Göran Larsson , stadsarkivarie i Malmö
Boken Svenska slagfält tar oss med på en resa i text och bild till ett antal historiska svenska slagfält. Det är en utflykt som för oss till platserna i de ständiga krigen mellan Sverige, Danmark och Ryssland om herraväldet i Östersjön liksom till krigsskådeplatserna för svenskarnas krigiska framfart i Tyskland och Polen på 1600-talet.
Bokens författare – Lars Ericson, Martin Hårdstedt, Per Iko, Ingvar Sjöblom och Gunnar Åselius – är samtliga historiker med anknytning till Försvarshögskolan. I boken beskriver de ingående femtiofyra slag till lands och till sjöss ur Sveriges historia.
Det första slag som skildras är slaget utanför Visby 1361 och det sista är slaget vid Leipzig 1813, det senaste större fältslag som svenska trupper deltagit i.
 |
|
Slaget vid Svensksund 1790 målat av Johan Tietrich Schoultz. |
Historiskt utvecklande
Varför ge ut en bok om svenska fältslag? Gunnar Åselius skriver i förordet om tidigare böcker på samma tema. Det första större svenska verket var Julius Mankells Berättelser om svenska krigshistoriens märkvärdigaste fältslag. Det var planerat att komma ut i sju band, men utkom endast i tre (1857—59). Som främsta inspiration hade det verket Sir Edward Creasys klassiska Fifteen Decisive Battles of the World (1851).
En annan bok med militärhistorisk anknytning var Det svenska svärdet (1948). Syftet med den var att i en tid ”då försvarets betydelse som ett värn för frihet och självbestämningsrätt synes mera brännande än någonsin, erinra om den svenska krigsmaktens insatser under gångna kritiska skeden av landets historia”. Här anas efterdyningarna av världskriget och det kalla krigets utbrott. Den boken ville genom historiska exempel stärka försvarsviljan i samtiden.
Författarna bakom Svenska fältslag ser krigen som en viktig del av historien, inte bara för det lidande de åsamkat människor utan för den påverkan de haft på den historiska utvecklingen både mellan stater och för staternas inre utveckling.
Ett sådant exempel som finns redovisat i boken är skånska kriget 167—79 som direkt ledde till det karolinska enväldet vilket på ett avgörande sätt kom att prägla det svenska samhället under lång tid.
Nationell självbild
Alla de stora välkända ”svenskslagen” som Lützen, Lund och Poltava finns naturligtvis med i boken men där finns även mindre välkända slag representerade.
Hur många av oss känner exempelvis närmare till vad som hände vid Viborg 1495 då staden fick utstå en långvarig rysk belägring och enligt traditionen räddades av kommendanten Knut Posses ”Viborgska smäll”? Det var för övrigt här som belägringsartilleri första gången användes i större omfattning i Norden.
Slagen vid Sävar och Ratan i Västerbotten 1809 är inte bara den senaste erfarenheten av krig på svenskt territorium utan markerar också slutet på det finska kriget varvid Sverige fick sina nuvarande fredliga gränser.
I de flesta länder har krigshändelser i det förgångna blivit en del av den nationella självuppfattningen, ibland med starka mytiska inslag. Den svenska segern över danskarna vid Brunkeberg 1471 blev på detta sätt ett viktigt inslag i den svenska nationella självbilden.
Många av de i boken skildrade fältslagen ägde rum utanför det nuvarande Sveriges och Finlands gränser, och för oss från Poltava i öster till Fredrikshald i väster. De större svenska slagen har av förklarliga skäl i de flesta fall ägt rum på den europeiska kontinenten. Den oländiga terrängen och resursknappheten i Norden ägnade sig med undantag för Danmark och Skåne inte för krigföring i större skala.
Att läsa om krig
Jämfört med andra länder ligger Sveriges krigserfarenheter – med undantag för frivilliginsatser – långt tillbaka i tiden och är därför ”historiska” i den meningen att nu levande svenskar knappast har något förhållande till händelserna, annat än det som läsning av böcker eller beskådande av framställningar på bild kan ge. För att skildra dessa dramatiska händelser är vi således helt beroende av de samtida källor som står till buds.
Författarna skildrar de viktigaste militära händelserna i Sveriges historia baserad på den senaste forskningen. Boken är rikt illustrerad med samtida bilder, historiemåleri och inte minst förnämliga nyritade kartor över slagen.
Vissa av texterna är försedda med faktarutor med beskrivningar av viktiga militärhistoriska företeelser som ledung, utskrivningar och fälttecken. För den som vill läsa vidare på egen hand i ämnet finns en god vägledning i den omfattande litteraturförteckningen.
Vill man skaffa sig lite djupare militärteoretiska insikter finns i slutet av boken kapitlet ”Att läsa om krig” där olika militära begrepp får en mer ingående förklaring.
I boken skildras också den militärtekniska utvecklingen under 450 år och hur man från svensk sida mer eller mindre framgångsrikt hanterade denna utveckling.
(Artikeln publicerad 2003-06-30)
Svenska slagfält: Från Visby till Leipzig
http://www.ne.se/rep/svenska-slagfält-från-visby-till-leipzig
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
