Dicte Helmersson
Under året pågick eller avslutades flera stora byggprojekt i Sverige. Satsningen på rymdteknik fortsatte såväl nationellt som internationellt, med vissa rymdfarkoster utsända på fleråriga långfärder. Mer jordnära teknikfrågor i vårt land handlade bland annat om att ersätta ett kommande bortfall av kärnkraftsel. Intresset för elförbrukande teknikprylar höll i sig, i varje fall om man tjuvkikade i hushållens julklappssäckar.
Sveriges genom tiderna största vägtunnelbygge, Södra länken i Stockholm, öppnades för trafik 24 oktober efter sju års bygg-, sprängnings-, borrnings- och installationsarbete. Den nya trafikleden förbinder Essingeleden i väster med Värmdöleden i öster. Södra länken är totalt cirka 6 km lång, varav 4,5 km går under jord i parallella, tvåfiliga och enkelriktade bergtunnlar under de södra närförorterna. När en stor del av biltrafiken styrs ned i tunnlarna minskar köerna och genomfartstrafiken i Stockholms innerstad, och trafikmiljön förbättras.
Redan efter en vecka var det 70 000 fordon per dygn (10 000 fler än beräknat) som valde färdvägen genom Södra länken. Bullret och avgaserna ovan jord minskade, framför allt i Årsta, Johanneshov och Hammarbyhöjden. Dessutom räknar man med färre olyckor i och med att trafiken i tunnlarna flyter utan mötande trafik. En icke föraktlig tidsvinst blir det dessutom för bilisterna. Under högtrafik tar det cirka 5 minuter att färdas sträckan mot tidigare cirka 35 minuter.
Mycken möda har lagts på att tillgodose säkerhetsaspekterna för Södra länken med bl.a. fläktsystem och krockskyddande barriärer samt en ny typ av utsmyckning, ljus och färgsättning för att underlätta bilisternas orientering. Asfalten på körbanan är ljus för att kontrastera mot den mörkare vägrenen. Vid trafikolyckor eller brand kan körfält stängas av, och det finns även nödutgångar där trafikanterna kan ta sig till fots till andra tunnlar. Automatiska larm- och säkerhetssystem kompletteras med kameraövervakning dygnet runt. Bilister som syndar mot de stipulerade hastighetsgränserna registreras av polisens hastighetskameror och kan räkna med att en böteslapp kommer som ett brev på posten.
Omstart i Hallandsåsen
Ett annat omtalat underjordiskt bygge är järnvägstunneln genom Hallandsåsen i nordvästra Skåne. Till skillnad från i Stockholm har berggrunden i Hallandsåsen visat sig vara alltför rikt på sprickor och grundvatten, vilket ställt till med stora problem för tunnelbyggarna. När Banverket fick uppdraget 1992 var planen att Hallandsåstunneln skulle vara klar 1996. Miljöproblem, rättsprocesser, fördyringar och stora förseningar har kantat projektet.
Efter flera års stillestånd och väntan på politiska klartecken drog byggverksamheten med konventionell sprängning åter i gång under 2004. En stor tunnelborrmaskin, som ska slutföra tunnelborrningen, beställdes från Tyskland för leverans under 2005. Det nya, reviderade slutåret för tunnelprojektet sattes till 2012.
Skruvat bygge
I skyskrapan Turning Torso i Malmö, en såväl kritiserad som hyllad skapelse i armerad betong, kunde man hålla stor taklagsfest i oktober. Då sattes den 54:e och översta våningen på plats. Byggnaden, som är Sveriges högsta hus och ett av Europas högsta bostadshus, har den respektingivande höjden av 190 meter.
Byggnaden föreställer en människokropp i en vändande rörelse. Den vridna konstruktionen har sin grund i en skulptur, Twisting Torso, skapad av den spanske arkitekten Santiago Calatrava. Skulpturens form, med kuber som skruvar sig 90 grader längs en mittlinje från botten till toppen, har Calatrava sedan överfört till huset, som inte liknar något annat som byggts i Sverige.
Turning Torso är uppbyggd av nio kuber, förskjutna i förhållande till varandra, med vardera fem våningsplan på omkring 400 m². Att det till slut kan bli 54 våningar beror på att det finns våningsplan även mellan kuberna. De två nedersta kuberna med sammanlagt 4 000 m² är reserverade för kontor, medan bostäderna, totalt 147 lägenheter i olika storlekar, finns i den tredje kuben och uppåt.
