Stockholm:
Överlägset drivhus för kunskapsföretag
av Lennart Hultqvist
NE-redaktionen
Är det så väl att universitet och högskolor inom en stad eller region som regel leder till att forskningsintensiva företag växer fram? På den frågan svarar Sverker Sörlin och Gunnar Törnqvist ett klart nej i sin bok "Kunskap för välstånd: Universiteten och omvandlingen av Sverige" (Stockholm, 2000). I bästa fall blir det så, men långt ifrån alltid. Storstäder ger säkrast "avkastning" på högskolor.
Därmed gör författarna med statistik och mätningar ett inlägg i en lång debatt om betydelsen av högre utbildning och forskning för regional och lokal utveckling. Att de många nya högskolorna har lett till att nya befolkningsgrupper studerar är positivt och viktigt i sig, men det finns inga enkla samband när det gäller inverkan på näringslivet. De bägge professorerna har skrivit boken inom ramen för ett internationellt projekt om tillväxt och välstånd.
Högskolor och universitet har de senaste årtiondena växt fram på orter som inte tidigare haft sådan verksamhet. I dag finns det en miljon högutbildade i Sverige mot mindre än 40 000 efter andra världskriget. Enbart under 1990-talet har antalet högskolestuderande fördubblats. Även arbetet med forskning och utveckling (FoU), ofta förlagt till högskolevärlden, har ökat kraftigt i Sverige på några årtionden.
Läs mer av artikeln:
Högskolor i
regionalpolitiken
Stockholm
dominerar
Luleå och Uleåborg går skilda
vägar
Det kulturella
Umeå
Gnosjöandan
Hur bör politiker
agera?
Tidigare förlades regementen och statliga verk till orter och regioner med t.ex. hög arbetslöshet. I dag har högskolor i viss mån kommit att överta frälsarrollen. Inslag av detta finns i satsningarna på högskolor i Södertörn, Malmö och Norrköping.
På många orter har forskningsbyar och forskningsintensiva företag grundats. Sådana företag sysslar t.ex. med elektronik, datorer, telekommunikationer, avancerade instrument, läkemedel, motorer eller reglerutrustning. Det är viktiga verksamheter i dagens Sverige. Dessa företag står för nya arbetstillfällen, för förnyelse och utveckling av näringslivet och för kontakter och försäljning över hela världen.
Till sidans toppStockholm dominerar
En undersökning i USA tyder på att en påtaglig utveckling av forskningsintensiva företag äger rum i städer eller regioner med mer än en miljon invånare varav minst 30 000 är studenter. För mindre regioner framstod inget klart samband mellan utgifter för universitetsforskning och teknisk förnyelse. Det skulle alltså kunna finnas en kritisk massa i detta avseende. Om detta gäller även vårt glesbebyggda land kan endast stockholmarna glädjas.
Hur är det då i Sverige? Sörlin och Törnqvist har undersökt om det finns ett samband mellan forskningsintensiv industri och forskningspotential. Med forskningspotential menas antal årsarbeten inom forskning och utveckling (FoU). Stockholmsregionen visar sig ha en markant och positiv särställning. Där finns drygt 20 % av landets forskningspotential, men uppåt 50 % av den forskningsintensiva industrin. Stockholm är en nationell härd för utveckling av nya företag, skriver författarna.
Även utvecklingen med tiden talar för Stockholm. Från mitten av 1980-talet till 1996 ökade regionen sin andel av den forskningsintensiva industrin, medan regioner på andra håll överlag minskade sina andelar.
För övriga regioner, framför allt Luleå och Umeå men även Uppsala och i viss mån Lund/Malmö, är framväxten av forskningsintensiv industri svag jämfört med storleken på forsknings- och utvecklingsarbetet. I Göteborg är framväxten starkare. Annars är det Linköping som avviker på ett positivt sätt. Där har man bl.a. en av landets mest expansiva forskningsparker.
Hoppet är dock ingalunda ute för något mindre regioner. Exemplet Linköping är redan nämnt. Författarna framhåller även området Karlskrona/Ronneby, där tillväxten av forskningsintensiv verksamhet är påfallande stor. Och Lund/Malmö kan, om integrationen med Köpenhamn lyckas, komma att ingå i ett minst lika stort område som Stockholmsområdet.
