Arne Järtelius, nyhetsredaktör vid Nationalencyklopedin
Stockholms silhuett ser väl ut som den alltid gjort. Men från början av juni och en bit in i september har den fått ett spännande tillskott. Det är nämligen på det viset att Östasiatiska museet på Skeppsholmen blivit med en alldeles egen kinesisk trädgård. Den är 900 kvadratmeter stor, är försedd med en skyddande vit mur och en vacker och skuggrik liten pagod.
När man sedan står mitt i denna kinesiska trädgård, som fått namnet De flytande skuggornas trädgård, kan man genom dess stora landskapsfönster se sådant som Kungliga operan, Strömparteren, riksdagshuset och Stockholms slott. Det ger helt nya perspektiv på den kungliga svenska huvudstaden.
 |
|
Nu kan man kinesa mitt i Stockholm. |
|
karl zetterström/östasiatiska museet |
Trädgårdsverk
Den dag då NE.se:s utsände besöker den kinesiska trädgården på Skeppsholmen har det precis kommit vatten i dammen. De fiskar som ska stimma omkring i den väntar otåligt på att få göra sin debut, och i bakgrunden muras tegelpannor på trädgårdens mur – kinesiska trädgårdar är alltid muromgärdade – och trädgårdens sverigefinske arkitekt Simon Häggblom är i full färd med att få ner några stora träd i jorden. Dagen innan har de fem kinesiska trädgårdsarbetarna från Suzhou i Kina, som hjälpt till att bygga trädgården, återvänt hem efter en månad på museirika Skeppsholmen.
Onita Wass är biträdande museichef på Östasiatiska museet och har varit projektledare för museets kinesiska trädgård. Sitt namn fick den redan i Suzhou, den kinesiska trädgårdsstaden, där den koncipierades. Det är även därifrån som sådant som trädgårdens pagod, ett antal kinesiska stenar och de nämnda trädgårdsarbetarna med deras kunnande kommer.
– Det har väl till och från genom åren funnits tankar på att skapa en trädgård i anslutning till museet. Det som den här gången gjorde att det också blev en trädgård har att göra dels med att vi förra året ställde ut Osvald Siréns trädgårdsbilder från Kina på 1920-talet, dels med Anna-Lena Wiboms ihärdiga arbete med att ta olika initiativ. Det var hon som 2007 fick till stånd museets fotoutställning om kinesiska trädgårdar, och den ledde i sin tur vidare till den trädgård vi nu har. Anna-Lena, som är expert när det gäller kinesiska trädgårdar, sa på ett tidigt stadium att en kinesisk trädgård inte behöver vara mer än en hink med vatten, en liten sten och en mindre tall i en kruka. Med tanke på den utgångspunkten har vi i dag kommit ganska långt med den 900 kvadratmeter stora kinesiska trädgården som vi nu har här på Skeppsholmen!
Det är Onita Wass, sedan fyra år verksam på museet, som berättar. Startskottet till den trädgård som nu så inbjudande tar emot på det som i vanliga fall är museets parkeringsplats sköts 20 december 2007. Det var då museet fick ett positivt svar från San Francisco, USA, på sin ansökan till The Barbara Osher Pro Suecia Foundation. De 100 000 dollar som beviljades därifrån räckte till drygt hälften av de omkring 1,2 miljoner kronor som hela bygget av De flytande skuggornas trädgård sammanlagt kostat i reda pengar (till det ska läggas de sponsorbidrag från många olika håll som influtit till trädgårdsbygget).
Trädgårdskänslor
– Vad jag tror att folk kommer att uppleva när de kommer till vår trädgård här på Östasiatiska är att de ska känna att det är en oerhört poetisk plats. För den som är van att se Stockholm på ett visst sätt så har staden genom vår utställning fått ytterligare ett antal dimensioner, säger Onita Wass.