Husets stomme har en central kärna med en inre diameter på 10,6 meter och en väggtjocklek på 2,5 meter i markplanet och 0,4 meter längst upp. Konstruktionen stabiliseras genom en ”ryggrad”, en yttre stålkonstruktion som löper längs ena sidan av byggnaden. Utsikten blir förstås mer storslagen ju högre upp man kommer. För lägenhetsinnehavarna i de översta våningsplanen utlovas fri sikt till Falsterbo i söder, Helsingborg i norr, Köpenhamn i väster och Skåneslätten i öster.
Under året stod det klart för Turning Torsos byggherre, HSB Malmö, att tidigare ekonomiska kalkyler för projektet skulle spricka rejält. Kostnaderna, som från början hade beräknats till cirka 900 miljoner kronor, verkade i stället landa kring 1,6 miljarder kronor. Orsakerna till fördyringen angavs vara bland annat ökade stål- och betongpriser, att byggnaden byggdes högre än vad som ursprungligen planerats, men även felbedömning av produktionskostnaden.
HSB Malmö fick ta emot mycket kritik. Det talades om ekonomiskt lättsinne, stora förluster och storhetsvansinne. VD:n, som genomdrivit idén till bygget, fick gå efter en extrastämma. Intresset för att köpa bostadsrätter i huset var katastrofalt litet. HSB Malmös beslut om att lägenheterna i stället skulle bli hyresrätter gav utdelning i ett betydligt ökat intresse för att under 2005 flytta in i det skruvade huset. Turning Torso blev också en turistattraktion för såväl svenska som utländska besökare. Turning Torso ligger i Västra hamnen i Malmö, tidigare ett klassiskt industriområde med bl.a. Kockums varv.
Rymdstopp och privatfärder
Under hela 2004 höll USA kvar sina rymdfärjor på jorden. De amerikanska bemannade rymdfärderna hade stoppats på obestämd tid efter det ödesdigra haveriet med rymdfärjan Columbia i februari 2003. För den svenske astronauten vid NASA, Christer Fuglesang, innebar stoppet ännu ett år av väntan och förberedelser för att komma i väg på den planerade rymdfärden till den internationella rymdstationen ISS.
Rymdstoppet för bemannade färder i USA gällde dock endast det officiella rymdprogrammet. I juni genomfördes den första privatfinansierade bemannade rymdfärden, med rymdfarkosten Space Ship One och piloten Mike Melvill. Rymdfarkosten startade från Mojaveöknen i södra Kalifornien och fördes först upp till 15 km höjd med hjälp av ett moderflygplan. Där uppe kopplades rymdfarkosten loss för att med egen raketmotor ta sig ut från jordatmosfären. Det var dock bara ett litet skutt ut i rymden, för efter tjugo minuter landade Space Ship One i öknen. Den privata rymdturen, som bekostades av IT-miljardären Paul Allen, ingick i en tävling för privatfinansierade rymdfarkoster.
Kometjakt på gång
Flera farkoster var under året ute på riktiga långfärder genom solsystemet. Några av dem hade syftet att öka vår kunskap om kometer och asteroider. Den 2 mars sköt den europeiska rymdorganisationen ESA upp kometsonden Rosetta med en Ariane 5-raket från rymdbasen i Guyana. Rosetta inledde en tioårig, äventyrlig resa med slutmålet att läggas i omloppsbana kring en kometkärna. Därefter är förhoppningen att Rosetta ska släppa ned en landare på den utvalda kometen, som fått namnet 67P/Churyumov–Gerasimenko efter sina två upptäckare.
Kometen är cirka 5 km lång och har en form ungefär som en rugbyboll. På väg till kometen färdas Rosetta i en omloppsbana runt solen, där jorden varvas tre gånger och Mars en gång. Rosetta rör sig från jorden med en relativ hastighet på cirka 3,4 km per sekund, och kontakten med jorden och överföring av alla data från observationerna sker via ESA:s markstation i Darmstadt i Tyskland.
Stardust heter en liten rymdsond som åker tur och retur på kometjakt. Rymdsonden sändes ut av NASA 1999, och i januari 2004 kom den i närkontakt (cirka 300 km) med kometen Wild 2. Sonden fotograferar och samlar stoft på sin rymdfärd. För första gången ska det hopsamlade materialet sedan återföras till jorden. Den dyrbara lasten ska singla ned i en fallskärmsförsedd kapsel. Enligt rymdteknikernas uträkning sker detta i ökenlandskapet Utah i januari 2006.
Merkurius och Saturnus
I augusti sändes den amerikanska rymdsonden Messenger upp från Cape Canaveral med siktet på en sex år lång resa till Merkurius, den planet som ligger närmast solen. Uppdraget gäller bland annat att undersöka planetens sammansättning och magnetfält samt leta efter spår av fruset vatten.
