Dicte Helmersson, redaktör
Vissa teknikprylar kan vara så efterlängtade att hugade köpare är villiga att köa i timmar utanför butikerna. Detta fenomen kunde iakttas natten till 30 november 2010. Då startade försäljningen i Sverige av företaget Apples omtalade surfplatta iPad, även kallad Paddan.
Åtta månader tidigare hade iPad lanserats i USA. Uppskattningsvis flera tiotusen exemplar av iPad köptes utomlands av svenskar som inte hade tålamod att invänta den svenska säljstarten.
Samma företeelse kan benämnas på flera olika sätt. Svenska datatermgruppen föreslår att en mobiltelefon med avancerade datorfunktioner kallas för datormobil. Vanligare benämningar är dock smartphone eller mer svenskklingande namn som smarttelefon eller smart mobil. För den lite större, platta datorn används alternativa namn som surfplatta, pekplatta, pekdator, medieplatta eller tabletdator.
Den mobila och uppkopplade trenden
År 2010 var året då datormobiler och surfplattor slog igenom ordentligt i konsumentledet, även om några varianter hade förekommit tidigare. Gemensamt för dem är möjligheten till mobil Internetuppkoppling samt att de har en förhållandevis stor, tryckkänslig skärm (pekskärm). Användaren nuddar, trycker eller drar med fingrarna över skärmen för att styra funktionerna. Som symbol för den mobila och uppkopplade trenden blev surfplattan inte oväntat utsedd till årets julklapp av Handelns Utredningsinstitut, HUI.
Till utseendet och i många funktioner liknar surfplattan en förvuxen datormobil. Surfplattan har inga lösa delar; ingen mus och heller inte något konventionellt, fysiskt tangentbord (även om ett sådant ofta går att ansluta). Vid behov visas ett virtuellt tangentbord på skärmen.
 |
|
Med hjälp av en surfplatta kan man numera läsa Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Dagens Industri. Stolta demonstratörer är chefredaktörerna Daniel Sandström, Gunilla Herlitz och Peter Fellman från respektive tidning. |
|
CORNELIA NORDSTRÖM/XP/SCANPIX |
Applikation, eller kortformen app, är ett ord som innehavare av surfplattor och datormobiler ofta slänger sig med. I datorsammanhang är en applikation ett litet program med specialfunktion, t.ex. för spel eller andra nätverkstjänster. Under 2010 formligen exploderade utbudet av appar, och i slutet av året kunde antalet räknas i hundratusentals.
Applikationerna utvecklas ofta av specialföretag och laddas hem via Internet från särskilda marknadsplatser, t.ex. App Store till Appleprodukter eller Android Market till enheter som använder Googles operativsystem Android. En del applikationer är gratis, medan andra kostar en slant. Tidningar, tidskrifter och bokförlag började använda applikationer för att kunna ta betalt för digitala versioner av sina produkter. Lanseringen av iPad inspirerade exempelvis till utgivning av interaktiva bilderböcker med ljud och andra extrafunktioner.
En effekt av det ökande intresset för datormobiler och surfplattor var en minskad försäljning av minidatorer (netbooks). Två år tidigare hade minidatorerna blivit populära på försäljningshimlen.
Apple nyskapande
Det amerikanska datorföretaget Apple svarade för en stor del i det kommersiella genombrottet för de nya produkterna. Apples datormobiler iPhone, som kom i en fjärde version under året, och surfplattan iPad, med 9,7 tums skärm, sågs som nyskapande och väckte stor uppmärksamhet i medierna och ett starkt köpsug bland konsumenterna.
Under 2010 var Apples iPad den mest sålda surfplattan. De flesta stora datortillverkare presenterade surfplattor under året. Bland iPads utmanare fanns sydkoreanska Samsungs Galaxy TAB och kinesiska ZTE Light. De båda senare har mindre skärm än iPad, men till skillnad från denna innehåller de även telefon. Gränsen mellan surfplattor och mobiltelefoner är flytande. Bland datormobiler som drog upp försäljningen under året fanns Sony Ericssons Xperiamodeller X10, X10 Mini och X8. Andra tillverkares modeller var Nokia N8, HTC Legend samt LG Optimus One.
Ibland sätts likhetstecken mellan surfplattor och läsplattor, eftersom båda typerna kan användas för att läsa elektroniska böcker, e-böcker. Det finns dock en del skillnader. Läsplattor är specialframtagna för läsning av e-böcker och e-tidningar och använder ofta s.k. elektroniskt bläck, som ger en kontrastrik text utan någon bakgrundsbelysning i skärmen. Texten på en läsplatta kan därmed läsas utomhus i starkt solsken, vilket är svårare på andra datorskärmar.
Under 2010 pågick utbyggnaden för fullt av kommunikationsnät för snabbare datatrafik för mobila uppkopplingar. Den nya generationens mobilkommunikationsnät, 4G-nätet, ger cirka tio gånger snabbare överföringshastigheter än 3G-nätet. TeliaSonera var först med tekniken och följdes av konkurrenterna Telenor och Tele2. Utbyggnaden började i de största städerna och hade i slutet av året även nått ut till ett stort antal mindre städer i Sverige.
