Frans af Schmidt, NE-redaktör
Det politiska livet i Sverige 2009 präglades liksom i många andra länder av den finansiella krisen och den tilltagande lågkonjunkturen. Trots det syntes relativt lite av blocköverskridande samling, och de politiska skiljelinjerna framträdde tydligt i riksdagsdebatterna. Stundtals, såsom i behandlingen av regeringens sjukförsäkringsreform och i debatten om den s.k. IPRED-lagen, stormade det rejält i riksdagen.
Riksdagsåret 2009 innehöll en rad beslut som inte fick den uppmärksamhet de antagligen skulle ha fått ett år som inte skuggats av rädslan för en fortsatt depression. Exempel på sådana beslut är avskaffandet av den allmänna värnplikten, fortsatta avregleringar av järnvägen, bilprovningen och apoteket, beslut om nya betygssystem och en ny gymnasieskola samt avskaffandet av kårobligatoriet. Vissa riksdagsbeslut lyckades ändå bryta igenom och få den uppmärksamhet de förtjänade. Dit hör beslutet att tillåta äktenskap mellan personer av samma kön, riksdagens hantering av IPRED-lagen och den kedja av beslut som följde i kölvattnet på det nya sjukförsäkringssystemet.
Äktenskap mellan personer av samma kön. Från 1 maj 2009 har två personers kön inte längre betydelse för möjligheten för dem att gifta sig med varandra. Lagen om registrerat partnerskap upphävs. Redan registrerade partner ska kunna fortsätta att vara det om de vill, men ett registrerat partnerskap ska kunna ändras till ett äktenskap med en enkel anmälan eller genom en vigsel. Samtliga partier utom KD röstade för den nya lagen.
Fildelning. I februari beslutade riksdagen om den s.k. IPRED-lagen. Det är en anpassning till EG-direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (IPRED). Lagen började gälla 1 april 2009 och innebär att upphovsrättsinnehavare får bättre möjligheter att ingripa mot olaglig fildelning. Inom oppositionen var V och MP helt mot den nya lagen, medan S vände sig mot delar av förslaget och krävde ökat skydd för den personliga integriteten.
Signalspaningen och integriteten. I oktober återkom regeringen till riksdagen med ett förslag om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning, något som riksdagen krävt vid ett beslut i juni 2008.
Sjukförsäkringen. Enligt Riksrevisionen har Försäkringskassan inte tillräckligt bra underlag för att fatta korrekta beslut om sjukpenning och den ifrågasätter därför rättssäkerheten i besluten. Riksdagen gav regeringen hemläxa och beslutade om en översyn av Försäkringskassans förmåga att fatta beslut om sjukpenning. Regeringen fick därför göra ytterligare kompletteringar i lagen om sjukförsäkring efter en debatt om utförsäkringar ur det nya systemet som beslutades 2008. Debatten fick stort genomslag i hela Sverige. Efter fortsatta debatter togs i december beslut om ändringar av lagen. Ändringarna innebär bl.a. att prövningen av den försäkrades arbetsförmåga efter 180 dagar i sjukperioden ska kunna skjutas upp inte bara om det finns särskilda skäl utan även om det i annat fall kan anses som oskäligt, vilket särskilt berör personer som lider av allvarliga sjukdomar eller står under sjukhusvård.
Avregleringar. Regeringens strävan att konkurrensutsätta fler områden i samhället fick under året konsekvenser för SJ och Svensk Bilprovning. Riksdagen beslutade i juni att som ett första steg i öppnandet av marknaden för persontrafik på järnväg öppna veckosluts- och helgtrafiken för andra aktörer (än staten) 1 juli 2009. Avregleringen av tågtrafiken ska vara helt genomförd 1 oktober 2010. Bilprovningen fick se sitt monopol brutet i och med att beslut togs om att konkurrensutsätta fordonsbesiktningen från 1 juli 2010. Besiktningarna ska i framtiden utföras av privata företag med särskild ackreditering. Riksdagen beslutade att från 1 november 2009 tillåta försäljning av vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Läkemedelsverket prövar och beslutar om vilka läkemedel som ska få säljas.
