Dicte Helmersson
Bilbranschen kom i ordentlig gungning 2008, men antalet miljöbilar i den svenska fordonsparken fortsatte ändå att öka. Bland tekniknyheterna under året ses laddhybridbilar, laddstolpar i Stockholm, järnvägssatsningar, rekord för höghastighetståg samt djupare gruvor i Norrland.
Avslutningen av året i moll, med finanskris och lågkonjunktur, medförde att många planerade tekniksatsningar tappade fart eller lades i malpåse. Inte minst drabbades världens fordonsindustri, däribland de amerikanska biljättarna Ford Motor Company och GM (General Motors Corporation), ägare till Volvo Personvagnar AB respektive Saab Automobile AB.
Framtiden för den svenska personbilstillverkningen blev än mer oviss när spekulationerna tilltog om försäljnings- eller nedläggningsplaner.
Sveriges regering aviserade ett stort krispaket som hjälp till den inhemska fordonsindustrin samt bidrag till forskning och snabbare utveckling av miljövänligare bilar.
Miljöbilarna fortsatte att öka
På den oroliga bilmarknaden visade köparna särskilt tydligt ett minskat intresse för stora och bränsleslukande bilar. Den ändrade inställningen hänfördes både till krass ekonomisk verklighet och till större miljömedvetenhet. EU ställde hårdnande krav för avgasutsläpp.
Försäljningen av miljöbilar fortsatte att öka i Sverige. Av alla nyregistrerade bilar 2008 var andelen miljöbilar cirka 32 procent, nära nog en fördubbling mot året innan. De flesta, cirka 70 procent, av de nya miljöbilarna var etanolbilar för E85-bränsle. Från juli 2008 blev det tillåtet att konvertera befintliga bensin- eller dieselbilar till etanol- eller biogasdrift och efter besiktning få dem typgodkända som miljöbilar.
Under hösten märktes plötsligt en markant nedgång av bensinmackarnas etanolförsäljning – cirka 50 procent mellan oktober och november. Orsaken var att priset på oljeprodukter gick ned medan etanolpriset gick upp, och många etanolbilsägare fyllde tankarna med bensin. Viljan att vara miljösmart påverkas starkt av prislappen.
Ny generation elbilar
Konceptbilarna på 2008 års bilsalonger avslöjade att världens fordonsindustri satsat på teknik för minskad användning av fossila bränslen, t.ex. olika typer av elhybridbilar där förbränningsmotorn kombineras med en eller flera elektriska motorer. Elbilar är i och för sig inget nytt, sådana fanns redan i bilismens barndom och vidareutvecklades framför allt för arbetsfordon. Toyota Prius var 1998 pionjär som den första serietillverkade personbilen med kombinerad el- och bensinmotor, där elmotorn laddades under drift. Det stora genomslaget för eldrivna bilar har dock låtit vänta på sig. För den nya generationens elbilar utvecklas bl.a. litiumjonbatterier, som är lättare, energieffektivare och driftsäkrare än tidigare batterityper.
”Hetast” bland elhybridbilarna är laddhybrider (även kallade plug in-hybrider eller sladdhybrider), vilka laddas med sladd från vanliga eluttag. En laddhybrid kan köra på ren eldrift (i normala hastigheter) upp till cirka 10 mil innan den behöver ta hjälp av förbränningsmotorn, vilket innebär en väsentlig minskning av bilens totala avgasutsläpp samt bränslekostnad.
Politiker kunde under sommarens Almedalsvecka provköra Toyotas nya laddhybridsprototyp på Visbys gator. Flera svenska elbilsprojekt pågick eller drog i gång under 2008. Konceptbilen Volvo C30 ReCharge är ett exempel på laddhybrider som vidareutvecklas.
Under våren inleddes ett forskningssamarbete mellan Volvo Personvagnar, Saab Automobile, Vattenfall och Energitekniskt Centrum för att utveckla tekniken för hybridbilar och infrastrukturen för laddning. Projektet stöds av Energimyndigheten. Svenskt hybridfordoncentrum i Göteborg för forskning och utbildning invigdes i juni. Tekniska högskolor och industrin är intressenter och finansiärer, och även Energimyndigheten är med och finansierar.
Laddstolpar för eltankning
I mitten av december invigdes Stockholms tio första laddstolpar, eller laddstationer, en sorts elmack där el ”tankas” till bilarnas batterier när bilen står parkerad. Premiärstolparna ingår i uppbyggnaden av infrastrukturen för laddhybrider i huvudstaden, ett samarbetsprojekt mellan energibolaget Fortum och Stockholms stad. Målet är att Stockholm ska bli en av världens främsta elbilsstäder.
Flera svenska kommuner planerade under 2008 inköp av elbilar, bl.a. Borgholm, som beställde eldrivna bilar för hemtjänsten på Öland. Den ekonomiska krisen drabbade dock en av leverantörerna, och det blev osäkert om bilarna kunde levereras.
Tåget gick inte som tåget
Tågresandet ökade i Sverige, men resandet drabbades av rekordmånga förseningar och tågstopp. Fler fjärr- och lokaltåg för person- och godstransporter samsades på spåren, och Banverket förklarade att den ökande trafiken låg nära kapacitetstaket. Strömmen som levererades räckte ibland inte, vilket vid några tillfällen ledde till överbelastning med elavbrott och tågstopp. Banverket byggde ut reservkraftsanläggningar och planerade för utbyggnad och modernisering av fler kraftmatningsanläggningar. I december gav regeringen Banverket klartecken till att börja bygga Citybanan med tunnel under Stockholm och nya stationer för pendeltåg. Förhoppningen är att få bort flaskhalsen för tågtrafiken söderifrån till Stockholm.
För tredje året i rad genomfördes testkörningar med tåg i hög fart. Den 14 september slogs hastighetsrekord med ett Reginatåg från Bombardier, vilket körde i 303 km i timmen på sträckan Töreboda–Skövde. Regeringen beslöt i december att påbörja en utredning om särskilda banor i Sverige för höghastighetståg (topphastighet 350 km i timmen).
Djupare gruvor
För den svenska gruvnäringen innebar första halvåret stigande efterfrågan och rekordvinster. Statliga gruvjätten LKAB tog beslut om mångmiljardinvesteringar för att gå ännu djupare ned i malmkropparna – med nya brytningsnivåer ned till 1 365 meters djup. Gamla tippar, upp till hundra år gamla, med gråberg från gruvbrytningen i Malmberget blev högintressanta. Med ny teknik blir det lönsamt att utvinna järnmalm i de gamla varphögarna med ofyndigt berg. Längre söderut riktade olika företag blickarna på nedlagda gruvor och planerade för produktion i Dannemora gruva i Uppland och Grängesbergsgruvan i Bergslagen.
Under hösten förändrades marknadsbilden för gruvnäringen dramatiskt. I november aviserade LKAB neddragning av produktionen och tillfälliga stängningar av några av företagets pelletsverk. Dåliga tider hindrade inte det kanadensiska företaget Northlands Resources från att ansöka om att öppna tre gruvor för järnmalmsbrytning i dagbrott norr om Pajala. Planerna omfattar brytning av 100 miljoner ton malm – det största gruvprojektet sedan LKAB startade gruvbrytning för 150 år sedan.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2008
Teknikåret 2008: Heta laddhybrider på orolig marknad
http://www.ne.se/rep/teknikåret-2008-heta-laddhybrider-på-orolig-marknad
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