3D i fler plattformar
En tydlig trend under året var en ökad användning och utveckling av teknik för 3D, dvs. film och bilder i tre dimensioner. 3D dök upp i fler tekniska plattformar, såsom TV-apparater, spelkonsoler, datorer och digitalkameror.
Satsningen på avancerade biograffilmer i 3D, bl.a. den publikdragande science fiction-filmen Avatar, var framgångsrik och gav publiken mersmak på annorlunda filmupplevelser. Ytterligare ett tiotal 3D-filmer visades i biosalongerna, bl.a. Alice i underlandet och fortsättningsfilmerna av Toy Story och Shrek.
Digitalkameror för konsumenter med 3D-funktion lanserades bl.a. av Fujifilm. Kameran, med två kameralinser, kan användas både för stillbildsfotografering och för filmning. En 3D-videokamera för privatbruk lanserades i juli av Panasonic. Tröttnar man på 3D-effekten försäkrar tillverkarna att apparaterna även kan användas för 2D.
Professionell filmning för 3D kräver ofta dubbla kameror, som filmar från olika vinklar och simulerar seendet hos människans ögon. För att titta på TV-sändningar i 3D behövs en 3D-anpassad HDTV-apparat, där de dubbla bilderna smälter samman till en bild med djupverkan. Tittaren behöver sätta speciella 3D-glasögon på näsan. För tillverkarna är det ett problem att det ännu saknas standard för 3D, vilket har lett till ett stort antal tekniklösningar för inspelning, uppspelning och användarens glasögon.
Sportevenemang ligger ofta i frontlinjen när det gäller utnyttjande av ny teknik. Sommarens fotbolls-VM i Sydafrika blev ett gyllene tillfälle att testa 3D för TV i stor skala. Därmed kunde fotbollsfans över världen med rätta TV-apparater se satellitsända fotbollsmatcher i 3D.
I Sverige påbörjade satellitbolaget SES Astra under våren tester med TV-sändningar i 3D. Den 21 oktober 2010 var det Sverigepremiär för direktsänd 3D-sändning, då Canal Digital sände en tennismatch från Stockholm Open i Kungliga Tennishallen.
Satsningar på TV med skarpare bilder i hög upplösning, HD-kvalitet, fortsätter, bl.a. inom Sveriges Television, SVT. I november startade SVT sändningar i HD i två nya kanaler i marknätet med samma utbud som i de ordinarie rikskanalerna, nämligen SVT1-HD och SVT2-HD. Inom ett par år ska sändningarna kunna tas emot i hela landet. HDTV-sändningarna använder en utsändningsteknik, kallad DVB-T2, som tar mindre plats och ger utrymme för cirka åtta HDTV-kanaler i marknätet. För att utnyttja den nya HD-tekniken krävs dock att TV-konsumenterna skaffar en ny box till TV-apparaterna. För de konsumenter som köpt en TV-box i början av året innebar det att boxen behövde bytas ut redan innan året var slut.
Fast telefoni i teknikskifte
Telia inledde under året ett femårigt arbete för att ersätta delar av det fasta telefoninätet med mobiltelefoni. Förändringen är ett teknikskifte inom detta område, eftersom man därmed frångår den tidigare ambitionen att alla bofasta i Sverige ska ha tillgång till fast telefoni. Utbytet gäller främst telefonnät med stort renoveringsbehov som enligt Telia inte är tekniskt eller ekonomiskt möjliga att underhålla eller uppgradera för bredband. Typfall är kunder i glesbygd som ofta drabbas av omkullblåsta träd och strömavbrott. Cirka 50 000 hushåll och företag berörs och får speciallösningar som innebär att kostnaden för telefonerandet ska hålla sig på samma nivå som tidigare.
Mer gruvbrytning
Efterfrågan på järnmalm ökade i Sverige, och det var full fart på gruvindustrin 2010. Detta berodde till stor del på Kinas starka industritillväxt och stora importbehov av metaller. Statliga gruvbolaget LKAB undersökte olika möjligheter att råda bot mot den hotade malmbristen. Gamla fyndigheter, som tidigare lagts ned för att de inte ansetts ekonomiskt brytvärda, blev åter igen högintressanta. LKAB öppnade för första gången på 50 år en ny järnmalmsgruva, nämligen dagbrottsgruvan Gruvberget i Svappavaarafältet i Norrbotten. Den första salvan i Gruvberget smällde 27 maj, och man räknar med att kunna få ut cirka 25 miljoner ton magnetit och cirka 50 miljoner ton hematit. Rågodset behandlas i pelletsverket i Svappavaara. Prospektering och provbrytning inleddes även i ytterligare två fyndigheter i området, dagbrottsgruvorna Leveäniemi och Mertainen.
