Dicte Helmersson
Rymdtekniksatsningarna 2003 inleddes med en katastrof när den amerikanska rymdfärjan Columbia bröts sönder över Texas. Det blev ändå ett mycket aktivt rymdår. Under hösten blev vi varse att rymdoväder kan ställa till problem för elförsörjningen på jorden. Elavbrott även av andra orsaker drabbade flera länder. Tekniksamhällets sårbarhet till trots fortsätter svenska folket att skaffa ännu fler energislukande prylar.
Tragedin i februari med rymdfärjan Columbia, där sju astronauter omkom på väg tillbaka efter en 16 dagar lång rymdfärd, lade sordin på det amerikanska rymdprogrammet. USA ställde in alla färder med bemannade rymdfärjor på obestämd tid.
Strandsatta i rymden
Besättningen på den internationella rymdstationen ISS fick vänta två månader extra på avlösning p.g.a. det amerikanska rymdstoppet. Uppdraget att byta ut rymdfararna gick i stället till Ryssland och rymdskeppet Sojuz TMA-3. I oktober dockade Sojuz med ISS, och en ryss och en amerikan kunde ersätta sina respektive landsmän.
ISS hade även i februari fått ryskt besök. Då var det transportfarkosten Progress som i en lyckad operation flyttade ISS längre ut i rymden. Jordens dragningskraft hade nämligen fått rymdstationen att långsamt sjunka mot jorden. Denna process kunde man dock avbryta genom att placera ISS i en omloppsbana en mil längre ut, på 40 mils avstånd från jorden.
Columbiahaveriet påverkade även den svenske astronauten Christer Fuglesang, som ännu en gång fick flytta fram sin rymdpremiärtur till ett okänt datum. Egentligen skulle han i juni följt med den amerikanska rymdfärjan Atlantis till ISS för att utföra rymdpromenader.
Brasilianska raketer och svenska
En katastrof för Brasiliens rymdprogram inträffade 22 augusti på avfyrningsbasen Alcantara. Ett tjugotal personer omkom och lika många skadades när en raket exploderade fem dagar innan den skulle skjutas upp. Avsikten var att raketen skulle placera två satelliter i omloppsbana kring jorden.
För Brasilien, som hade räknat med att bli första latinamerikanska land i rymden, blev detta det tredje bakslaget i landets rymdprogram. Två tidigare rymdraketer, som sköts upp 1997 respektive 1999, drabbades av tekniska problem och sprängdes kort tid efter start.
Sverige tog aktiv del i rymdforskningen, trots farhågor om ekonomisk kris för branschen p.g.a. minskade anslag. Inom EU är rymden ett nytt tematiskt prioritetsområde. Sverige satsar ca 600 miljoner kronor via statsbudgeten på rymdsektorn, främst via den europeiska rymdorganisationen ESA. Forskning om rymden bedrivs i Kiruna, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund, och landets största företag inom rymdbranschen är Rymdbolaget, Saab Ericsson Space och Volvo Aero Corporation.
Esrange utanför Kiruna stärkte sin position som Europas rymdbas med flera uppskjutningar. Den 1 april avfyrades raketen Maxus 5 för en 25 minuter lång färd med topphöjden 701 km innan den vände och oskadd landade med hjälp av fallskärm i närheten av uppskjutningsplatsen. Ombord på raketen fanns instrument och växter för olika experiment inom bl.a. materialvetenskap, vätskefysik och cellbiologi. En vecka senare sköts den mindre raketen Texus 40 upp för en 15 minuters färd, med experiment ombord för det tyska nationella programmet för forskning i tyngdlöshet.
Svenskbyggd månfarkost
Den 28 november släckte styrsignaler från Esrange den fransk-svenska satelliten SPOT 1, som tjänstgjort i hela 18 år. Satelliten var Europas första för civila observationer av jorden, bl.a. för miljöövervakning. Även om kontakten med satelliten brutits tar det ca tio år innan satelliten slutgiltigt bränts upp vid inträdet i jordatmosfären. Den amerikanska rymdsonden Galileo var en annan gammal trotjänare som skrotades. Efter åtta år i bana kring Jupiter styrdes den till att störta mot planeten 21 september.
