Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
Kronprinsessan Victoria flyttade tillsammans med resten av kungafamiljen till Drottningholm på senhösten 1981. Drottning Silvia var nu gravid för tredje gången och Victoria skulle börja förskolan. Fönstret för att flytta från storstaden var med andra ord vidöppet.
Det finns bara en riktigt bra väg till Drottningholm: sjövägen. Allra helst anträder man den båtresan från Mälarhöjdens brygga efter att först ha retat reslusten genom att ana Drottningholms slott ståendes på någon av höjderna i Bredäng.
 |
|
Drottningholms slott |
|
Thure Wikberg/Scanpix |
Historiskt fotarbete
Stockholmsområdet räknar tre av landets numera tretton världsarv inom sitt närområde: Birka och Hovgården, Skogskyrkogården och Drottningholmsområdet. Av dem infördes 1991 Drottningholmsområdet som det första svenska bidraget på UNESCO:s världsarvslista. Det gjordes med motiveringen att anläggningen, till vilken räknas slottet, teatern, parken och Kina slott, är det bästa exemplet i Sverige på kungliga 1700-talsresidens, ”representativt för all europeisk arkitektur från denna tid”. Sedan Drottningholmsområdet blev ett världsarv har den svenska kungafamiljen flyttat ut till slottet med konsekvenser för var man som besökare inte får röra sig i området, men det kan samtidigt kännas som en rojalistisk kontinuitet från änkedrottning Hedvig Eleonoras, drottning Lovisa Ulrikas och Gustav III:s dagar.
Historiska minnesmärken kan man närma sig på olika sätt. Ground Zero på Manhattan i New York, för att nämna en nutida historisk lämning, väljer man att ganska snabbt ta sig förbi längs Church Street, medan minnesbilderna från det nedrasande World Trade Center spelas upp på näthinnan. Landstigen vid Drottningholm efter knappt en timmes behaglig båtfärd från Bredäng tar man sig upp till stora vägen och följer den mot väster någon kilometer, hela tiden med Drottningholmsområdet inom nära synhåll på sin vänstra sida. Ta sedan av till vänster på Cantongatan – här kan man börja ana Kina slott snett till vänster framför sig – som man via konstnären Evert Lundquists ateljé följer ned till vattnet. Längs Mälarens strand går man sedan förbi badhuset och upp till Drottningholms slott. Under den närmare timslånga promenaden har man på nära håll fått se slottet, slottsteatern, Museum de Vries, den engelska parken med svanhuset på Svanhusholmen, Götiska tornet och Kina slott. Vad man längs den vägen framför allt skaffat sig är en känsla för området, dess storlek, vad det har att bjuda på och hur de enskildheter man tycker sig vilja titta lite närmare på förhåller sig till helheten.
För att på bästa sätt kunna förstå ett minnesmärke inifrån gäller det först att omfamna det i sin helhet utifrån. Att lära sig historia på plats handlar således mycket om fotarbete.
Från Kina till kastrater
Utforskandet av Drottningholmsområdet med dess många sevärdheter kan nu inledas byggnad för byggnad. Den som väljer att börja i utkanten för att söka sig mot mitten startar lämpligen med Kina slott.
Kina slott var en gåva till drottning Lovisa Ulrika från gemålen Adolf Fredrik på hennes 33-årsdag 24 juli 1753. Vid slottets entré väntade den då sjuårige prins Gustav på sin mamma. Han var klädd i mandarindräkt och överlämnade husets nycklar. Efter en rundvandring i den nya byggnaden följde en kinesisk balett till janitsjarmusik. Allt detta och mer därtill är vi ganska välunderrättade om genom de brev som Lovisa Ulrika skrev till sin mamma, Sofia Dorothea av Preussen, bara några dagar efter födelsedagsfirandet. Om det och oändligt mycket mer står att läsa i det av Göran Alm redigerade praktverket Kina slott (2002).
Som kung skulle Gustav III på olika sätt berika miljön på Drottningholm. Dit hör kanske framför allt den 1766 uppförda Drottningholms slottsteater, som upplevde sin första glansperiod under den tredje Gustavs dagar. Det är i dag världens äldsta i ursprungligt skick bevarade teater vars scen och maskineri fortfarande används. Att den fortfarande befinner sig i så gott skick kan endast tackas att teatern mer eller mindre glömdes bort i över hundra år (!); det var först 1920 som den ”återupptäcktes”.
Repertoaren på Drottningholms slottsteater sommaren 2004 omfattar en bearbetning av Sven Delblancs Kastrater med Gustav III i en roll och världspremiären på operan Cecilia och apkungen.
Världsarvsansvar
Stämpeln världsarv har kommit att både brukas och missbrukas. Som symbol för att locka till sig turister har den visat sig vara svåröverträffad, men det har ibland lett till ett både för stort slitage och att det ursprung världsarvsstämpeln är till för att bevara i några fall kommit att missbrukas.
Kina slott var förmodligen ett av huvudmotiven till att Drottningholmsområdet kom att föras upp på UNESCO:s världsarvslista för snart 15 år sedan. Men hur gör man för att bevara det i ett skick så nära ursprunget som möjligt? Vid mitten av 1990-talet restaurerades slottets exteriör. Då stod slottets fasadytor exotiskt glänsande som en kinesisk lackskärm, men mot det kunde man ställa att vare sig slottets interiör eller dess park åtgärdats sedan 1960-talet. Vad sade det om helheten?
När det en gång blir dags för interiören att åtgärdas kan man undra hur man ska förhålla sig till ekvationen tillgänglighet kontra olika ingrepp i den ursprungliga miljön. Till övervåningen på Kina slott leder endast en smal spiraltrappa som kan vara svårforcerbar redan för den med lindriga rörelsehinder. Vilka ingrepp tål en sådan miljö ställd mot kravet på ursprunglighet i miljön? Man kan också undra hur man vid nästa interiörrenovering ska få en mer precis och trovärdig bild av 1700-talets färgskikt än de antikiserande ytskikt de gavs vid renoveringen för 40 år sedan.
Att restaurera en historisk miljö där då och nu kan samsas är ett svårt balansarbete.
(Artikeln publicerad 2004-07-05)
Svårslagen drottninggåva
http://www.ne.se/rep/svårslagen-drottninggåva
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
