Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
Förvisso är jubelåret för Albertus Pictor på väg att ta slut, men för den som missade honom i år går det flera tåg. Hans målningar har redan prytt ett drygt 30-tal kyrkor kring framför allt Mälaren i mer än 500 år, och de lär klara sig ett bra tag framöver. För den som redan nu börjar göra upp planer för sommaren 2010 är Albertus konst ett sevärt resmål. Det är inte för inte som Albertus kallas för "Upplands Michelangelo" och konstvetaren och Albertus Pictor-kännaren Pia Melin har kallat honom för "en av Sveriges främsta konstnärer genom tiderna".
Att Albertus Pictor på flera olika sätt blev ihågkommen under 2009 beror på att det gått 500 år sedan hans frånfälle i Stockholm närmare 70 år gammal (ca 1440–1509). I samband med det jubileet gick flera intressanta forskningsprojekt om Albertus Pictor och hans konst i mål.
 |
 |
| ARNE JÄRTELIUS | ARNE JÄRTELIUS |
| Härkeberga kyrka | Härnevi kyrka |
 |
 |
| ARNE JÄRTELIUS | ARNE JÄRTELIUS |
| Sala sockenkyrka | Kumla kyrkby |
Konstrunda
Arboga kan vara en bra början. De årliga medeltidsdagarna i staden i början av augusti är om möjligt en ännu bättre startpunkt. I synnerhet om man vill skriva om Albertus Pictor. Det är nämligen i Arboga som hans namn första gången dyker upp i Sverige. Året var 1465, och i Arboga stads tänkebok av 11 februari det året kan man läsa att man givit "Albrikt malare burskap". För att vid den här tiden bli upptagen som borgare i en stad måste en hantverkare vara utlärd mästare. Det talar för att Albrekht Ymmenhusen, som hans egentliga namn var, fått huvudparten av sin utbildning på kontinenten.
Albertus var således invandrad till Sverige – staden Immenhausen i Hessen brukar nämnas som en möjlig födelseort – och han brukar räknas som den svenska målarkonstens fader. Resultatet av det faderskapet kan man avläsa i hela 36 kyrkor i framför allt Mälardalen ¿ dock ej i Arboga. För den som vill bese Albertus konst i levande livet finns det således mycket att välja på. Själva valde vi att åka till kyrkorna i Härkeberga och Härnevi i Uppland och Sala och Kumla i Västmanland. De ligger ganska nära varandra och framför allt innehåller tre av dem välbevarade och aldrig överkalkade målningar av Albertus Pictor. I den fjärde kyrkan (Sala) finns en signering av Albertus själv att bese.
Härkeberga är Albertus Pictor-kyrkan nummer ett. Att inträda i den – kolla öppettider på Internet ¿ är som att komma in i en målarverkstad på medeltiden. Samtidigt är det att komma in i den bildvärld som den tidens kyrkor var bemålade med. Här finns framför allt målningar som Livshjulet eller ¿lyckans hjul¿ och Yttersta domen att bese och hela kyrkans interiör anses vara det finaste exemplet på svenskt medeltida kalkmåleri. Det är bara att sätta sig ner i någon kyrkbänk och låta medeltidens bildvärld sedd genom Albertus och den av honom som förlaga använda Biblia Pauperum ("De fattigas bibel") ta över tankarna.
Härnevi ligger inte långt ifrån Härkeberga (att vi hade svårt att hitta den säger mest om undertecknad som kartläsare). Albertus Pictor var en storföretagare i måleri. Många gånger har han bara gjort de första skisserna till en kyrkas målningar för att sedan överlåta resten på sina gesäller att genomföra. När det gäller målningarna i Härnevi kyrka tror man emellertid att Albertus själv till stor del fört penseln, och målningarna är tillkomna under tidigt 1480-tal. Det som också gör Härnevi kyrka så sevärd är att den ursprungliga färgen i målningarna bevarats så väl, att jämföra med en del andra kyrkor där exempelvis den röda färgen med tiden blivit svart. Så inte i Härnevi kyrka.
Kumla ligger inte i Västmanland, säger säkert någon som kan sitt Närke. Men Kumla kyrkby ligger definitivt i Västmanland och det är där som några bilder av Pictor finns att bese. Här, liksom i Härkeberga och Härnevi, är de speciellt välbevarade genom att de aldrig varit överkalkade, ett öde som många medeltida målningar drabbades av när de katolska kyrkorna blev protestantiska.
Sala sist. Bilderna av Albertus Pictor finns inte i stadskyrkan utan i det som kallas för sommarkyrkan (sockenkyrkan), belägen en bit utanför stadskärnan. Målningarna av Albertus i Sala målades över på 1700-talet – ett uttryck för den tidens kristna censur – och togs inte fram förrän i samband med en renovering av kyrkan på 1930-talet. Här kan man bese en målning som "Antikrists predikan", förmodligen en av de tidigaste av Pictors hand i Sverige, och här finns också hans namnteckning på tyska av Albertus. Pictor ist dort gewesen!
 |
| ARNE JÄRTELIUS |
| Pictors namnteckning i Sala sockenkyrka |
Målare av sin tid
Fåfängans förgänglighet är titeln på Pia Melins avhandling i konstvetenskap från 2006. Med hjälp av vad som kallas visuella kulturstudier lyckades hon där kasta nytt ljus på Albertus Pictor och hans rika bildvärld. Vad Melin gjorde var att analysera fem olika motiv i målningssviter i 15 Pictorkyrkor i Södermanland, Uppland och Västmanland genom att se det visuella i sitt historiska sammanhang där gester och blickar uppfattas som kulturellt bestämda fenomen och sociala konstruktioner. Det kom att bli en nytändning för synen på och intresset för Albertus Pictor.
I samband med årets Albertus Pictor-jubileum kom Pia Melin tillbaka med en ny volym om sin favoritkonstnär (Albertus Pictor: Målare av sin tid). Det är i en vackert utformad antologi där tiotalet konstkännare ger sig på ett antal motiv i Albertus målningar och skildrar dem ur olika perspektiv. Pia Melin tittar själv på Sankt Mikael i Sala sockenkyrka, hon tolkar Josefs historia sådan den framställs i Odensala kyrka och dansen kring den gyllene kalven i Härkeberga, Täby och Ösmo kyrkor. Ett annat intressant bidrag i antologin är där medeltidshistorikern Göran Dahlbäck tar sig an ägostrukturer i Albertuskyrkor, dvs. vem det var som ursprungligen beställde målningarna och vilka önskemål beställaren hade.
Christina Sandquist Öberg, som är fil.dr i latin, har i ett andra band i samma serie som Melins bok gett sig på att tolka samtliga bevarade motiv och de i målningarna ingående språkbanden. Det är en studie för experter på området, men övriga kan med fördel bläddra sig igenom verket för att få en idé om hur nära man komma betydelsen i de olika motiv som Albertus målade.
Till ovanstående ska läggas att kemister vid Riksantikvarieämbetet närstuderat färgerna i ett antal av mäster Albertus målningar för att skapa sig en uppfattning om hur bilderna ursprungligen kan ha sett ut. Det har gjort att de genom datorrekonstruktioner lyckats ta fram en helt ny och mycket färgsprakande medeltid i Albertus Pictors målningar och med det ett helt nytt sätt att se denna föregångsman inom svenskt religiöst måleri.
Extern länk: Riksantikvariämbetet
Tillbaka till medeltiden
http://www.ne.se/rep/tillbaka-till-medeltiden
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