Gammalt rymdskrot från icke verksamma satelliter m.m. uppmärksammades för övrigt som en potentiell fara i rymden. Enligt olika beräkningar finns ca 10 000 föremål större än en meter respektive 150 000 föremål över en centimeter i omloppsbana kring jorden.
ESA sände 28 september upp den svenskbyggda månsonden SMART-1 med en Ariane 5-raket från Kourou i Franska Guyana. Det är den första europeiska rymdfarkost som sänts ut för att läggas i bana runt månen. Efter en cirka 16 månader lång färd får man bl.a. mer kunskap om hur månen bildades.
Sonden utvecklades av Rymdbolaget och flera svenska underleverantörer. Den monterades vid Saab Ericsson Space i Linköping. Tekniska högskolan i Stockholm, KTH, levererade hårdvaran till ett av experimenten och testade en ny raketmotor, en soldriven jonmotor med extremt svag dragkraft. Eftersom det inte finns något motstånd i rymden räknar man med att kunna använda den svaga motorn som drivsystem för framtida färder till mer avlägsna himlakroppar, bl.a. planeten Merkurius. Utöver månsonden förde Ariane med sig två kommunikationssatelliter för placering över jorden.
Kinesisk taikonaut och Marsinvasion
Kina blev världens tredje land att sända ut en människa i rymden. Landets förste taikonaut, som rymdfarare kallas i Kina, heter Yang Liwei. Den 15 oktober sköts han upp i rymdkapseln Shenzhui 5 från uppskjutningsbasen i Inre Mongoliet. Farkosten befann sig i omloppsbana runt jorden och gjorde 14 varv under knappt ett dygn innan den landade utan missöde.
Enligt kinesiska massmedier finns nu planer på såväl rymdstationer som månfärder. Forskare inom den kinesiska rymdteknologin bedöms ha goda förutsättningar att lösa de tekniska utmaningarna, däremot är det en osäker fråga om det finns politisk vilja att avsätta tillräckligt mycket pengar för att kunna genomföra rymdplanerna.
Nigeria debuterade i rymdsammanhang när landet i september skickade upp en satellit med en rysk bärraket. Den nigerianska satelliten ska ingå i ett kommande afrikanskt nätverk av satelliter för bl.a. övervakning av naturkatastrofer.
Vår planetgranne Mars blev ett populärt mål för expeditioner. Avståndet till Mars råkade vara det kortaste sedan istiden, vilket gav kortare restider till planeten. Mot Mars strävade två amerikanska, en europeisk och en japansk rymdsond. Den europeiska rymdfarkosten Mars Express, som sköts upp 2 juni från Bajkonur i Kazakstan, lastades med Marslandaren Beagle 2 och bl.a. svenska mätinstrument. Beagle 2 tros ha landat planenligt under juldagen. Men besvikelsen blev stor eftersom signalerna från Marslandaren upphörde, och inte heller under de följande dagarna lyckades rymdteknikerna upprätta någon kontakt.
Förhoppningarna om att få mer kunskap om Mars fokuserades på de övriga rymdfarkosterna nära Mars, bl.a. Mars Express som lagts i omloppsbana kring Mars. Två amerikanska Marslandare, med planerade landningar i början och slutet av januari 2004, strävade också stadigt mot sitt mål. Den fjärde Marssonden, japanska Nozomi, nådde aldrig målet. I december kom farkosten ur kurs och fortsatte rakt förbi den röda planeten.
Solaktivitet slår ut el
Solen var speciellt under hösten inne i en ovanligt våldsam fas, med solfläckar, utbrott och magnetstormar som störde såväl teknisk utrustning i rymden som elförsörjningen på jorden. Solaktiviteterna ledde till att stora plasmamoln med laddade partiklar kastades ut från solen. Några satelliter slogs ut helt av de magnetiska störningarna. Även månsonden SMART-1 fick problem, då solpaneler, motorn och datorn ombord skadades eller påverkades negativt. Sonden kunde dock fortsätta sin färd.
