Terrakottaarmén intar Stockholm

Arne Järtelius , aktualitetsredaktör

Nu är Terrakottaarmén i Sverige! Igen. Senast det begav sig var för hela 25 år sedan. Det fanns ett avsevärt intresse för denna tvåtusenåriga armé redan då, men den här gången kommer nog köerna att bli extra långa till Östasiatiska museet på Skeppsholmen i Stockholm. Detta dels för att Terrakottaarmén sedan senast blivit mer allmänt känd, dels för att museet hittat ett synnerligen intressant rum att ställa ut den i.

Museer i all ära – själv såg jag Terrakottaarmén första gången på en givande utställning på British Museum i London 2007/08 – men att se hela den väldiga armén på plats i den gamla kejsarstaden Xi’an i provinsen Shaanxi i nordvästra Kina är ett minne för livet. Det måste ha varit en långt utvecklad kultur 200 år före vår tideräkning som lyckades skapa något sådant.

Soldater från den förste kejsaren Shi Huangdis terrakottaarmé i Museum of Terracotta Warriors and Horses of Qin Shihuang.

ROLF BLOMSTER/KINARESOR/ÖSTASIATISKA MUSEET

Underjordisk utställning

Utställningen Kinas terrakottaarmé öppnades för allmänheten 28 augusti – kung Carl Gustaf invigde utställningen dagen innan – och den kommer att finnas på plats till 16 januari 2011. Det är en utställning som består av två delar: man börjar hos kejsar Shi Huangdi (221–210 f.Kr.) – den förste kejsaren (hungdi på kinesiska) av ätten Qin (221–207), även kallad Kinas förste kejsare – och ett antal militära personer som grävts fram ur hans jättelika gravkomplex utanför det som i dag är staden Xi’an. Här finns även en kopia i brons av en vagn dragen av fyra hästar. Lägg till de figurerna ett antal vapen, en armborstmekanism – det skulle dröja mer än tusen år innan sådana ”uppfunnits” i väst – ett antal vikter, mått och mynt samt en hjälm och rustning i sten.

Det är standard när det gäller utställningar av Terrakottaarmén, och då Östasiatiskas utställningshall är så långsmal får man inte den där riktiga överblicken och känslan för föremålen (något som British Museum i stället lyckades synnerligen bra med). Vi befinner oss nämligen under jord i vad som 1940 anlades för att hysa den svenska flottans stridsledning. Ovanför oss tornar Skeppsholmskyrkan och Östasiatiska museets huvudbyggnad. Det är lite kyligt här nere i bergrummet, men det glömmer man i närvaro av det skrovliga urberget och den gravlika känslan tillsammans med Shi Huangdis underjordiska armé. Tillsammans omfattar de båda utställningstunnlarna 1 000 kvadratmeter.

Man lämnar den första tunneln med en känsla av att ha fått en försmak av vad som brukar benämnas världens åttonde underverk. När man sedan viker runt hörnet och kommer in i utställningens andra del känns det ganska snart som att ett nionde underverk finns utställt här. Vi lämnar nu den kortlivade Qindynastin bakom oss och kommer till en mycket välgjord, innehållsrik och spännande utställning om den långlivade Handynastin. Det var under dess 400 år vid makten – 206 f.Kr. till 220 e.Kr. – som Kina varaktigt etablerades. Under Hanriket kom Kinas territorium att växa och med det kom samtidigt starka impulser från olika håll – Mongoliet, Centralasien och Iran – till Kina och olika spännande spår av denna påverkan visas i denna andra del av Östasiatiska museets utställning. Från att häpnas i bergrummets första del blir det i dess andra del möjligt att förundras över rikedomen i Kinas tidiga – relativt sett eftersom den har sina rötter 6 000 år tillbaka – historia.

Soldater under utgrävning från den förste kejsaren Shi Huangdins armé i Museum of Terracotta Warriors and Horses of Qin Shihuang.

SHAANXI CULTURAL HERITAGE PROMOTION CENTER/ÖSTASIATISKA MUSEET

Överjordisk inställning

Att besöka terrakottaarméns museum 35 km utanför Xi’an är ett minne för livet. Upplevelsen blir inte mindre av att museet samtidigt är en pågående arkeologisk utgrävning. Totalt tror man sig ha hittat 6 000 terrakottakrigare. Av dessa har fram till i dag – armén hittades av en ren tillfällighet 1974 – ett tusental grävts fram. Det är en grävning som gjorts i tre schakt och vid olika tillfällen. Efter ett uppehåll på 22 år fortsatte man förra året att gräva i schakt #1, som med sina 14 000 kvadratmeter är det största av de för dagen tre schakten. Det gör att man som besökare på Terrakottamuseet samtidigt kan se arkeologer i arbete bara en liten bit bort. Vartefter krigare grävs fram och bit för bit sätts ihop – mer än 2 000 år under jorden har på olika sätt kostat på och det kan ta ända upp till ett år att återskapa en enda krigare – ställs de ut i den stora utställningshallen. Det gör att Terrakottaarmén hela tiden växer sig större och mäktigare mitt framför utställningsbesökarnas ögon.

Ett skäl att utgrävningsarbetet tagit en sådan tid har att göra med att tekniken inte har funnits för att klara av att rätt bevara fynden. Terrakottakrigarna var nämligen samtliga målade i vackra färger, men när den 2 000 år gamla växtfärgen kommer i kontakt med syre oxiderar den snabbt och färgen försvinner då till största delen. Tillsammans med den tyska delstatens Bayerns konserveringsenhet verkar man nu vara hemligheten på spåren hur man ska bevara färgen (se artikeln ”Terracolor” i tidskriften Chinese National Geography från juli i år).

Om arbetet med att gräva ut Terrakottaarmén med nuvarande takt inte kommer att bli klart förrän nästa århundrade kommer arbetet med att gräva ut kejsar Shi Huangdis grav förmodligen att vänta på sig ännu mycket längre. Shi Huangdis grav kan i dag ses som en mindre kulle någon kilometer bort från den armé som är tänkt ska skydda honom i hans liv efter döden. Vad Shi Huangdis grav innehåller är det ingen som vet – det sägs att i den rinner en underjordisk flod fylld med kvicksilver – och det kliar säkert i mången arkeologs fingrar att sätta spaden i jorden, men i Kina lämnar man helst sina döda i frid, annars vet man inte hur det kan gå.

Kulturell omställning

Utkommen i dagsljuset från Terrakottaarméns underjordiska boning i Stockholm finns det all anledning att ta trappan som leder upp till Östasiatiska museets huvudbyggnad. I alla fall för den som vill lära sig mer om och försöka förstå Kinas historia och nutid. Ett besök på museets nyinredda Kinavåning är ett måste i sammanhanget!

Att terrakottautställningen kommit till stånd på Östasiatiska museet – kön världen över är lång att ta emot dessa kinesiska krigare, av vilka endast 40 är resklara – är att det i år är 60 år sedan Sverige och Folkrepubliken Kina upprättade diplomatiska förbindelser. Årsdagar och jubileer är viktiga i Kina, och att Sverige var det första västland att upprätta diplomatiska relationer med den 1950 endast ett år gamla folkrepubliken gör inte saken sämre. Om det kan man läsa i inte mindre än två förord till den 200-sidiga katalog som beledsagar Stockholmsutställningen. Det är ett läsvärt arbete – delvis överlappar det den katalog British Museum gjorde vid sin utställning 2007/08 – och den kan med fördel läsas både före och i samband med ett besök i Skeppsholmens hemlighetsfulla bergrum, intagna som de nu är av en främmande armé.