Till sidans toppLuleå och Uleåborg går skilda vägar
Ett annat exempel på en mindre region är Uleåborg i Finland, och denna är intressant att jämföra med Luleåområdet på andra sidan Bottenviken. Forskningen på dåvarande tekniska högskolan i Luleå inriktades efter diskussioner under 1970-talet mot metallurgi, stål och bergshantering. I Uleåborg med dess högskola satsade man samtidigt på datorer och elektronik och senare på bioteknik. År 1982 grundade man forskningsparken Technopolis, den första i Norden (Ideon i Lund startade 1983). I Luleå var inte samarbetet mellan högskolan, kommunen och näringslivet speciellt väl utvecklat. Ledande personer inom kommunen flörtade med Stockholm, som av tradition skänkte stöd och resurser. I Uleåborg var vad man kan kalla den sociala väven annorlunda med betoning på självtillit och med små förväntningar på hjälp från omvärlden.
Uleåborg har blivit ett regionalt mirakel med en enastående tillväxt. Där har Nokia byggt upp ett av sina bästa fästen. Att man satsade på rätt områden är uppenbart, men författarna är noga med att framhålla att samhällsandan också har stor betydelse. De understryker att regional framgång hänger på samhällsandans öppenhet, på tilliten mellan medborgarna och de folkvalda och på samarbetet mellan olika grupper.
Till sidans toppDet kulturella Umeå
I Umeå har det relativt stora universitetet lett till få nya forskningsintensiva företag. Expansionen återfinns inom små tjänsteföretag samtidigt som privata och offentliga arbetsgivare har flyttat till Umeå och drar nytta av de många högutbildade som finns där.
Men kulturlivet blomstrar. Mycket talar för att denna blomstring kan förknippas med universitetet. Det var efter dess tillkomst som jazzfestivaler, teater, opera, film, dans och bildkonst m.m. började utvecklas. Det finns ovanligt många gallerier för stadens storlek, och kultursektorn är en av de största näringsgrenarna.
Till sidans toppGnosjöandan
Ytterligare ett exempel på samhällsandans betydelse gäller västra Småland. Där finns ett område med låg utbildningsnivå, få råvaror, dålig infrastruktur samt avsaknad av forskning och högskolor. Inte desto mindre har området en mycket god tillväxt. Man har en samhällsanda som gynnar både konkurrens och samarbete, och det finns en ideologisk gemenskap i de många kyrkorna och samfunden. Man har lyckats inlemma invandrarna i samhället. I Gnosjöandan inryms ett stor portion socialt kapital. Exempel på liknande områden finns i Norge och Danmark.
Att pengar och kunskap lätt kan flyttas över nationsgränserna framhålls i massmedierna varje dag. Sörlin och Törnqvist slår i sin bok ett slag för att platsen eller regionen med dess kultur och samhällsmönster, det sociala kapitalet, har stor, för att inte säga avgörande, betydelse för hur näringslivet i en region utvecklas. Och detta slags kapital kan inte flyttas.
Till sidans toppHur bör politiker agera?
Att vara politiker är kanske inte lätt, men lite lättare kan det
bli om man lyssnar till en erfaren samhällsforskare.
Politiker och beslutsfattare bör vara noga med att se på
den omgivande miljön, den sociala väven, när de planerar
för högskolor, säger Gunnar Törnqvist. Det är uppenbart att
den sociala väven kan kompensera för den litenhet
stadsregionerna har i Sverige.
Dessutom kan man ifrågasätta om samtliga högskolor
ska ha forskning och forskarutbildning. Kanske bara några
ska ha det, och andra enbart utbildning, ungefär som i
Kalifornien där den högre utbildningen är grupperad i olika
nivåer. Ett sådant system skulle skapa tydlighet och
effektivitet och råda bot på den oklarhet som för närvarande
finns om de svenska högskoleenheternas mål och roller.
(Artikeln publicerad 2000-08-29)
Till sidans topp
Stockholm: Överlägset drivhus för kunskapsföretag
http://www.ne.se/rep/stockholm-överlägset-drivhus-för-kunskapsföretag
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