I världens största dagbrott, Aitikgruvan utanför Gällivare, fördubblades kapaciteten för malmbrytning när ett nytt anrikningsverk och en industrijärnväg med anslutning till Malmbanan togs i bruk i augusti. Höga marknadspriser på koppar och andra metaller ligger bakom Bolidens jätteinvestering. Aitikgruvan öppnades 1969 och har fyndigheter av främst koppar, guld, silver och molybden. Den senaste tekniksatsningen förlänger gruvans livslängd med minst 10 år, och brytningen beräknas pågå till år 2025.
Järnvägar över och under jord
Det svenska järnvägsnätet växer och flera järnvägsbyggen uppmärksammades under året. Botniabanans delsträcka mellan Örnsköldsvik och Umeå togs i bruk i slutet av augusti. När hela banan på 190 kilometer står klar underlättas person- och godstransporterna längs Norrlandskusten, vilket har stor betydelse för infrastrukturen i norra Sverige. Järnvägslinjen är anpassad för hastigheter upp till 250 kilometer i timmen för persontågen. Botniabanan blev först i Sverige med att installera signalsystemet ERTMS (European Rail Traffic Management System), som baseras på radiosignaler i stället för optiska signaler. Signalsystemet var dock inte färdigtrimmat när järnvägstrafiken togs i drift, vilket ledde till tågförseningar och inställda avgångar under hösten.
I södra landsändan invigdes Citytunneln i Malmö i början av december. I Citytunnelprojektet ingår två nya järnvägsstationer samt 17 kilometer järnväg, varav 6 kilometer består av parallella tunnlar under stadens centrala delar. Malmö Central var tidigare en säckstation där spåren slutade och tågen måste vända. Med Citytunneln blev Malmö en genomfartsstation. Det innebär bl.a. smidigare tåghantering, mindre förseningar samt tidsvinster för bl.a. resenärer till och från Danmark via Öresundsförbindelsen.
Kalkberggrunden under Malmö visade sig vara lättborrad. Arbetet flöt på så bra att Citytunneln till och med blev klar ett halvår tidigare än beräknat. Dessutom blev projektet cirka en miljard kronor billigare än budgeterat.
Det andra stora järnvägstunnelbygget i Skåne, Hallandsåstunneln på Västkustbanan, fick ett genombrott i slutet av augusti. Då bröt borrmaskinen Åsa igenom bergväggen i det östra tunnelröret. För första gången var det hål hela vägen i tunneln. Det lösa berget med många sprickor har försenat tunnelbygget flera år. Våren 2010 blev det driftstopp i cirka sex veckor på grund av att borren fastnade i berget. Bygget av den knappt 9 kilometer långa Hallandsåstunneln startade första gången 1992 och beräknas enligt den senast reviderade planen bli klar 2015.
Tre världsrekord
 |
|
|
I Dubai finns världens i dag högsta byggnad, Burj Khalifa, hela 828 meter hög. |
|
|
KARIM SAHIB/AFP/SCANPIX |
Ett tunnelgenombrott i större skala skedde i mitten av oktober i den nyaste av Sankt Gotthardstunnlarna i Schweiz. Det handlar om bygget av världens längsta tågtunnel (57 kilometer). När tunnelborrarlagen från två håll möttes 2 000 meter under jordytan blev det jubel och direktsändning i TV. Liksom för tunneln i Hallandsåsen har Sankt Gotthardstunnelns slutdatum reviderats och antas nu bli kring 2017. Genom bergmassivet Sankt Gotthard finns sedan tidigare en 15 kilometer lång järnvägstunnel och en 17 kilometer lång vägtunnel.
Skyskrapan Burj Khalifa, tidigare Burj Dubai, i Dubai i Förenade Arabemiraten är en höjdarbyggnad. Vid invigningen i början av januari avslöjades att den slutliga höjden uppmätts till 828 meter. Burj Khalifa kan därmed ståta med titeln världens högsta byggnad alla kategorier. I de 162 våningsplanen inryms bl.a. bostäder, kontor, hotell, affärer, restauranger och idrottsanläggningar.
Världens längsta resa – 520 dagar tur och retur till planeten Mars – påbörjades i början av juni av sex rymdfarare. Men resan är inte på riktigt utan simuleras i isolerade stålkammare på en forskningsanläggning i Moskva. Experimentet, kallat Mars 500, genomförs av det europeiska rymdorganet ESA och det ryska institutet för biomedicinska problem, IBMP. Syftet är att undersöka hur människor fysiskt och psykiskt klarar av extrema påfrestningar i en isolerad miljö under lång tid. Dessutom ska avancerad teknisk utrustning testas, bl.a. för odling av mat i slutna system. De fejkande rymdfararna utför liknande arbetsuppgifter som astronauter och utsätts hela tiden för olika experiment. Erfarenheterna från Mars 500 ska rymdindustrin utnyttja vid planering av framtida bemannade rymdfärder till Mars eller andra himlakroppar.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2010
Teknikåret 2010: Surfplattor, datormobiler och jättebyggen
http://www.ne.se/rep/teknikåret-2010-surfplattor-datormobiler-och-jättebyggen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
