildas vid skogsbränder och förbränning av ved eller annan biomassa samt vid
förbränning av fossila bränslen.
Vad kan då du och jag göra för att hindra att luftbubblan runt om oss fylls med föroreningar? På nätet kan man numera testa om man lever klimatsmart. Gör det, så bidrar du till en framtid inte bara med renare luft utan också med friskare sjöar och hav!
Länk till Visste du detta om kol, kväve och svavel
Externa länkar:
Lever du klimatsmart? http://www.minplanet.se/index.php?option=com_pixcalc&view=pixcalc&Itemid=100000013
Visste du detta om...
...kol
* Ingår i växthusgasen koldioxid (utgör ca 80 % av växthusgasutsläppet i Sverige)
* Försurar haven när koldioxid från luften bildar kolsyra i havsvattnet.
* Ingår i växthusgasen metan
* Fungerar indirekt som växthusgas när olika kolväten påverkar bildandet av marknära
ozon.
* Värmer upp i form av sotpartiklar som absorberar värme.
...kväve
* Försurar mark, sjöar och vattendrag när olika kväveoxider ombildas till salpetersyra i
atmosfären som sedan faller ner som surt regn
* Göder Östersjön, mark, sjöar och vattendrag genom kvävenedfall i form av olika
kväveoxider, och ammoniak.
* Ingår i växthusgasen lustgas
* Kyler ner när kvävepartiklar i atmosfären reflekterar solljuset.
* Fungerar indirekt som växthusgas då kväveoxider påverkar bildandet av marknära ozon.
Ozon är en växthusgas.
...svavel
* Försurar mark, sjöar och vattendrag när svaveldioxid ombildas till svavelsyra i
atmosfären som sedan faller ner som surt regn.
* Kyler ner när svaveldioxidpartiklar i atmosfären reflekterar solljuset.
Stiger rök faller regn
http://www.ne.se/rep/stiger-rök-faller-regn
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
