Dan Jansson, frilansskribent
Hemmet eller bostaden tar upp stor plats i genomsnittssvenskens liv. Många av oss är ständigt i gång med ombyggnads- eller renoveringsprojekt för att förnya vår borg.
Men hur har de svenska hemmen och bostäderna utvecklats genom drömmar, ideal och utopier samt vilken påverkan har offentliga tyckare och pragmatiska politiker på våra hem? Det är frågor som Per Svensson försöker besvara i boken ”Svenska hem – En bok om hur vi bor och varför” (2002).
Per Svensson är Expressens kulturchef, och han tar oss med på en personlig, rolig och intressant resa om hemmets eller bostadens utveckling under det förra seklet. Boken är uppbyggd av essäer med rubriker som: Mm…mexitegel, Gör det själv, Jul hemma, Löss och människor, Blåsningen, Med dubbelsängen i badrummet, En röd liten tvättstuga med arga grannar och När villan flyttade till stan.
Konsten att göra det vackra själv
Konstnärsparet Carl och Karin Larsson och deras hem Lilla Hyttnäs i Sundborn samt parets stockholmsvåning var i början av förra seklet stilbildande för heminredning.
 |
|
Stora Hyttnäs i Sundborn |
|
PER ERIKSSON/SCANPIX |
I en artikel år 1900 i Idun, som salufördes som en ”praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet”, hyllas parets våning: ”Kära ni om ni visste hur trefligt och rart han och hans hustru har ordnat för sig där uppe på Glasbruksgatan på Söder”, skriver tidningens reporter Thore Blanche. I artikeln påpekas att hemma hos familjen Larsson har det klassiska engelska uttrycket ”mitt hem är min borg” omvandlats till ”mitt hem är min konst”, vilket står inristat på en familjesköld.
Per Svensson beskyller Carl Larsson för att ha spelat en viktig roll i att folkrörelsen ”gör det själv” finns. Gör det själv-rörelsen ger grogrund till dagens bobutiker, IKEA och TV-program där hantverkare lätt som en plätt renoverar fallfärdiga torp till ljuva drömmar med vita knutar. Per Svensson beskriver manin att ”göra det själv” med humor, speciellt i avsnitten om 1960-talet med stridsropet att ”allt gammalt är fult” och om 1970-tals trenden att alla möbler gärna skulle tillverkas av spånplattor.
Att bygga själv
Att göra det själv gäller även själva byggandet av det egna hemmet. I dag är det inget märkvärdigt i att köpa ett fabriksfärdigt hus och sätta upp det själv. De första prefabricerade husen tillverkades i Sverige på 1930-talet och ingick i folkhemsidealet.
Husen presenterades internationellt på världsutställningen i New York 1939 som bostäder man monterade på några timmar i goda grannars lag. Utställningsboken ”Sweden speaks” beskrev husen och framtidslandet Sverige. Läsaren fick veta att Sverige kunde glädja sig åt en ”rasmässigt mer homogen befolkning än andra nationer. Sverige är även på väg att skapa en alltmer homogen hemkultur där också arbetarklassen ges möjlighet att äga hem och god smak.”
Städforskning för ökad effektivitet
Folkhemspolitiken präglade på sin tid de svenska hemmens utveckling. I essän Blåsningen beskriver Per Svensson hur tillkomsten av maskinella hushållsmaskiner gav möjlighet att effektivisera skötseln av hemmet. Dammsugaren kom in i bilden, först som en centralanläggning och senare som en behändig maskin som snart fanns i många hem.
Författaren berättar att tyngdpunkten lades på forskning om hur skötseln av hemmet skulle effektiveras. 1940 års folkräkning visade att av landets 2,5 miljoner kvinnor över 15 år var 1,5 miljoner sysselsatta i husligt arbete och av dem var 1,2 miljoner ”husmödrar”, det vill säga hemmafruar.
Hemmens forskningsinstitut grundades 1944 av Husmödrarnas samarbetskommitté med uppgift att rationalisera hem- och hushållsarbete. Institutet sysslade med mätningsmetoder som hade sitt ursprung i taylorismen. Institutet konstaterade att städning i ett hushåll med 3–5 personer tog cirka 25 procent av hushållsarbetstiden på omkring tio timmar per dag.
Kollektivhus med städning och mat
I början av förra seklet presenterade den amerikanska feministen och författarinnan Charlotte Perkins Gilman åsikten att hushållsarbetet skulle flyttas ut från hemmen och i stället skötas av professionella städare, centralkök och daghem. Dessa tankar låg bakom Hemgården på Östermalm i Stockholm som invigdes 1907. Huset hade 60 lägenheter med centralkök, mathiss och städservice. Hemgården kritiserades i Svenska Dagbladet för att hyresgästerna inte längre hade fritt val angående städning och matsedel.
1935 invigdes det första egentliga kollektivhuset vid John Ericssonsgatan i Stockholm. Sven Markelius, arkitekt och en av funktionalismens förgrundsfigurer, ritade huset efter samråd med makarna Alva och Gunnar Myrdal. Hyresgästerna bestod av dåtidens radikala intellektuella som Elise Ottesen-Jensen, Gustav Jonsson och Erland von Hofsten. Paret Myrdal flyttade aldrig in i kollektivhuset utan satsade på det egna hemmet i Äppelviken i Stockholm med rum för barnsköterska och jungfru. Paret Myrdals funkisvilla ritades av Sven Markelius och blev under en tid landets mest omskrivna hem.
Mexitegel och badrum
Miljonprogrammet 1965–74 förknippas ofta med förortsområdenas höghus. Per Svensson påminner om de många småhus som även byggdes under epoken. Många av husen hade vitt mexitegel som fasadmaterial. Under 1970-talet levererades 80 miljoner fasadstenar om året, jämfört med att en ordinär villa behövde 4 000–5 000 stenar.
Per Svensson presenterar två teorier om varför det i dag så förhatliga fasadmaterialet egentligen heter mexitegel. En teori är att namnet kommer från OS i Mexico 1968 medan den andra pekar på charterresornas genombrott till soliga länder och hus med vita fasader.
Per Svensson berättar även hur kökets, vardagsrummets och badrummets funktion samt storlek har utvecklats under 1900-talet. Badrummet var sällsynt under Ludvig ”Lubbe” Nordströms resor genom dåtidens ”Lortsverige”. Nutidens nybyggda eller renoverade badrum är däremot en plats för njutning och förfining i stället för tvagning.
”Svenska hem – En bok om hur vi bor och varför” är en spännande idéhistoria över hemmets och bostadens utveckling under 1900-talet med påverkan av smaktyckare, inredningsmagasin, industrin och pragmatiska politiker.
Externa länkar:Boverket Riksantikvarieämbetet: Om storstadens arkitektur
(Artikeln publicerad 2003-03-06)
Svenska hem: Byggda av drömmar och politik
http://www.ne.se/rep/svenska-hem-byggda-av-drömmar-och-politik
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