Vad kännetecknar då en kinesisk trädgård? Den ska vara muromgärdad för att skydda mot olycksbringande vindar, i den ska finnas träd – gamla tallar sägs vara att föredra – några stenar (”molnens rötter”) och där ska alltid finnas vatten (”framkallningsvätska”). Det är landskapet som står som modell och ursprung för den kinesiska trädgården, som på olika sätt destillerar den. Står där sedan också ett bord och några stolar så underlättar det för den som med alla sina sinnen vill inta parken i lugn och ro. Resten lämnas helt och hållet till fantasin i denna fridsamma och nedlugnade del av världen. En kinesisk trädgård är kravlös, där finns inga måsten, utan idel möjligheter. Lyss till filosofen Zhuang Zhous ord om trädgårdens vatten i Den äkta urkunden: ”En stilla vattenyta speglar fullständig ro. Låt den vara din förebild. Den bevarar sitt lugn i det inre...”
Ett kinesiskt talesätt säger att en trädgård till hälften görs av människan, till hälften av himlen. Platsen och dess ”ande” spelar för kinesen en stor roll för hur trädgården ska byggas. Vad som också spelar in i den är de mänskliga andar, de filosofer som grundade konfucianismen, daoismen och buddhismen. ”En vandring i en kinesisk trädgård”, skriver Elisabeth Svalin i den läsvärda introduktionen i ämnet En kinesisk trädgård (2003), ”gör man alltid hand i hand med Konfucius, Lao Zi och Buddha.”
Sanshui – berg och vatten – är det begrepp som i kinesiskan står för landskap. Det är grunden i trädgården. Tillsammans representerar de daoismens motsatspar det feminina yin (det passiva, vilan och det mörka) och det maskulina yang (det hårda, det aktiva och det utåtriktade) och samspelet mellan dem. Det är yin och yang som sägs balansera kosmos och trädgårdarna utgör en del av det.I den kinesiska trädgårdshistorien urskiljer man tre olika sorters trädgårdar: de kejserliga, de privata och de som tillhörde klostren. Med Östasiatiskas trädgård kan vi nu urskilja ytterligare en: den kinesiska museiträdgården.
 |
|
Så här såg visionen av en kinesisk trädgård på Skeppsholmen ut. Den är gjord Suzhou Institute of Landscape Architectural Design i Kina. |
|
östasiatiska museet |
Sinofiering
Det är mycket Kina på Östasiatiska museet denna sommar. Det första man som besökare möter är den kinesiska trädgården. Från den vill vi rekommendera att man att tar sig vidare in i museet till sådant som konsthistorikern Osvald Siréns bilder från 1920-talets Beijing, en serie videoverk av åtta unga kinesiska konstnärer i Riksutställningars regi och, förstås, museets båda basutställningar: ”Kina före Kina” och den imposanta och konstfullt arrangerade ”Mittens rike”.
Just utställningen ”Mittens rike” hör dock inte till de lättare att till fullo ta till sig. Den baserar sig på föremål från mer än 3 000 år av kinesisk historia. Föremålen i sig är underbart vackra och man ser dem genom en kronologisk vandring från Shangdynastin 1500 år före vår tideräknings början till Qingdynastin och den siste kinesiske kejsaren i början av 1900-talet. Men föremålen rymmer inte bara estetik. De är behängda med en lång och innehållsrik historia och för att komma lite närmare den vill vi rekommendera besökaren att införskaffa utställningskatalogen Mittens rike (2007). Med de förklarande texter som där finns får utställningen ett större djup, och man lämnar den med en känsla av att veta mer om Kinas oerhört rika historia. Ytterligare två nyutkomna böcker om Kinas historia att nämna i sammanhanget är Julia Lovells Den stora muren: Kinas historia under 3 000 år (2006) och Hans Hägerdals Kinas historia (2008). Till dem kan för den trädgårdsintresserade nämnas boken I Kinas trädgårdar med Osvald Sirén, som innehåller intressanta fotografier från då (1920-tal) och nu (2007).
Mittens rike kan man med fördel ta del av sittandes i pagoden i De flytande skuggornas trädgård samtidigt som man läppjar på en kopp kinesiskt te och svagt anar huvudstadens liv och kiv, långt bort i fjärran. Men passa på! Museiträdgården står bara kvar till och med slutet av september. Sedan kommer bilarna tillbaka.
Extern länk
Trädgårdsdags: En kinesisk trädgård mitt i stan
http://www.ne.se/rep/trädgårdsdags-en-kinesisk-trädgård-mitt-i-stan
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