Sverige drabbades för första gången av elavbrott orsakad av solmagnetiska störningar. En 130-voltsledning slogs ut, vilket bl.a. ledde till ett timslångt strömavbrott för 50 000 hushåll i Malmös centrala delar. Solaktiviteten störde även en transformator till kärnkraftverket i Oskarshamn, där man tillfälligt fick sänka effekten i reaktorn till 95 %.
Stora elavbrott i industrialiserade länder, orsakade av överbelastning och haverier i näten, visade på otillräcklig beredskap. Canada och nordöstra USA drabbades i oktober av ett stort elavbrott som fick snabb spridning, bl.a. stängdes nio kärnkraftverk i fyra delstater.
Flera europeiska länder drabbades under året av de hittills största elavbrotten. Omkullfallna träd över elledningar i Schweiz i slutet av september ledde exempelvis till att nästan hela Italien blev strömlöst under flera timmar. Elstoppet orsakade bl.a. kaos för flyget samt tåg- och tunnelbanetrafiken. Inom landet utbröt en hetsig energidebatt, kärnkraftsvännerna fick vind i seglen och många var kritiska mot det stora beroendet av elimport samt brist på inhemska investeringar i elsektorn.
Sverige drabbades av flera elavbrott, bl.a. det mest omfattande i Norden på 20 år. Det var 23 september som 1,5 miljon abonnenter i Sverige och 2,4 miljoner i Danmark blev strömlösa. Eldistributionen kollapsade i delarna söder om en linje från Norrköping till Varberg samt Öland, Gotland, Bornholm och Själland. Elstoppet var en kombination av en rad olyckliga omständigheter. Inledningsvis havererade en s.k. frånskiljare i ett ställverk i Horred, nordöst om Varberg. Detta genererade en kortslutning, som tvingade fram snabbstopp av två kärnkraftsreaktorer i Ringhals. Några minuter tidigare hade även en kärnkraftsreaktor i Oskarshamn kopplats bort p.g.a. ett internt fel.
Stamnätet sydväst om Stockholm klarade inte av de stora påfrestningarna när efterfrågan på el blev betydligt större än tillgången. Situationen förvärrades av att det pågick underhållsarbete på flera håll i elnätet. Eftersom kraftindustrin omedelbart började återuppbyggnadsarbetet kunde de första kunderna slå på spisen efter ca en timme.
Prylintresse
Sårbarhet i dagens teknikberoende IT-samhälle minskade inte svenska folkets intresse för teknikprylar till nytta och nöje. Trots ett kärvt konjunkturläge rapporterade handeln goda försäljningssiffror. Många gissade på en kameramobil, men till årets julklapp utsåg Handelns Utredningsinstitut ett mjukt paket, en mössa, som valdes för att symbolisera det stora intresset för sport- och fritidsprodukter. Bland hårda konsumtionsprodukter med stor försäljningsökning fanns hemmabioanläggningar med flerkanalssystem samt digitalkameror, som värdemässigt gick om traditionella kameror. Försäljningen av DVD-spelare blev för första gången större än videoapparater för VHS.
Även om de flesta svenska hem redan är fyllda av hushållsmaskiner så drömmer säkerligen många om att införskaffa hemmets ultimata teknikpryl – hushållsroboten som utan tjat tar hand alla hushållssysslor. Riktigt så flexibla robotar fanns nu inte på specialutställningen Robotics på Tekniska museet i Stockholm. Industrirobotar började användas för drygt 40 år sedan, och nu finns såväl gräsklipparrobotar och dammsugarrobotar som människoliknande servicerobotar, s.k. humanoider.
Nöjesrobotar och högteknologiska leksaksrobotar i olika former är en bransch som växer snabbt. Ett exempel är robothunden Aibo från Sony, som i årsmodell 2003 fick en mer utvecklad förmåga att vifta på svansen, att känna när någon klappar den samt att visa olika sinnesstämningar, bl.a. med hjälp av 28 lysdioder.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2003
Teknikåret 2003: Trilskande rymdfarkoster och stora elavbrott
http://www.ne.se/rep/teknikåret-2003-trilskande-rymdfarkoster-och-stora-elavbrott
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