En annan rymdsond som redan fanns ute på långfärd var Cassini–Huygens, ett internationellt samarbete med 17 deltagande nationer genom huvudorganisationerna amerikanska NASA, europeiska ESA samt det italienska rymdinstitutet ASI. Farkosten började sin färd från jorden redan 1997. I juli 2004 närmade den sig planeten Saturnus, med de berömda, mytomspunna ringarna, där den lades i omloppsbana.
Rymdsondens huvuddel, Cassini, har uppdraget att från sin omloppsbana samla information för vidareförmedling till jorden. Redan under 2004 upptäcktes två tidigare okända månar kring Jupiter, och rymdsonden lyckades även skicka hem närbilder av planetens ringar. Den mindre delen av rymdsonden, Huygens, ska skjutas ut från Cassini för att specialundersöka en av planetens månar. På Titan, som månen heter, ska förhoppningsvis Huygens även kunna landa. Titan bedöms vara särskilt intressant att studera eftersom forskarna tror att förhållandena där liknar dem som rådde på jorden när liv bildades.
Vår måne och Esrange
Jordens närmaste måne fick i november för första gången europeiskt besök, även om besöket inte innebar markkontakt. Det var den mestadels svenskbyggda månsonden SMART-1 som lades i omloppsbana runt månen. SMART-1 sändes upp i september 2003. Månsondens uppgift var att under minst ett halvår göra en detaljerad kartläggning av förekomsten av olika mineral och grundämnen på månens yta.
Den svenska rymdbasen Esrange utanför Kiruna användes flitigt under 2004 av en internationell kader av rymdforskare. Under hösten bestämde sig NASA för att använda Esrange som bas vid utsändning av ballonger för forskning inom astronomi, astrofysik och om kosmisk strålning. Det är verkliga jätteballonger det handlar om, där de största är dubbelt så stora som Globen i Stockholm. Ballongerna med olika instrument lyfts till 40 km höjd och flygs västerut till Alaska.
Från Esrange gjordes under året flera uppskjutningar av så kallade sondraketer, som går rakt upp till hög höjd för att sedan vända och återkomma i närheten av uppskjutningsplatsen. Största sondraketen var den 16 meter långa Maxus 6, som sköts upp 22 november till drygt 70 mils höjd och 12 minuters tyngdlöshet. I lasten hade forskare inom olika områden placerat material för åtta olika experiment.
Beslut om Barsebäck
Under 2004 togs ett regeringsbeslut om avveckling av Barsebäcksverkets andra kärnreaktor, Barsebäck 2. Huvudargumentet för att just Barsebäcksverket blir det första kärnkraftverket som stängs var främst att placeringen av kärnkraftverket är olämplig – i närheten av flera stora städer både på den svenska och på den danska sidan av Öresund.
Den uttalade politiska viljan är att energianvändningen ska styras över från kärnkraft och fossil energi till en mer ekologiskt hållbar energianvändning. Många forskare och institutioner påpekar att anslagen till energiforskningen har minskat, när de i stället borde höjas.
Vindenergi är ett av de energislag som det finns stora planer på att bygga ut, inte bara i Sverige utan även internationellt. I juni invigdes Sveriges största vindkraftverk, Olsvenne 2 på Näsudden på Gotland, i Vattenfalls regi. Det 125 meter höga kraftverket beräknas producera el motsvarande behovet för 400 eluppvärmda villor.
Bland Vattenfalls planerade satsningar finns Örestads vindkraftspark, med 48 vindkraftverk placerade ute till havs 7 km från Skånes kust. Företaget Aircole AB beviljades statsstöd till vindkraftsprojektet Utgrunden II i Kalmarsund, en ”park” med 24 vindkraftverk intill en befintlig anläggning med sju vindkraftverk. Aircole AB köptes under året av Sydkraft.
Under perioden 2002–07 ger riksdagen 350 miljoner kronor till pilotprojekt för havs- och fjällbaserad vindkraft. Som villkor för ekonomiskt stöd måste bolagen undersöka miljöeffekterna, bland annat hur vindkraftverk ute till havs påverkar flyttfåglar, säl, fisk och bottenfauna. På många ställen där det finns planer på vindkraftverk har närboende framfört protester mot buller och förfulning av landskapet.
En platt-TV utsågs till årets julklapp av Handelns utredningsinstitut, HUI. Försäljare och köpare som uttalade sig i tidningar om försäljningsstatistik och önskemål visade dock en annan tendens. Populäraste köpen i december var i stället MP3-spelare eller avancerade kameratelefoner med eller utan 3G-funktion.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2004
Teknikåret 2004: Byggprojekt på jorden och långfärder i rymden
http://www.ne.se/rep/teknikåret-2004-byggprojekt-på-jorden-och-långfärder-i-rymden
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
