Arne Järtelius, NE-redaktör
Vi lever verkligen i böckernas tid! Syn för den sägen är inte minst årets upplaga av Bok & Bibliotek i Göteborg med sina totalt 850 utställare. Hur många böcker de utställande förlagen utkommer med innevarande höst finns det väl ingen exakt siffra på, men ett närmevärde är de cirka 2 500 titlar som finns med i tidskriften Svensk bokhandels höstutgåva.
En annan boklig sägensyn är att bokförsäljningen i landet de senaste sex åren ökat med hela 40 procent. Jämfört med ökningen i övrig svensk detaljhandel för närvarande brukar det beskrivas som något av ett rekord. Vad man kan undra över är på vilket sätt denna expansion påverkar vad som skrivs, vem som skriver, hur det skrivs och vad av detta som passerar förlagens marknadskänsliga nålsöga.
Bestsellerism nu
Dagens stora försäljning av böcker – försäljningsökningen sedan 1999 gäller både antalet sålda böcker och de totala intäkterna – kan delvis förklaras med att bokmomsen togs bort 2002. Men det är, som det brukar heta, inte hela sanningen. Andra skäl till att böcker är ”inne” för närvarande handlar om sådant som ökad tillgänglighet, att böcker relativt sett är mycket billigare för närvarande och att bokförlagen lyckas nå ut med rätt titlar till rätt målgrupper. Lägg till det ett större ekonomiskt utrymme hos gemene man och kvinna och samma personers genomsnittligt sett högre utbildningsnivå.
Tillgängligheten handlar mycket om nya försäljningskanaler för böcker som Pressbyrån, dagligvarubutiker, bensinstationer och, inte minst, Internet. Böcker, i synnerhet då pocketböcker, är väldigt billiga för närvarande. Den som står i valet och kvalet mellan att köpa en veckotidning och en pocketbok får för det mesta den senare till ett lägre pris. Om de låga bokpriserna på Internet gör att man köper fler böcker är inte fastställt, men att böcker i stor utsträckning köps på nätet är ett som är säkert.
Vad gäller böckernas kategorier och målgrupper är det i dag framför allt barn- och ungdomsböcker samt facklitteratur som säljer bäst. Den nyutgivna skönlitteraturen har däremot inte helt lätt att hitta sina köpare. Det kan bero på priset, som ju är högre för en nyutgiven roman än för en pocketutgiven, men det kan också handla om att bokköparna framför allt vill ha handgripliga råd och mer eller mindre nakna fakta i stället för att tillfredsställa sina behov av fiktioner.
Men säg den himmel som alltid är molnfri! Bokbranschen tenderar att ge ut alldeles för många titlar för närvarande – varje förlag med självaktning har givit ut en eller flera sudokuböcker, att fler och fler bokhandlare runtom i landet ser sig tvungna att lägga ned på grund av för låg lönsamhet – här spelar Internet en för dem negativ roll och att bestsellerismen ständigt kräver sin tribut. Om inte bokköparna tror på en storsäljare så spelar det ingen roll vad förlaget tycker. Sådant kostar pengar.
Bestsellerism då
Om några år kommer det säkert någon avhandling i litteraturvetenskap som redogör för Internets inverkan på dagens svenska bokmarknad och som behandlar situationen för bokklubbarna i landet. Där kommer vi även att kunna läsa vilka titlar med vilket innehåll som sålt bäst och, gärna då också, varför och vad det i sin tur haft för inverkan på förlag, författare och bokköpare.
Men det är då. Redan nu kan vi läsa en nyutkommen avhandling som undersöker fenomenet Månadens Bok och den svenska bokmarknaden under 1970-talet. Den är skriven av litteraturvetaren Ann Steiner och heter I litteraturens mittfåra (2006). Det är en avhandling som har tre från varandra avskiljbara delar. Det är för det första en genomgång av den svenska bokmarknaden 1970–80, för det andra en skildring av bokklubbarnas svenska historia med den 1973 startade Månadens Bok som huvudnummer och för det tredje, och teoretiskt och framför allt analytiskt sett intressantast, en ingående genomgång av 89 svenska romaner utgivna i Månadens Bok från starten och fram till 1970-talets slut. Ett citat ur avhandlingen får tjäna som både tanke- och intresseväckare: ”Månadens bok lanserade realismen som den viktigaste litterära strömningen under perioden. Den realistiska romanen utvecklades parallellt med Månadens Bok och jag anser att de i stor utsträckning stärkte varandras position.”
Här ska vi emellertid inskränka oss till att se vad avhandlingen har att säga om svensk bokmarknad under 1970-talet och vad den genomgången har att säga om dagens svenska bokmarknad.
Multinationaliserad bokmarknad
Det stora och avgörande för svensk bokmarknad under 1970-talet och med konsekvenser in i vår egen tid var avregleringen av bokmarknaden med 1970 som startår. Det året avskaffades de fasta bokpriserna, systemet med kommissionsbokhandel upphörde och det blev möjligt att sälja böcker genom andra kanaler än den traditionella bokhandeln. Det ledde i sin tur till framväxten av bokklubbarna i Sverige och starten av nya och alternativa förlag. 1970 svarade bokklubbarna för 9 procent av bokförsäljningen i landet. 1981 var motsvarande siffra 30 procent (antalet bokklubbar växte under samma tid från 4 till 39, som totalt som mest hade 1,6 miljoner medlemmar). ”I ett bredare perspektiv handlade det om en omvandling till en mer storskalig och internationaliserad mediemarknad från en äldre nationell marknad som främst hade varit inriktad på produktion och distribution av texter tryckta i bokform.” Med andra ord: under 1970-talet inleddes den svenska bokmarknadens utveckling från hantverk till industri. Där lever vi fortfarande kvar, även om denna industri i alla sina led i dag har blivit än mer massmarknadsinriktad och multinationaliserad än tidigare.
Ann Steiners avhandling förtjänar att läsas i sin helhet i synnerhet av den som funderat något kring sambanden mellan vilka böcker som kommer ut, vilka av dessa som når ut till en bredare publik och i vissa fall till en ännu bredare publik – det är här bestsellerismen på olika sätt griper in i skeendet – och hur detta sammantaget förändrar både publikens smak och bokmarknadens förnyelse i ett ständigt kretslopp. Var bokköparna och bokmarknaden befinner sig i det kretsloppet i dag vore spännande att få ett svar på inom en inte alltför avlägsen framtid. Ann Steiners skildring av 1970-talet innehåller en hel del av svaret på den frågan.
(Artikeln publicerad 2006-09-20)
Tid för böcker: Bokens tid är nu
http://www.ne.se/rep/tid-för-böcker-bokens-tid-är-nu
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
