Per Beskow, docent i religions- och kyrkohistoria samt NE-medarbetare
Ibland hör man – senast från sådana som förläst sig på Dan Browns bästsäljare Da Vinci-koden – att vi egentligen inte vet något alls om den tidiga kristna kyrkan och att det därför är fritt fram för gissningar. Men så är inte fallet. Tvärtom.
I själva verket är materialet så rikt att det inte räcker med en livstid för att ta sig igenom det. Den så kallade patristiken, som ägnar sig åt den tidigkristna litteraturen, är ett kvalificerat ämne vid många universitet i världen. För kristna läsare kan den litteraturen tjäna som inspirationskälla, för andra ger den nyttiga inblickar i den religion som bidragit till att skapa den kulturkrets vi i dag ingår i.
 |
|
Hesekiels kallelse till profet skildrad av målaren Fra Angelico ca. 1450. . |
|
IMMAGINI/CORBIS/SCANPIX |
Ljusning för tidigkristet mörkertal
Från de första århundradena efter vår tideräknings början finns det en oerhört rik och varierad kristen litteratur bevarad på grekiska, latin, koptiska, syriska, armeniska, georgiska och etiopiska. En vanlig svensk läsare har förmodligen ingen aning om vilken enorm litteratur det handlar om.
Den franske prästen och förläggaren Mignes stora textsamling från mitten av 1800-talet omfattar 166 omfångsrika band med grekiska skrifter och 217 med latinska skrifter från andra århundradet till omkring år 600. Till detta kommer det mycket stora antal skrifter som har getts ut sedan dess, inte minst på orientaliska språk. Här finns till exempel teologiska och filosofiska traktater, bibelkommentarer, predikningar, berättelser, historieverk, liturgier, hymner och brev.
Att vi vet så litet om detta i Sverige har sina orsaker. För omkring 25 år sedan fanns nästan ingenting av denna litteratur översatt till svenska. Augustinus Bekännelser fanns förvisso att tillgå och några andra böcker, men inte mycket mer. Den lutherska kyrkan hade aldrig varit särskilt intresserad av de skrifter som tillkommit efter Nya Testamentets tid. Mellan Bibeln och reformationen rådde bara ett stort mörker.
I dag finns däremot en stort och representativt urval av tidigkristna skrifter i svenska översättningar. För det har vi framför allt att tacka den outtröttlige bokförläggaren Per Åkerlund i Skellefteå och hans förlag Artos som gett ut mer än ett tjugotal volymer, likaså den krets av religionsforskare och klassiska filologer som genom åren har bidragit med översättningar och kommentarer. Särskilt kan man nämna Svenskt patristiskt bibliotek, ett samlingsverk vars femte band nu är under utgivning. Ytterligare fem band är planerade.
De tidigkristnas tänkande
För den oinvigde är det svårt att ta sig igenom detta. Det behövs också böcker som läsaren kan orientera sig utifrån. En väsentlig sådan har utkommit i år. Det är teologen Olivier Cléments Källor. Clément är en välkänd och högt respekterad fransk lekmannateolog, född 1921, historiskt och filosofiskt bildad. Han anslöt sig tidigt till den rysk-ortodoxa kyrkan, och enligt egen utsago är han påverkad av nutida ryska filosofer, men han riktar sig till en långt större läsekrets.
I Cléments bok får man en bild av hur de kristna uppfattade sin tro under de första århundradena, presenterat genom citat (ofta långa sådana) från andra århundradet till omkring år 600. Aldrig förr av den tidiga kristendomen framställts på svenska med en sådan bredd. Vad Clément har fångat upp är den ström av engagerat andligt liv som vi möter under hela tidsperioden och som är utan motstycke i vår egen tid.
Tanken bakom Källor är att den skall föra de kristna närmare varandra genom att visa hur man tänkte inom den tidiga kristna kyrkan innan den splittrades i olika riktningar. De många citaten är sammanbundna av Cléments egen text, som kommenterar och hela tiden för resonemangen framåt. Det sker elegant, kunnigt och med en djup förtrogenhet med tidens tänkande.
Det handlar om sådant som Gud och skapelsen, hur Gud blivit människa i Kristus, människans plats i skapelsen, kyrkan och sakramenten, vår inre personliga utveckling, det asketiska livet (som var viktigt i den tidiga kyrkan), människans slutliga mål och till sist ett kapitel om kärleken som den kristna trons övergripande grundsyn. Det handlar således om religiösa texter, och läsaren kan inte förstå dem utan att vara öppen för religiösa frågeställningar. Texterna är inte heller omedelbart lättillgängliga. De är ju inte precis tillrättalagda för nutida läsare. De fordrar eftertanke och Cléments bok är inte lämpad att sträckläsas.
De tydliga platonska dragen i det tidigkristna tänkandet kan nog förvåna många. Men då ska man veta att platonismen tidigt blev den kristna filosofin framför andra, och den är så ännu i dag inom den ortodoxa kyrkan.
Hjulets nav
Kommer man till Källor med den aktuella religiösa debatten i dagens Sverige som utgångspunkt finner man sig snart förflyttad till en helt annan värld. De tidiga kristna engagerades av helt enkelt andra ting än dagens svenskar. För dem var det inte någon huvudfråga om Gud finns utan hur vi skall förstå honom filosofiskt och existentiellt. Man frågade sig inte om det är sant vad som står i Bibeln, däremot vilket eller vilka sätt som är mest lämpade för att tolka den.
De tidigkristna uppfattade sig inte som individuella sökare utan som medlemmar i en tätt sammanfogad gemenskap. Men citaten i Källor har ofta en starkt personlig prägel, och det finns utrymme för ett religiöst liv med individuell utformning, särskilt bland eremiter och asketer.
Trots de tidiga kristna författarnas många inbördes olikheter finner man en gemensam grundton som är omisskännlig. Det är gemenskapen med Gud som är det väsentliga, och en återkommande tanke är att den är förverkligad i Kristus. Han är hjulets nav som allting cirkulerar kring. Världshistorien har sitt ursprung, sin höjdpunkt och sitt mål i honom. Både Gamla och Nya Testamentet vittnar om honom, och den dialektiska spänningen mellan de två testamentena tas som utgångspunkt för hela tolkningen av Bibeln.
Inre och yttre historia
Den enskilda människans liv rör sig på samma vis kring Gud, hon döps till Kristus, hon lever i honom och når till sist sitt mål i mötet med honom. Och kärleken från honom skall vara det bärande elementet i både kyrkans och de troendes liv. Det resonemanget kan kännas främmande i en nusvensk miljö där Jesus har förbleknat till en litterär figur med vaga konturer. Jesu roll var en helt annan inom den tidiga kristendomen och är det på många håll också i dag.
Med är det inte en idealbild som en sådan här bok presenterar? Ja och nej. Naturligtvis fanns då som nu en vardag som var långt ifrån himmelsk. Den som läser något om den yttre historien, till exempel i Henry Chadwicks utmärkta Den tidiga kyrkans historia (1998), kan hitta alla tänkbara exempel på maktlystnad, småaktighet och intriger.
Vad Clément har fångat upp är den ström av engagerat andligt liv som vi möter under hela tidsperioden och som är utan motstycke i vår egen tid. För kristna läsare är boken en ovärderlig inspirationskälla. För andra kan den ge en nyttig inblick i den besynnerliga religion som i så hög grad har bidragit till att skapa vår egen kultur.
(Artikeln publicerad 2004-12-17)
Tidigkristet: Tradition och inspiration
http://www.ne.se/rep/tidigkristet-tradition-och-inspiration
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
