Dicte Helmersson
2008 var året då försäljningen av små, billiga och bärbara datorer sköt i höjden. Pekskärmar blev vanligare på mobiltelefoner och datorer, och datorprogram och datalagring började på allvar flytta ut från användarnas egna datorer till ”datormolnet” på nätet. Under året segrade blu-ray över HD DVD i det segdragna formatkriget gällande efterträdaren till DVD för film och spel.
Visserligen utsågs en upplevelse till årets julklapp 2008 av Handelns Utredningsinstitut, men inom elektronikbranschen vurmade man förstås i stället för hårdare paket med teknikprylar. Till årets IT-julklapp utsågs en pytteliten, bärbar dator, som i nyhetsrapporteringen omväxlande kallades netbook, nätbok, mikrodator, pyttedator, mini-PC eller minidator. Det sistnämnda ordet blev till slut den svenska benämning som förordades av Språkrådet, trots att ordet minidator även hade använts om en äldre (och större) datortyp, framtagen redan under 1960-talet.
Liten, lätt och billig
Den moderna minidatorn ser ut som en ordinär bärbar dator som har krympt i tvätten. Lågt pris, litet format, energisnål processor, Linux eller annat operativsystem installerat samt möjligheten till trådlös Internetuppkoppling nästan överallt – dessa faktorer bidrog till att försäljningen av minidatorer tog ordentlig fart under hösten. Minidatorn väger endast omkring 1 kg och har en uppfällbar skärm på 7–10 tum samt ett litet tangentbord, vilket är fullt skrivbart för händer som inte är alltför storvuxna. Minidatorerna har en batteritid på upp till sex timmar. Prislappen låg på cirka 2 500 kronor och några tusenlappar uppåt.
Utvecklarna av minidatorer hade inspirerats av den så kallade 100-dollarsdatorn XO, en liten, billig (målet var 100 dollar, men den blev dyrare), robust och lättskött dator i grå och grön plast, framtagen för den amerikanska organisationen One Laptop per Child (OLPC). Organisationens projekt gick ut på att sälja och skänka datorer till skolor i utvecklingsländer för att barnen skulle få tillgång till datorer i undervisningen. XO-datorn rönte ett oväntat stort intresse i främst Europa och USA bland redan datorvana konsumenter och visade på ett köpsug efter små och billiga datorer.
Efter att taiwanesiska Asus lanserat minidatorn Asus Ee följde andra tillverkare, bl.a. Acer, Toshiba, Dell och Fujitsu-Siemens, raskt efter med egna modeller. I västerlandet köps minidatorer huvudsakligen av personer i hushåll där det redan finns minst en dator.
Nummerökning på skakig marknad
År 2008 fanns i Sverige 29,3 miljoner mobiltelefonnummer. Under hösten öppnade Post- och telestyrelsen (PTS) en ny nummerserie som börjar på 072. Därmed blev ytterligare 10 miljoner nya telefonnummer lediga. Det fanns visserligen cirka 700 000 outnyttjade mobiltelefonnummer kvar som börjar med 070, 073 eller 076, men PTS bedömde att det fanns risk för att numren inom snar framtid skulle ta slut.
IT-branschen klarade sig relativt bra i början av lågkonjunkturen och finanskrisen, men under hösten slog de negativa effekterna till med minskad försäljning av mobiltelefoner och andra elektronikprodukter. Tendensen var att avancerade, datorlika mobiltelefoner med 3G, GPS, spelapplikationer, TV-mottagning och andra finesser sålde bättre än enklare modeller.
Finländska Nokia, världens största mobiltelefontillverkare med nästan 40 % av marknaden, noterade sammantaget sjunkande försäljningssiffror och tvingades skruva ned sina prognoser flera gånger under året. För svensk–japanska Sony Ericsson, störst på den svenska mobilmarknaden och bland de fem största i världen, var det också dystra siffror som helhet. Stora personalneddragningar inom Sony Ericsson drabbade även de svenska enheterna i Kista och Lund.
Fler pekskärmar efter iPhone
Teknikutvecklingen inom mobiltelefonin fortsatte oförtrutet, trots de dåliga tiderna. I juli började försäljningen i Sverige av Apples starkt förhandsreklamerade och uppmärksammade mobiltelefon iPhone med stor, tryckkänslig pekskärm, där brukaren genom tryckkommandon enkelt styr mobilens funktioner såsom Internetsurfning, e-posthantering, spel, musik och video samt förstås telefonsamtal med mera. Att mobiltelefonen kan förses med program för användning som enkelt blåsinstrument hörde kanske till de mer spektakulära nyheterna. Den eventuellt njutbara musiken åstadkoms genom att användaren blåser i mikrofonen och trycker på ”hålen” på pekskärmen.
JAMES LEYNSE/CORBIS/SCANPIXGoogles T-Mobile G1 (t.v.) tog upp kampen med Apples iPhone (t.h.).
iPhone var operatörslåst till Telia och låg under hösten i toppskiktet bland de mest sålda mobilerna i Telias butiker. Lanseringen av iPhone förde med sig ett förnyat intresse för pekskärmar, som dök upp på modellerna från övriga mobiltelefontillverkare, exempelvis Sony Ericssons Xperia X1, Samsungs Touchwiz och Omnia i900, HTC:s Touch Pro och Nokias 5800 XpressMusic. På vissa modeller kombinerades pekskärmarna med utdragbara små tangentbord. Gränsen blev alltmer flytande mellan datorer med telefonfunktion och Internetanpassade mobiltelefoner.
Molnet på datorhimlen
Datormolnet, molnet eller engelskans Cloud Computing, blev ett välkänt begrepp inom IT-världen under 2008. Därmed menas fenomenet att ett stort utbud av avancerade och ofta gratis webbtjänster börjar ersätta program som annars finns i den egna datorn. Datoranvändaren får därmed tillgång till programmen för exempelvis ordbehandling och bildredigering i datormolnet direkt i webbläsaren via Internet. Datormolnet kan även användas för datalagring, ibland avgiftsbelagd. Microsoft, Google och IBM är några av företagen som backar upp datormolnet.
En fördel med molnets virtuella kontor är tillgängligheten, där användaren kan komma åt sitt arkiv från vilken dator eller mobiltelefon som helst. Andra personer kan också (efter inloggning) läsa eller redigera dokumenten. Nackdelar som har diskuterats är att arbetssättet är beroende av en fungerande Internetuppkoppling samt att det kan finnas säkerhetsrisker om exempelvis lösenord kommer på avvägar.
Formatkrig avgjort
Under året avgjordes ett mångårigt formatkrig om vilken typ av skiva som skulle bli efterföljare till DVD för att ge en riktigt skarp bild vid inspelning och uppspelning av filmer i HDTV, TV-apparater med hög upplösning. Det blev blu-ray, utvecklat och lanserat av Sony, som blev kvar på marknaden när Toshiba i februari deklarerade att man drog sig tillbaka från satsningen på skivformatet HD DVD.
Blu-ray-spelare är bakåtkompatibla så att de även kan spela DVD, som dock sågs som ett skivformat på tillbakagång. Köpfilmer släpptes 2008 samtidigt på DVD och blu-ray, där andelen sålda blu-ray-skivor hela tiden ökade.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2008
Teknikåret 2008: Minidatorer och datormoln
http://www.ne.se/rep/teknikåret-2008-minidatorer-och-datormoln
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
