Anders Hansson och Dag Retsö, NE-medarbetare
Få länder i världen har en sådan potential som Brasilien. Världens femte största stat, såväl till ytan som befolkningsmässigt, har inte bara världens största regnskog. Landet har enorma energitillgångar, inte minst i form av vattenkraft. Dessutom förväntas Brasilien segla upp som en av världens stora oljeexportörer när väl de väldiga oljereserverna utanför kusten utnyttjas fullt ut. Redan nu exporterar Brasilien stora mängder etanol, tillverkad av sockerrör som odlas i enorma volymer.
Det är dock först på senare år som denna slumrande jätte har börjat röra på sig. Igen ska kanske tilläggas, eftersom Brasiliens ekonomi växte oavbrutet och i en ofta hisnande takt under mer än 40 år, fram till början av 1980-talet. Dock ska man inte glömma att detta ekonomiska under hade många mörka sidor – rovdrift av naturen, inkomstklyftor vida som Amazonfloden, hänsynslös brutalitet mot ursprungsbefolkningen, och så vidare. Landet var inte för inte en militärdiktatur.
När tillväxten stannade av hade Brasilien en enorm utlandsskuld och dessutom skyhög inflation, ett problem som fortsatte under första halvan av 1990-talet. Men sedan några år tycks den sydamerikanska bjässen ha vänt på skutan, och Brasilien nämns med allt större respekt i världspolitiska sammanhang. Den nuvarande presidenten Lula da Silva, första socialist på posten, har byggt vidare på företrädaren Cardosos ekonomiska reformer, samtidigt som han har satsat på sociala åtgärdsprogram.
![]() |
| PAULO WHITAKER/REUTERS/SCANPIX |
| Lula da Silva inför valet 2006, i vilket han blev omvald som president. |
Efter två mandatperioder är dock da Silva förhindrad att ställa upp i det presidentval som hålls i oktober 2010. Däremot är det möjligt att hans utnämnda ”kronprinsessa”, Dilma Rousseff, får efterträda honom som president. Rousseff utsågs i februari 2010 till Arbetarpartiets kandidat i det kommande valet. Det faktum att Lula da Silva är mäkta populär talar för Rousseff, liksom hennes löften att fortsätta den nuvarande presidentens ekonomiska politik.
Brasilien under 2009
I början av oktober 2009 utsåg IOK (Internationella olympiska kommittén) Rio de Janeiro till värdstad för olympiska sommarspelen 2016. President Lula da Silva hade personligen lagt ned mycken möda på kampanjen och utlovade ett investeringsprogram värt 14,4 miljarder US dollar för att rusta upp staden under de kommande åren. Framför allt är det transportsystemet och säkerheten som måste förbättras.
En hel del av glädjen kring valet av Rio för OS 2016 förtogs bara några veckor senare av en veritabel explosion av våld i en av stadens kåkstäder. Totalt 16 människor mördades, däribland två militärpoliser när deras helikopter sköts ned. Våldet började med att den ökända brottsligan Comando Vermelho invaderade kåkstaden Morro dos Macacos och en eldstrid bröt ut med medlemmar ur Amigos dos Amigos, som kontrollerar stadsdelen.
President Lula da Silva kritiserades skarpt för att vara oförmögen att göra något åt den växande brottsligheten i både Rio och landet i övrigt. Bland allmänheten är Lula da Silva dock fortfarande mycket populär. Opinionsundersökningar under 2009 visade att han stöds av över 80 procent av väljarna, vilket är högst ovanligt bland presidenter i slutet av sin andra mandatperiod.
Brasilien hamnade i det internationella nyhetsstoffet när den avsatta och deporterade presidenten i Honduras, Manuel Zelaya, i slutet av september återvände till sitt land och sökte skydd på brasilianska ambassaden. I två månader använde Zelaya ambassaden som utgångspunkt för sin politiska kamp mot kuppmakarna. Den brasilianska regeringen, som visserligen tidigt krävde att han skulle återinsättas i sitt ämbete, blev påtagligt illa berörd av att hamna i händelsernas centrum på detta sätt.
Senatens talman José Sarney, som var landets president 1985–90, blev i juli 2009 indragen i en korruptionsskandal som bara växte under året. Sarney ska ha stått i spetsen för en krets inom kongressen som sett till att släktingar fått välavlönade jobb inom statsadministrationen. Även president Lula da Silva anfrättes av skandalen, eftersom hans försvar av Sarney tolkades som ett försök att försvaga José Serra, hans allvarligaste konkurrent till posten som hans efterträdare i 2010 års presidentval, och hans parti.
Publicerat 2010-02-26
Sydamerikas jätte rör på sig
http://www.ne.se/rep/sydamerikas-jätte-rör-på-sig
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse











