Storbritannien:
500 brittiska landmärken och mer
av Arne Järtelius
NE-redaktör
Som vanligt vimlar det även denna sommar av nyutgivna böcker som på bästa, mesta och utförligaste sätt för turisten vill skildra ett land eller ett visst område. Varje sådan bok vill få det att låta som att just den på ett nytt och tidigare så gott som helt okänt sätt lyckats fånga essensen hos en särskild plats eller ett speciellt land.
Men nio gånger av tio står man där på den där särskilda platsen eller befinner man sig i det där speciella landet med sin guidebok i hand och undrar vad man egentligen ser och varför man inte lyckas uppbringa de känslor som boken så totalt insmickrande trumpetat ut. Kan det bero på att cirka 90 procent av dessa turistguider inte lyckas lyfta vår blick över det som betraktas till att se det i sammanhang av olika slag? Kan det också handla om att turistguider inte brukar göra någon skillnad mellan stort och smått utan strävar efter att alla ska få påse, att alla ska ges en chans att bli betraktade? Kan det här slutar denna uppräkning inte ovanpå det vara frågan om att som guideförfattare någon gång ibland kanske försöka byta sida, dvs. att se det utpekade från betraktarens håll i stället för från det betraktades?
 |
| |
Historiska platser
Den fråga jag upprepade gånger för varje gång
allt högljuddare ställer mig under läsningen av Clive
Aslets bok Landmarks of Britain: the Five Hundred Places That Made Our History
(2005) i handen ställer mig är: Varför finns det inte något
motsvarande till denna bok om Sverige?! Vad författaren har lyckats åstadkomma
är nämligen som bokens undertitel också anger
att sätta in sina fem hundra platser, eller landmärken som han kallar
dem, i ett större skeende. Han lyckas nämligen med den svåra
bedriften att samtidigt som han skriver om platsens historia ge historien en
plats.
Boktitelns landmärken kan behöva en förklaring. Enligt NE är ett landmärke en orienteringspunkt för sjöfarande. Clive Aslets landmärken är platserna där stora händelser utspelat sig. Det är hos honom alltifrån slagfält till laboratorier, från industriområden till poeters hem, från födelseplatser till dödsorter, från förstagångare till sistagångare. Varje ingång i boken berättar en historia och varje historia är på något sätt en episod i nationens historia. Det gör att den som skulle ha tid och lust att besöka bokens samtliga femhundra landmärken skulle finna hela den brittiska historiens panorama öppnad framför sina ögon. En sämre målsättning för en historiebok får man leta efter!
Om författaren lyckas i sitt uppsåt? För en brittisk publik med vad den har av både historisk förförståelse och gängse skolundervisning i historia är det säkert fallet. För en svensk publik är det osäkert, men med sin bok lyckas Clive Aslet till vardags redaktör för tidskriften Country Life peka ut för den fåkunnige vad som skulle kunna vara intressant att bilda sig en uppfattning om. Vad han inte minst också gör är att man kan börja fundera på vilka 500 svenska landmärken man skulle behöva skildra och besöka för att öppna panoramat för den svenska historien.
Platser med historia
Det finns flera ingångar till platserna med historia i Clive Aslets bok.
Den första är kronologisk. Med början i förhistorisk tid
och med en fortsättning i Storbritannien under romersk och anglosaxisk
tid och vikingatid följer kronologin de brittiska kungahusen från
Vilhelm I han som vann i det även i svenska historieböcker
berömda slaget vid Hastings 1066 till dagens Elizabeth II med Millennium
Bridge i London som bokens sista entry.
Den andra vägen att ta sig till de 500 brittiska landmärkena är efter regioner och därefter alfabetiskt inom respektive region. Kartbilder inleder respektive avsnitt och landmärkena är där det enligt författaren funnits anledning försedda med referenser till sammanhörande ingångar. Lägg till det ett index med samtliga 500 platser förtecknade samt en geografisk uppslagsbok (gazetteer) med vars hjälp man kan planera sin resa. Här innehåller uppslagsorden sådant som telefonnummer och Internetadress samt meddelas om det kan vara på sin plats att förhandsboka sitt besök. Just go there!
Det är självklart inte helt givet vilka landmärken som efter några objektiva kriterier kvalificerar sig bland de 500. Clive Aslet ser slagfälten i allmänhet som viktiga landmärken i Storbritannien (och han passar i sammanhanget på att beklaga sig över att intresset för dem i dag är eftersatt). Utöver dem har han med platser där något spännande hänt vid någon viss tidpunkt (i en liten by i Gloucestershire upptäckte Edward Jenner principerna för vaccinering, Alexander Fleming upptäckte penicillinet på St Mary´s Hospital i Paddington och Charles Darwin skrev sin On the Origin of Species by Means of Natural Selection (1859) i Down House i Kent. Clive Aslet talar här om händelser som är möjliga att ta på (palpable events), vad vi på svenska skulle kalla något i stil med att historiens vingslag är möjliga att höra i sammanhanget.
Aslet har bland sina 500 historiebestämmande platser även med förstagångare som när de första vikingarna landsteg på brittiska stränder, det första brittiska helgonet, den första brittiska moskén och den första brittiska brevlådan (pillar-box). Tagna för sig säger dessa händelser och fenomen väldigt lite, men insatta i ett sammanhang har de mycket att berätta. Det är precis vad Clive Aslet gör i sin bok.
Minneplatser
Vad Clive Aslet benämner landmärken kallas i motsvarande verk på
franska för lieux de mémoire och på tyska Erinnerungsorte.
Om de förra har framför allt Pierre Nora skrivit i Les lieux de
mémoire (198492), om de senare skriver Etienne François
och Hagen Schulze i Deutsche Erinnerungsorte (200102), även
den utkommen i tre band. Till dem kan med fördel nämnas Karl Schlögels
Im Raume lesen wir die Zeit (2003), som kommer med ett antal tunga
argument för platsbeskrivningen som tidsdiagnos. I likhet
med Aslet ser han att historien utspelar sig i det geografiska rummet och på
konkreta orter, inte i ideologiernas och den teoretiska verksamhetens abstrakta
tomrum.
Vad finns om detta på svenska då? Av aktuella författarskap är framför allt Peter Englund att rekommendera med böcker som Förflutenhetens landskap (1991) och Tystnadens historia och andra essäer (2003). Rekommendabla i sammanhanget är även Stig Hadenius m.fl. Guide till Sveriges historia och Torbjörn Nilssons Guide till Sveriges historia i Europa (2002) och Svenska slagfält (2003).
Mycket mer finns självklart att hämta från det som i stort och smått skrivits om svensk historia för den som vill presentera ett urval av historiska platser och platser med historia, men tills vidare återstår det att göra.
Historia på plats på NE.se: Svenska slagfält
(Artikeln publicerad 2006-06-23)
Storbritannien: 500 historiska brittiska landmärken
http://www.ne.se/rep/storbritannien-500-historiska-brittiska-landmärken
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