Budgeten för 2010. Riksdagsmajoriteten (M, FP, C och KD) beslutade under senhösten i en rad ekonomiska frågor. För 2010 beräknades statens utgifter bli 829 miljarder kronor och inkomsterna (skatter och övriga inkomster) 723 miljarder kronor, dvs. ett underskott om 106 miljarder kronor. Regeringens budget för 2010 präglades av åtgärder för att dämpa effekterna av konjunkturnedgången. Jobbskatteavdraget, en skattereduktion på arbetsinkomster som tidigare genomförts i tre steg, förstärktes med 10 miljarder kronor. Till området arbetsmarknad och arbetsliv anslogs 88,4 miljarder kronor, där ökningen på drygt 20 miljarder kronor beror på ökade kostnader för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt olika arbetsmarknadspolitiska program. Anslaget till studiestöd hamnade på 24,1 miljarder kronor. Det var en ökning med knappt 3 miljarder kronor på grund av höjda studiemedel 2010. Inom budgetposten rikets styrelse (totalt 12,1 miljarder kronor) anslogs extra pengar till hovet (totalt 125 miljoner kronor). Det var en anslagsökning på 5 miljoner för att finansiera de delar av kronprinsessan Victorias bröllop som betraktas som statsangelägenheter, samt 4,5 miljoner kronor i ökade anslag till Haga slott, det gifta parets blivande boning.
Bostäder. Riksdagen godkände i februari ett regeringsförslag om att införa s.k. ägarlägenheter i Sverige från 1 maj 2009. En ägarlägenhet betraktas som en egen fastighet i ett flerbostadshus. Innehavaren har direkt äganderätt och kan självständigt överlåta, pantsätta eller hyra ut lägenheten.
Försvaret. Den 16 juni klubbades den försvarspolitiska propositionen i riksdagen. Den innehåller flera genomgripande förändringar för det svenska totalförsvaret. Bland annat upphör den allmänna värnplikten till förmån för en frivillig soldatutbildning. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör och fler soldater ska snabbare kunna sättas in i insatsstyrkor i både Sverige och utomlands. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. Under resten av mandatperioden kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen.
Kulturpolitiken. Efter att den stora kulturutredningen presenterades i januari 2009 var dess slutsatser föremål för en bred och omfattande remissbehandling i kultur-Sverige. Mot bakgrund i utredningen och vad som inkommit i remissbehandlingen presenterade regeringen i december sin nya kulturpolitik i kulturpropositionen. Den mest genomgripande förändringen har att göra med ansvarsfördelningen mellan staten, landsting/regioner och kommunerna. Landsting och regioner respektive kommuner får nu ökat ansvar för fördelningen av statbidragen.
Skolan. Riksdagen beslutade i februari om att införa en ny betygsskala med sex steg, A–F, där A–E är godkända betyg och F är icke godkänt betyg. Den nya betygsskalan införs samtidigt som nya kursplaner och nya betygskriterier införs. Riksdagen godkände i oktober även regeringens förslag om reform av gymnasieskolan. Den nya gymnasieskolan ska ha tolv yrkesförberedande och sex högskoleförberedande program. Olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen. Historia blir ett nytt gymnasiegemensamt ämne (tidigare kärnämne). Två nya examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Som en alternativ väg till yrkesexamen ska en gymnasial lärlingsutbildning införas. Ändringarna i skollagen börjar gälla 1 mars 2010 och kommer att tillämpas på utbildningar som börjar efter 1 juli 2011.
Valfrihet i barnomsorgen. En barnomsorgspeng, ett kommunalt bidrag som ska följa med barnen oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer, infördes 1 juli 2009. Kommunerna blir skyldiga att godkänna förskolor, fritidshem och motsvarande i enskild regi under förutsättning att kvalitetskraven uppfylls och de ska då få barnomsorgspeng. Från 1 juli 2010 blir kommunerna vidare skyldiga att anordna allmän förskola även för treåringar. I dag har ett barn rätt till allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller fyra år.
Strandskyddet. Reglerna för bebyggelse i strandskyddade områden lättas upp i och med att kommunerna får större möjligheter att i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandskyddade områden.
Svenska språket. En ny språklag befäster svenskan som huvudspråk i Sverige. Med lagen följer ett samhälleligt ansvar att utveckla och bevara svenskan samt se till att språket ska kunna användas inom alla samhällsområden. Lagen ger också ett starkare skydd för det svenska teckenspråket och för de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. En lag om införandet av s.k. sfi-bonus (svenska för invandrare) började gälla 1 oktober 2009. Den innebär att ett antal kommuner ges möjlighet att under en försöksperiod pröva en prestationsbaserad ersättning inom sfi-undervisningen med syfte att få nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska och därmed förbättra sina chanser att få arbete.
Valfrihet i vården. Patienter ska få välja vilken vårdcentral de vill gå till. Vårdvalssystem finns redan i flera landsting och ska nu införas i hela landet. Det är upp till landstingen att avgöra vilka krav de vill ställa på vårdgivarna, men syftet är att offentliga och privata vårdgivare ska behandlas lika.
(Reportaget publicerat 2010-01-20)
Stormen före valårsstormen
http://www.ne.se/rep/stormen-före-valårsstormen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
