Arne Järtelius, NE-redaktör
Terroristattacken i USA 11 september 2001 kommer att få följdverkningar på en lång rad områden världen över. Ett sådant område är nyhetsrapporteringen. Hur har man en beredskap för en attack som den mot World Trade Center i New York och hur sätter man snabbt in den tidigt huvudanklagade Usama bin Ladin och talibanernas Afghanistan i ett större perspektiv?
Styrelsen för psykologisk beredskap (SPF) har beslutat att kartlägga vilken beredskap de svenska medieföretagen hade det första dygnet efter terroristattacken mot USA. ”Behovet av snabba nyheter avspeglades bland annat i trycket på de svenska nyhetssajterna. Det är oerhört viktigt att medierna klarar av att snabbt förmedla viktig information till allmänheten vid en kris som denna”, säger Malin Modh, handläggare vid SPF med ansvar för mediernas beredskap.
Terrorns dag i medierna
Terroristattacken mot USA var enligt Stig Hadenius, professor i journalistik och NE-skribent, ett av de största proven i modern tid för medierna. En granskning av de första dagarnas rapporter som Hadenius gjort visade att de svenska medierna klarade sin uppgift klart bättre än under Kuwaitkriget för tio år sedan.
Terroristattacken bekräftade enligt Hadenius än en gång hur TV och radio blir de dominerande medierna. Aftonbladet lyckades samma dag som händelsen komma ut med en extraupplaga som spreds i Stockholms innerstad (25 000 tryckta exemplar), men i övrigt koncentrerade sig tidningarna på onsdagsupplagorna.
TV 4 hade i sin 15-sändning olycksdagen nyheten om det första planet men hade sin första ordentliga extrasändning 15.53. SVT 24 hade en femminuterssändning 15.25. Efter klockan 15 fattade ledningen för TV 4 beslut om att helt bryta den gamla programtablån och slopa reklamen. Från 16.20 var nyhetsprogram och studiosamtal (med Malou von Sivers och Lennart Ekdal) de helt dominerande i TV 4. Tittarsiffrorna steg också markant under denna period.
Sveriges Television fattade inte något beslut att bryta tablån. Rapport och Aktuellt hade förlängda sändningar 16.00 respektive 18.00 men i övrigt svarade SVT 24 för bevakningen. SVT 24 hade inte samma kapacitet när det gäller teknik eller erfarenhet från programledarna som TV 4 och Aktuellt och Rapport. Trots detta hade SVT 24 de högsta tittarsiffrorna.
”Varför”, frågar Hadenius i en debattartikel i DN (14/9) ”kunde public service-företaget inte ta samma beslut som kommersiella TV 4? Man kan också säga att SVT lade en för tung börda på SVT 24 som på intet sätt kunde matcha TV 4:s Sivers-Ekdal eller nyhetsankare när det gäller kvalitet och kontinuitet.”
För ett stort antal människor blev radion det dominerande mediet åtminstone i inledningsskedet. P1 och P4 bröt tablåerna och sände oavbrutet nyheter och kommentarer. ”Inslagen visade på betydande resurser och stor professionalism. Ekot gav belägg för att man fortfarande har en av landets ledande nyhetsredaktioner”, enligt Hadenius.
I inledningsskedet av terrordåden var den amerikanska nyhetskanalen CNN en av de viktigaste kanalerna för svenska tittare. Under normala förhållanden har CNN en ganska liten publik i Sverige, men vid kristillfällen som detta ökar den kraftigt.
Känslor och teknik
Tidningen Journalisten besökte SVT Nyheter några dagar efter terroristattacken. Eva Landahl, chef för Rapport, säger att det varit nödvändigt för henne att avskärma sig för att orka arbeta med katastrofen. ”Jag har varit med i många stora nyhetshändelser och folk arbetar tills de är mer än uttröttade men det brukar dröja ett par veckor innan reaktionerna kommer”, säger Eva Landahl.
Christian Catomeris, redaktör på Aktuellt, tycker att det under de första dygnen var svårt att begripa tragedins oerhörda omfattning. ”Första kvällen arbetade jag till klockan 24 och efteråt kändes det fysiskt och psykiskt som att ha körts i en torktumlare. På jobbet hade det inte funnits tid att bearbeta alla intryck men när jag kom hem upplevde jag känslor av vrede och aggressivitet och även sorg.”
Under de senaste månaderna har SVT Nyheter i Stockholm installerat ny digital teknik för 100 miljoner kronor och många medarbetare har skolats in i helt nya arbetsuppgifter. Det enorma projektet sjösattes fullt ut måndagen 10 september. Nästa dag inträffade terroristattacken.
SVT har fått kritik för att man efter den första nyhetsrapporten på fem minuter upphörde med nyhetsutsändningarna i en halvtimme och i stället återgick till den ordinarie tablån. Flera av dem tidningen Journalisten talade med på SVT Nyheter klagade på tekniska missar under de första två dygnen. ”Det fanns inte bilder så att det höll för en nyhetssändning på mer än några minuter”, försvarar sig Jan Axelsson, chef för SVT:s centrala nyhetsdesk. ”I efterhand kan man säga att vi borde fortsatt att ligga ute med bilder på till exempel ett rykande torn bara för att ha det i sändning”, säger Axelsson till tidningen Journalisten.
Amerikansk hypernationalism
Amerikanska medier får underkänt för sin rapportering. Den som avger det omdömet är mediekritikern och professorn Robert W. McChesney, som i våras kom med boken ”All makt åt medierna eller Ge folk vad folk vill ha” på svenska.
Intervjuad i DN (15/9) säger Chesney att medierna i USA i stället för att belysa bakgrunden till terroristattacken ägnar sig åt att piska upp en ensidig ”hypernationalism”. Han beskriver för DN nyhetsflödet efter terroristattacken som dominerat av experter med egna agendor som piskar upp en ”hyperpatriotism” i USA som frammanar bilden av landets motståndare som galningar.
”Terroristerna kan mycket väl vara galningar, de är helt klart grymma och hänsynslösa, men det finns en kontext i händelserna som är helt frånvarande i våra nyhetsmedier. De är usla på att belysa bakgrunden till händelser”, enligt professor Chesney.
Vad professor Chesney syftar på är benämningar på terrordåden som ”America´s New War” (CNN), ”America on Alert” (NBC, USA Today) och ”Attack on America” (ABC, CBS och Washington Post). New York Times går på en försiktigare linje och betecknar terrordåden som ”A Nation Challenged” ('En nation utmanad'). Till det kan läggas president Bushs i medierna ofta citerade beteckningar i alla fall de första dagarna efter terrordådet. Bush talade då om ett ”korståg mot terrorister” och den samlade aktionen mot terrorismen kallades av Pentagon för ”Operation Infinite Justice” ('Operation evig rättvisa').
Externa länkar:
Styrelsen för psykologiskt försvarVita husetPoynter Institute
(Artikeln publicerad 2001-09-26)
Terroristattacken mot USA: Medierapporteringen
http://www.ne.se/rep/terroristattacken-mot-usa-medierapporteringen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
