Svenska kyrkan: Vikande medlemsintresse

Svenska kyrkan:

Vikande medlemsintresse

av Arne Järtelius
NE-redaktör

Är det ett tecken på kris eller uttryck för en naturlig avgång att Svenska kyrkan sakta men säkert får allt färre medlemmar? Fortfarande är drygt 80 procent av de i Sverige bosatta medlemmar i Svenska kyrkan, men det är en siffra som ligger mer än tio procentenheter lägre än för bara 30 år sedan.

Svenska kyrkan har sakta men säkert tappat medlemmar ända sedan 1970-talet. Tendensen är tydlig, men i sammanhanget ska man komma ihåg att drygt 7,3 miljoner svenskar fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan.

1972 var 95,2 procent av de i landet bosatta medlemmar av Svenska kyrkan. Den siffran kröp sakta men säkert nedåt för att femton år senare ha fallit med fem procentenheter. Ytterligare femton år senare, dvs. i slutet av nästa år, kan den, om tendensen håller i sig, komma att ligga ytterligare närmare tio procentenheter lägre, dvs. strax ovanför 80-procentsstrecket.

1990 gick cirka 14 000 medlemmar ur Svenska kyrkan. 1995 valde 20 000 svenskar att lämna kyrkan, 1997 var det 13 000 och 1999 gjorde 33 000 samma val. Rekordnoteringen 1999 berodde förmodligen på den skilsmässa som genomfördes mellan kyrkan och staten vid årsskiftet 1999–2000. Regioner med en stark frikyrklig tradition hade en större andel utträden 1999 än tidigare år. Det tolkas som att dubbelanslutna frikyrkomedlemmar nu ville vara med endast i det samfund de är aktiva i, och därför lämnade Svenska kyrkan. År 2000 var antalet utträden ur Svenska kyrkan cirka 18 700. Den siffran utgjorde 2,5 promille av medlemmarna i Svenska kyrkan; samtidigt minskade andelen medlemmar räknat av hela folkmängden med 6 promille. Det betyder att en större del av minskningen förklaras av andra faktorer än aktiva beslut att utträda ur Svenska kyrkan.

Medlemsutveckling

Helena Andersson, informationsstrateg med ansvar för kyrkstatistik och forskning vid Svenska kyrkan, anger ett antal olika faktorer till vad som påverkat medlemsutvecklingen i Svenska kyrkan på både lång och kort sikt. På lång sikt gäller att man sedan 1951 fått utträda ur Svenska kyrkan utan att övergå till annat trossamfund. Invandringen av personer med annan religionstillhörighet än Svenska kyrkan har under hela efterkrigstiden påverkat hela befolkningens religiösa sammansättning. På lite kortare sikt gäller att man sedan 1996 inte längre föds in i Svenska kyrkan (i stället är dopet medlemsgrundande). Av alla barn som i dag föds i landet döps cirka 70 procent i Svenska kyrkan och blir därmed medlemmar.

Kyrkotillhörigheten i landet
per 31/12 1988–2000

Källa: Svenska kyrkans avdelning för forskning och kultur

Externa länk:
Kyrkovalet

(Artikeln publicerad 2001-09-14)